Skräckupplevelse

Med viss skadegladsdriven hjälp av Damen Intill har jag nu uppdagat något alldeles förfärligt.

Nämligen att det finns ord jag stavar fel på per automatik.

Detta fruktansvärda möte med verkligheten känns helt obeskrivligt och jag kan inte sätta ord på vad jag skulle vilja göra med mitt huvud för stunden. Ordet ifråga?

Jo, hittills. Som jag hittills stavat hittils. Med ett l. Inte två. Fruktansvärt.

Någon här intill småskrattar. Hävdar hon, fast jag säger hellre skrattar. I min värld känns det så.

Jag kommer sörja hela natten på grund av det här.



Okej, över till något roligare. Nu har vi varit duktiga och tagit oss genom lite mer i Ceville, och kan konstatera att det finns mycket udda individer i världen vi lever i, inte minst trädkramande alver som röker vattenpipa. Damen Intill har prov i satsdelar imorgon och har kanske inte lagt all tillgänglig tid på att plugga, men det gör inget. För vi är ju sådana genier båda två.

Idag hade jag första föreläsningen på den nya, spännande kursen Makroekonomi. Kommer förhoppningsvis att kunna bli intressant. Men nu vet jag inte vad mer jag ska skriva här för jag är frestad att gå och sova litegrann.

Förkylning och allergi bör ej kombineras

Hej, det var ett tag sen sist!

Tentan gick överlag bra tror jag, hoppas nu bara att jag faktiskt svarade rätt också och inte lyckades glömma några paragrafer någonstans i lagboken som kunde ha passat bättre.

Helgen har jag tillbringat i ett tillstånd bestående av kombinerad förkylning och allergibesvär. Pollensäsongen är ju igång och tro mig, man vill inte bli förkyld när man går på både tabletter, ögondroppar och allerginässprej men ändå känner av de rackarns allergenerna.



I alla fall har jag kommit iväg till Kristianstadstrakten nu och kan med stor glädje konstatera att det är mycket mindre skit i luften här i småstadsmiljön. Tro mig, när jag var liten var det sista jag kunde föreställa mig att jag skulle uppskatta stadsmiljö, allra minst av allergiskäl. Så nu kan jag njuta av att nästan bara vara förkyld.

Men nu har jag tack och lov goda förhoppningar om att klara av morgondagen. Vilket är mycket bra, eftersom jag börjar på den nya spännande kursen titulerad "Makroekonomi". Det ni.

Tenta i juridik

Ja de senaste dagarna har det blivit ovanligt många inlägg. Idag blir det åtminstone detta. Om ungefär två timmar är det dags. Ingen återvändo längre.

Jag tar bussen några minuter tidigare så jag kommer med bytet till högskolan redan tjugo över åtta istället för kvart i nio. Det innebär alltså tjugofem minuters tid att repetera lite, vilket räcker gott och väl. Känns alltid som lugnast precis innan en tenta, just för att det inte finns utrymme att slå in mer i huvudet utan nu är det bara det som man verkligen kan som räknas. Sen får vi se om det räcker till.



Tenta: Handelsrätt I.

Skrivtid: Fem timmar.

Betygsgräns för G: 60% poäng, men jag har fem poäng till godo efter ett seminarium så det blir 55%.

Chans att överleva: ~40% brukar klara den. Det innebär ~40% chans att skrapa ihop ett G.
(hmm 40% att få 55% hmm...)

Hjälpmedel: Lagbok och utskrivna lagar.

Anteckningar: Inga, förutom saker som "jfr 36§ AvtL" (jämför med paragraf 36 i Avtalslagen)

Innehåll: Juridiska begrepp och därefter en hel hög med övningar som vi ska svara på och referera till rätt lagtexter.

Skojighetsgrad: Förhoppningsvis omkring 7-8 av 10.

Klarar jag den? Ja för sjutton. (en mer språkligt begåvad individ hade troligtvis svurit där)

Mera plugg? Tja, varför inte.

Tenta om... nä jag skojade bara. Lite variation får vi faktiskt ha.

Har ägnat två och en halv timme åt återstoden av övningsuppgifterna. Vid det laget var klockan tolv och jag satte i mig pannkakorna som blev över från igårkväll. Därefter gav jag mig iväg till Willys för att skaffa lite mat utifall jag är lat ikväll, samt något ätbart till imorgon. Man behöver något extra om man ska skriva och slå i lagboken i upp till fem timmar, så låt oss hoppas att jag fortfarande är sugen på Hällekaka med messmör imorgon bitti.

Idag ska här visst komma besök av någon som ska kontrollera ventiler eller något sådant, kanske har de redan varit här när jag var borta eftersom jag såg någon filur med stege på våningen ovanför i trapphuset. Spelar ingen jättestor roll, för nu ska jag ta mitt anteckningsblock och nöta igenom det innan jag kan hitta på något annat med gott samvete.

Kommer sova som en stock inatt.



Tenta om 23 timmar och 23 minuter

Usch, nu har jag suttit här i över femton minuter och nu får det vara nog. Kliver man upp halv åtta och knaprar i sig en långsam frukost och diskar, så kan man inte skylla ifrån sig om man sitter vid datorn halv tio. Nä, iväg till soffan och plugga med mig!

Dagsplanering:
  • 2 timmar övningsuppgifter
  • Promenad + handla mat
  • Lunch
  • 3 timmar övningsuppgifter + anteckningar
  • Kvällsmat
  • Ledig
Låter kanske sådär lagom kul men det ska vi nog klara av, jajemän. Så nu kilar jag innan motiveringen tryter, hejsvejs!



Platt som en...

Nej, jag talar inte om Lasse, han är tyvärr fortfarande där för att störa min vardag. Nä ser du, idag har jag varit riktigt kulinarisk. Har nämligen precis satt i mig pannkakor, vilket den intelligent lagde troligtvis redan räknat ut.

Jag kan också stolt konstatera att jag endast hade sönder alla utom två, vilket inte är så dåligt med tanke på att jag inte producerat sagda ätbarhet på... jaa, måste nog röra sig om ett år. Annars är jag en hejare i köket, det vet ju alla. Gott var det i alla fall, vilket bekräftas av den inte alltför fyllda burken med de två och en halv pannkaka - mängden uppskattad efter rörans storlek - som kommer att tjäna som lunch imorgon.

Blev lite rädd när jag inte lyckades öppna burken med drottningsylt som jag hittade på Willys igår, men någonstans i en vrå i hjärnkontoret satt en liten grön tomtenisse och föreslog försiktigt att jag kanske skulle prova att värma locket under kranen några sekunder. Han borde ha påökt.



Men det är inte allt. Nej nej, jag har bara börjat i fel ände. Frukost idag bestod av lite knäcketunnbröd och messmör, något jag har renen på Domus att tacka för, och därefter hände inte mycket fram till lunch. Då utnyttjade jag lite olika tips jag hittat över nätet för att göra nudellunchen lite roligare, och hade på tjugo minuter åstadkommit en röra av nudlar, wokgrönsaker, omelett och lite soja. Således kunde jag med mordisk blick kasta kryddpåsen åt sitt öde.

Efter lunch blev det övningsuppgifter, vilket tog upp min tid i omkring två tummar. Timmar. Jag skriver som en kråka idag. I alla fall har jag betat av de tre första kapitlen i övningsboken och får känna mig nöjd, inte minst med tanke på alla gånger jag tappade koncentrationen av dunka-dunka-musiken någonstans i närheten och de underbara ungarna som solidariskt hjälptes åt att skrika med ungefär en halv minuts mellanrum. Jag tog tiden.

Förresten måste jag komma ihåg att genomsöka Moders rum efter en ny bok att läsa, då jag äntligen blivit klar med den jag påbörjade i höstas. Jaja, nog tjatat, hej hopp!



Tenta om 41 timmar och 41 minuter

Okej. Nu tar vi ett djupt andetag. Andas, andas.

Så snart jag skrivit klart det här ska jag dra mig undan till en soffa och plugga juridik. Den här gången närmare bestämt övningsuppgifter, eftersom jag läste klart Civilrätten igår. Ska bara försöka motivera mig själv litegrann först. Det knepiga är att man alltid kommer på så mycket annat man kan göra när man just bestämt att snart, snart så sker det. Som att gå in på Arbetsförmedlingen och kika efter sommarvikariat, hur ofta händer det normala dagar?

Antar väl att jag har en lite mindre motiverad stund nu, något jag verkligen inte trivs med.

Jag vet inte om jag vågar publicera det här och ta risken att Moder läser slutet av andra stycket. Hon brukar ha så fina... åsikter om mitt engagerade jobbsökande.

Nu fick jag i alla fall lite motivering när jag läste annonserna efter ekonomer för bokföring och annat smaskigt. Så får väl sätta igång, det finns ju inget mer lockande än den mysiga, stora, röda lagboken och övningsbok därtill.

........... party party.......



... sjuk... jag...?

Har nu sakta men säkert börjat finna mig i tanken att jag faktiskt kan bli sjuk på riktigt ibland, men hoppas sannerligen att det förblir endast en tanke. Halsmandlarna börjar strula och jag känner mig småförkyld, vilket i och för sig kan bero på pollenallergi också. Jag tycker vi alla bestämmer att det nog bara är allergi. För jag har tenta på torsdag...



Okej, över till något roligare. Med risk för att såra en viss artonårig musikalisk eldsjäl jag har glädjen att dela syskonskap med, så kan jag nu stolt konstatera att familjens musikexpert nog kanske har vissa små luckor hon bör fylla igen. Fort.

På fredag kväll samlas familjen - minus Lillponken, som tycker att musikprogram, i hans egna ordalag, "suger" - och ser på Så ska det låta. Syster och Mor trallar glatt med, jag och Gubben pratar jobb och skola och avbryter oss emellanåt för att lyssna på sångfåglarnas kommentarer om låtval och artister. Mycket underhållande, faktiskt. Efter det blir det som vanligt lite knepigt att fördriva halvtimmen mellan nio och halv tio, men därefter startar kvällens andra sångprogram - Singing Bee. Säga vad man vill om programmet i sig, det är fortfarande minst lika roligt att lyssna på sångfåglarna som nu mest fördriver tiden genom att kommentera deltagarnas brist på talang.

Precis innan första pausen berättar programledaren glatt att idag är det Beatles-tema! Syster ser lite besviken ut och medan pausreklamen börjar rulla:

Syster: Alltså, vad tråkigt, kommer ju bara komma en massa gammal musik man inte hört nu... och vem sjutton är Beatles??

Det blev inte mycket av att zappa för att undvika reklamen där inte. Efter att vi gemensamt åstadkommit ett fåtal "aha"upplevelser från Syster, som inser att våra nothäften till Keyboardspelning som små till hälften bestod av Beatles, får hon sig ytterligare en dos när programmet börjar igen. Efter ett tag byter man tävlingsmoment. Alla hjälps vi åt att förstöra intrycket av ABBAs "Ring Ring" för gott. När låten tagit slut gör Syster misstaget att yttra sig igen.

Syster: Är det också en Beatleslåt?



Med det säger jag hejdå till min trogna, något lilla, skara läsare och drar mig undan ett slag.

Inlägg 250

Ja, då var Damen Intill - i hennes egna ordalag - tillfredsställd.

35 sidor tog det.

35 sidor djur.

Mer djur.

Massor av djur.

DJUR DJUR DJUR.

Jag är inte trött eller något sånt, nädå, vad får Dig att tro det jag ser ju bara DJUR framför mig konstant.

Och gör konstiga ljud.

Fast egentligen har hon redan sina egna små djur. Favoritdjur. Hamsterdjur. Djur. Djur. Djur.


Jag är ett djur. Ro hit med en nöt.

Okej, nu byter vi ämne här DJUR nä tyst på mig DJUR tyst. Sådärja, nu ska vi se, vi får ju faktiskt skriva något vettigt och genomtänkt DJUR tyst!!!

Det är ju ändå inlägg nummer 250 idag.

Så med det säger jag - eftersom jag är rätt ensam om att engagera mig här, Damen Intill undantagen från regeln eftersom hon inte är av denna värld (för att uttrycka det milt) - grattis till mig själv. Tjoho, jippie. Låtom oss fira med... hm... en halv kopp vatten och en metro. Party party. DJUR.



Kort och gott

Vi tittar igenom gamla inlägg och konstaterar att Damen Intill gjorde sitt officiella inträdande i bloggvärlden någon gång under oktober månad, och att citaten minskat något i mängd sedan årsskiftet.

Damen Intill: Åhh... jag har blivit seriösare 2009...
Male: Aa kanske det...?
Damen Intill: (undrar varför) Hmmm... (får en idé) Ahaaa, jag har inte supit lika mycket under 2009! Fler hjärnceller i behåll! Kan inte vara bra, näe.
Male: Mm, det måste vi åtgärda.
Damen Intill: Eller så har jag också kommit till stadium i mitt liv... stadium, stadiet... där jag kan tituleras vuxen. Eller filosof.
Male: Nej.

Ytterligare en kreativ rubrik sponsrad av Damen Intill. Som hon "rimmade" vidare på, på ett sätt som inte anstår mig att ens beskriva i ord. Låt oss hålla oss till att det var under all anständig kritik och ungefär lika barnvänligt som de suggestiva pepparkaksformarna jag kommenterade i december.

Male: (skriver "suggestiva") ... det är ett ord va?
Damen Intill: Ja, självklart.



Male: (tittar på klockan) Vem var det som skulle gå och lägga sig vid åtta?
Damen Intill: (visslar) ... (tänker) ... Julle! (paus) Titta, jag kunde vissla! Och med snus inne, fantastiskt.
Male: Du är väldigt konstig.
Damen Intill: Originell om jag får be.
Male: Okej.

Male: Åh vad fint det här blir.
Damen Intill: Aa. Det måste bli kvällsfilosofi.
Male: Aa. (ställer in Kategori: Kvällsfilosofi)
Damen Intill: Jag känner ändå att jag är för seriös.
Male: Säg nånting roligt.

Vi ägnar några minuter åt att försöka forcera fram något roligt. Det var tydligen roligt nog att jag skrev det för nu sitter någon och skrattar på sitt karaktäristiska sätt:

Damen Intill: Hmmm hmmm *fniss* hmHMHMhmmm hmHMhmHM hmmm hiiiii hmmmmm (försöker förklara sig men det går inte att uttyda några ord ur eländet) hmHMMhm hm hm....hhhmhmhm...



Går en rond mot utropstecknen genom att helt enkelt byta ut de flesta till vanliga punkter. Till detta bidrog Damen Intill med ljudeffekten PLUPP, som genast gav henne nostalgikänslor från tiden hon läste Plupp, så hon beskriver mycket ingående hur han såg ut och var han bodde och undrar om jag också läste det. Jag svarade ja för att undvika långa utläggningar om vad det är för något, men kan se såhär i efterhand att det inte hjälpte ett dugg.

Gott och blandat

Har jag berättat fortsättningen på Premier Cola-incidenten? Nä, trodde väl inte det.

Fick faktiskt ett kuvert adresserat till mig från Axfood, företaget bakom bland annat Willys, där jag köpte den mytomspunna flaskan som blev upphov till många minuters lidande under vattenkranen när jag försökt öppna den med en matkniv. Kanske borde jag poängtera att orsaken till kuvertet var faktumet att jag reklamerade flaskan, och inte att jag klantade till det. Det sistnämnda var ju faktiskt mitt eget fel. Lite.

Då jag undanber mig beundrarbrev tog jag mig friheten att blurra min adress.

Till höger syns hörnet av den After Eight som fick tjäna brevpress innan Damen Intill gjorde slut på den.

Nu över till något helt annat.

Klockan är nu över halv nio och det faktum att Damen Intill fortfarande sitter här efter sitt detaljerade planerande för vad hon skulle göra efter klockan åtta, kan inte bero på något annat än att det fortfarande finns After Eight kvar i förpackningen framför mig.

Damen Intill:
Nejdå, det är det trevliga sällskapet. Och en tråkig bok.

Kommentar där vore överflödigt. Nåväl. Står lite i valet och kvalet här just nu, eftersom jag måste bestämma mig för om jag ska försöka dra mig till skolan imorgon för att lösa övningar inför tentan, eller helt enkelt inse att jag nog inte kommer vara så mycket piggare imorgon än jag var idag - halvsov genom föreläsningen - och gör bättre i att stanna här och läsa ut civilrättsboken. Enligt en viss dam är jag så fenomenalt smart ändå eftersom jag... öh....... O_o

Damen Intill:
... du har ett så himla bra minne!
Male: HIMLA BRA MINNE???
Damen Intill: Ja du bara läser en bok och så SCHLURRP så kan du allt!

Ja... hrm... om det gör henne glad att tro det, så får hon väl göra det då. Det påminner mig om att jag faktiskt inte lagt upp någon bild av Damen Intill, något jag inser är mycket, mycket dumt gjort eftersom hon faktiskt råkar vara lite av en så kallad "comic relief".

Som utlovat kommer här alltså en bild på nämnda dam, som talar för sig självt.

Det i mitten är ett av många fluglik som fallit offer för Damens fasta handslag.

Hehe, vitsigt och bra. Viss risk finns dock att en anonym individ kanske inte tycker att bilden var så avslöjande. Men med det säger vi godnatt.

(rubriken sponsras av Damen Intill)

Tre elaka filurer

Ja då var vi här igen för att förstöra livet för alla stackare som råkar klicka in sig här, och de som gör det medvetet. Är mycket imponerad av den senare gruppen.

Vi har precis kommit ifrån ännu en omgång av Ceville, den här gången träffade vi på tre snygga ärkefiender som har blivit omvända till den smala vägen av den snälla goda fen.


Lägg särskilt märke till tatueringen, fågeln och den rökande rustningen.

Så har vi tur kanske vi kan springa på en hel del småroliga detaljer här. Jag börjar misstänka alltmer att de tre små grisarna och vargen, som stämde varandra i början av spelet, kommer att figurera innan det här är över.



I övrigt har det inte hänt mycket idag för min del, medan Damen Intill hunnit vara i skolan och blivit deprimerad eftersom hon upptäckt ett ord hon inte kan uttala speciellt bra.

Damen Intill: Blisktlås... eller bliksk... blikslås - nu sa jag det rätt?
Male: Näe.
Damen Intill: Bliks... blikts.... blixtlås, nu sa jag det rätt va?
Male: Aa.
Damen Intill: En riktig tungvrickare det där.
Male: Säg det nu en gång till!
Damen Intill: Blikst... eller blik... en bliks... helt omöjligt, det går troll i det här...
Male: TROLL?

Hon fortsätter med att berätta om sina stora våndor när hon lärde sig uttala staket, besiktiga och hjärtinfarkt. Jag är inte det minsta road av det, oavsett vad hon tror. Oavsett om jag flinar eller inte. Vilket jag tror att jag gör.

Hick

Male och Damen Intill är här igen, och har just spelat Ceville ett slag och HICK haft lite roligt. Nu har vi just brutit för att gå och sova men det verkar inte som jag kommer få henne att röra sig härifrån för hon är för HICK upptagen av att skratta oavbrutet. Jag förstår inte vad som är så roligt.

Okej, nu börjar det här bli jobbigt. Jag kan inte säga en hel mening ens en gång. HICK.

Eftersom det är så roligt så sprang hon ut i köket för att hämta mer vatten eftersom man behöver vatten när man skrattar.

Male: Vad är det som är så kuHICK.
Damen Intill: (skrattanfall) Du får testa och se hur mycket du hinner säga innan du hickar!
Male: HahaHICK.



Jaja, i alla fall har Male haft en trevlig helg med en del spring hit och dit så har inte varit någon hel dag när man inte varit iväg någonstans.

I fredags var Male på HICK Väla och fick fatt i ett par skor. Jag kände att det inte gick att dröja så mycket mer eftersom jag i förra helgen lyckades trampa i gruset på en trottoar och fick ett tuggummi med mig, som ett sorts bonus. Uppenbarligen hade jag HICK slitit på skorna rätt bra redan, eftersom tuggummit var allt som behövdes för att det skulle gå hål i sulan.

Damen Intill: Det är inte lika roligt när du har munnen stängd, det blir inte samma ljudeffekt då!



På lördagen drog vi iväg på auktion på Males HICK gamla grundskola, som tyvärr verkade... fel, på något sätt. Allt går snett så fort Male inte längre håller reda på det hela, så enkelt är det.

Idag fick Male inte bara sällskap till Kristianstad, utan skjuts! Jodå, Gubben och Moder följde med över och dumpade en något bättre dator än den vi hade tidigare, inklusive en skärm som inte har två stycken en-pixel-streck över bilden, utan ett par små "klumpar" av en-pixel-sträck som knappt HICK märks. Shit, jag har just uppfunnit ett nytt ord! Åh, och så passade vi på att besöka Överskottsbolaget - där Male fick lite sponsrat ätbart med sig hem - och Biltema där Male hittade en ny väska.

Det där med väskor är knepigt. Man HICK letar i veckor i varje tänkbar väskbutik, klädbutik mm efter en som är i ungefär rätt modell - en sorts portföljväska - och när man väl, efter många om och men, hittar en, så är det en 99kronorsvariant från Biltema.



Male:
Vad är det som är så kul?
Damen Intill: Men... du är så söt när du hickar!
Male: VAD ÄR DET SOM ÄR SÖTT MED ATT HICKA?
Damen Intill: Men... det låter så... obeskrivbart!

Puh, nu börjar det äntligen ge med sig. Kanske kommer man snart kunna gäspa utan att avbrytas mitt i av ett skrattanfall från henne därintill, eftersom jag tydligen är jätterolig just nu.

Efter påminnelse av sagda Dam - av någon anledning upplever jag att hon har alltför stor del i mitt liv för stunden, kanske vore på tiden att göra något åt saken *sneglar ut mot köket* - måste jag också markera att vi faktiskt genomförde ytterligare en uppgift idag, nämligen en promenad till och från Willys. Vi handlade också. Så nu har Male tre par nya strumpor. Och sju par nytvättade. Det var en stor bedrift för Damen Intill att komma iväg och handla, eftersom hon tenderar att bli sjuk så fort hon blivit frisk.

På väg till Willys - för att skydda vissa individers integritet, men mest mig, nämner vi inga namn - pratade vi om hur det vore om jag skulle dela lägenhet med Ruffelina*, men jag bestämde mig slutligen för att hellre dela bostad med fyra kloner av Damen Intill.

* namnet är fingerat:

Damen Intill: Rufus!
Male: Nää då tror de att det är en man, vi måste ha en kvinna!
Damen Intill: Ruffe...lina?





Vi kontrolläser efter stavfel och annat sånt, för att verka seriösa och grammatiskt korrekta. Kommer till när hon hämtade vatten i köket.

Damen Intill: Eh jag såg inte ens att du skrev det. Nä vänta då var jag i köket! Vad dum jag är.

Någon är krasslig

Kanske Lasse som är krasslig? Julle har fått hösnuva och Alfred anorexia.

Det där var ett citat från den individ jag har på känn nog är den mest sjukliga här för stunden. Det är lite småroligt faktiskt, att uppleva en viss dams hopplösa tillvaro när hon plötsligt inte kan prata sådär mycket som hon vill kunna göra. Tur också att jag inte kan teckenspråk för annars hade jag fått stirra mig blind på hennes händer under hela dagen.

Själv mår man fint, med ett svagt inslag av pollen hängande över sig men det märks inte så mycket sålänge man går på medicin mot det.



Men vi har båda varit mycket flitiga idag. Vi har båda läst lite kurslitteratur.

Jag
Civilrätt, 200 sidor. Halvvägs!

Damen Intill

En tyst värld full av liv, 30 sidor. Därefter "vilade" hon.



Imorgon ska Male kila hemåt igen efter skolan, och bland annat slänga av några böcker på biblioteket. Kommer få betala övertidsavgift, eftersom deras mail om att jag inte fick dem omlånade kom lite sent i förra veckan.

Oj nu är klockan över fyra. Tänk vad tiden går snabbt när man har roligt. Eller är lite sjuk av sig.

Vi har nu bara ungefär en tredjedel kvar av Belief & Betrayal, att döma av rullistens position ute i kanten av skärmen när vi "fuskar". Inte världens längsta spel med andra ord, och smått ologiskt emellanåt. Men det vore i alla fall bra om vi blev klara med det, eftersom Gubben har varit snäll och meddelat att han har en dator stående därhemma som är nååågot snabbare än den här. Han har visst bytt ut sin och då kan vi ärva den gamla. Vilket vi ser fram emot, eftersom vi kanske slipper spel som hänger sig plötsligt för att det händer för mycket på skärmen, eller varför inte spel som helt enkelt inte startar för att grafikkortet är för dåligt.

En processor på omkring 1 GHz är alltså inte speciellt mycket, med andra ord. Grafikkortet ska vi nog inte ens gå in på.

Föreläsning: processrätt

Ja då var vi här igen.

Föreläsningen idag handlade om lite mer straffrätt och därefter en massa processrätt. Det sistnämnda är ett annat ord för hur olika domstolar fungerar. Jag tar mig friheten att anta att varenda människa kan gissa sig till vad straffrätt innebär.

Därefter stannade vi kvar sådär en och en halv timme, åt lunch - jag varierade ost med saltrulle den här gången och hade till och med en yoghurt med mig - och arbetade med uppgifter i straffrätten. Så nu känner vi oss (nästan) lite smarta som (nästan) kan hitta i Brottsbalken och till och med dra egna slutsatser utifrån lagtexten.



Därefter kilade Male iväg till Kvantum, Apoteket och Överskottsbolaget.

Inköpslista:
  • Mjölk
  • Schampo
  • Deoderant
  • Chokladöverdragna russin - till Damen Intill
  • Annat onyttigt - till mig
  • After Eight - till oss båda
Efter det tog jag bussen in till resecentrum och passade på att ladda rabattkortet. Så man inte står där i början av nästa vecka och ser kortapparaten spotta ut kortet igen och ge ifrån sig sin  "Är du pank?" ljudeffekt.

Väl framme vid slutdestinationen väntade disken spänt på mina rengöringskunskaper, varefter jag tog mig en välförtjänt dusch och lyssnade på fågelkvittret... som stördes av de skrikande ungarna utanför, tills någon upprörd herre fick tyst på dem.

Nähä, nu tror jag att maten är klar därute. Damen Intill har ett par skolkamrater på besök och ska få i sig lite mat innan de drar iväg för ett annat spännande skolarrangemang. Som jag inte är avundsjuk på det minsta.



Förbjud förmodligen och troligtvis

Upptäckte precis att det är nästan tre dygn sedan jag sist skrev här, något varken jag eller hon där *pekar* tolererar. Mest jag.



Efter den lilla incidenten i fredags kväll - dubbelkollade datumet eftersom minnet sviker såhär på ålderns höst - författade jag en liten oskyldig kommentar till Willys kundtjänst där jag förklarade hur man ska göra för att öppna flaskorna ifråga samt hur man inte ska göra. Slinta med kniven, alltså.

Fick idag - otroligt nog - ett svar på mitt fina, inte alls ironiska, brev. De beklagar att deras läskflaskor är nästintill omöjliga att öppna och bad mig skicka tillbaka streckkodssiffrorna mm så skulle de skicka mig någon sorts värdecheck, något jag tyckte lät lite trevligt. Man väntar sig inte något speciellt givande svar när man klantat till det lite grann med en knepig produkt.



På anonym begäran presenteras härmed nästa adventure-spel eller peka-klicka-spel som den mindre språkligt begåvade troligtvis hellre kallar det.

Male: Jag tycker inte om förmodligen, hittar jag ett annat ord byter jag till det. (byter ut "förmodligen" till "troligtvis" i förra meningen)
Damen Intill: Vi tycker varken om förmodligen eller troligtvis, eftersom det inte finns några tecken för det och då måste man bokstavera och det är så *** jobbigt! (demonstrerar)

Med det utrett, låt oss återgå till det vi höll på med. Spelet just nu går under namnet Belief and Betrayal, och kan förhoppningsvis bli något bra så snart vi kommit runt det faktum att vi inte kan spara spelet just nu eftersom "fliken" med knappen för att spara har frusit fast i bilden och inte går att få bort. Däremot har vi äntligen lyckats ställa in bakgrundsmusiken till en hyfsad nivå. Det är mycket svårt att höra vad någon säger när musiken överröstar konstant.



Åter till den icke-digitala verkligheten. Idag har Male besökt en rättegång i utbildningssyfte*,  men det blev inte så mycket av det när den åtalade inte dök upp, så det blev ingen klubbad dom i slutändan utan de sköt upp det hela. Tjahopp, gör inte oss något, vi kom därifrån efter en halvtimme och kan hämta ett domslut i nästa vecka och bevisa för Pontus - jag är så sjukt stolt över att plötsligt kunna namnet på en föreläsare så jag måste få skryta lite - att jag verkligen varit där.

* tillagt eftersom Damen Intill bekymrar sig över att någon annars kan tro att jag har gjort något olagligt, för jag ser ju så skyldig ut ibland.

Damen Intill: Lite mysko, jag börjar känna mig lite lätt berusad - lätt berusad - av ett glas vin, och det har aldrig hänt förut!



Premier Cola - med rätt att döda?

Det här inlägget skrivs av förklarliga skäl mycket sakta.

Efter noga övervägande beslutar jag mig, aj, nu för att skriva en guide om hur man öppnar Premiers läskflaskor.



Många är vi som inte tycker att CocaCola smakar så mycket bättre än ICAs, Lidls (Freeway) eller varför inte Willys (Premier). Freeway är underbar och godare än CocaCola - oavsett vad folk säger - och Premier hamnar väl snäppet under båda de andra två men är okej för plånboken. Därför föll valet på en Willys-cola häromdan. Aj.

Förgäves försöker jag hitta en bild på denna cola, men tyvärr är det sämre med det än det finns sidor som skriver om mig. Därför får ni klara er med en mental bild - jag föreslår ett läskmonster med en logga fastklistrad i pannan. Jag hyser stark tro att frihetsgudinnan på loggan egentligen representerar den risk att skada sig på ett vasst objekt som man utsätter sig för när man köper denna flaska.

Alla som någon gång köpt Premiers läsk löper stor risk att köpa de något defekta flaskorna där korken inte går att avlägsna från flaskan med normala metoder.

Ursäkta, jag måste avbryta här och gå och byta plåster.

Var var vi?

Jo, Premier Cola går alltså inte att öppna normalt ibland för korken sitter som fastklistrad vid flaskan och är stört omöjlig att skruva av.

Vad gör då den läsksugne, uppfinningsrike kvinnan? Aj. Jag måste skriva långsammare. Jo, det finns två alternativ.
  1. Slänga flaskan och köpa en CocaCola imorgon, eller
  2. Bända loss korken sakta, sakta med en matkniv
När man så sitter en kväll och bestämmer sig för att man verkligen inte orkar lämna tillbaka kräket och köpa en CocaCola imorgon, så finns en stor risk att den mindre händige individen tar till alternativ två.

Alternativ två alltså:

Allt som behövs är en matkniv och några tuffa minuter av pilleri då man trycker in knivbladet någon millimeter under plasten i korken och sedan bänder upp den millimeter för millimeter från vänster till höger. När man väl fått loss ringen - skär loss kräket så snart den lossnat lite, det går snabbast - så upprepas proceduren med återstoden av korken.

Det fungerar utmärkt, åtminstone tills man slinter.

Men skam den som ger sig, jag kom minsann segrande ur striden - den här gången med vänsterhanden omplåstrad och i tryggt förvar så långt bort från kniven som möjligt.

I och med detta har jag nu gett mig själv ett försenat nyårslöfte: att aldrig mer köpa läsk från Premier.



Sovmorgon imorgon... sovmorgon... mm...

Ja, då var skolan över för den här veckan. Den schemalagda biten alltså. Imorgon ska jag ta en mycket medveten paus från detta och sedan återuppta pluggeriet någon gång i helgen. Hu vad löjligt det där lät. Skit samma.

Idag hade Male ännu en rolig föreläsning, den här* gången av en gästföreläsare - som använde Powerpoint - som huvudsakligen berättade för oss om allt man kan tänkas behöva veta om bostadsrätter. Snäll som han är, vår käre goe föreläsare, försäkrar han oss att han garanterat kommer att ställa en fråga om detta på tentan så det är nog inte så smart att sitta och sova genom det hela bara för att det inte är han som pratar.



Efteråt drog Male in till stan och McDonalds där Damen Intill väntade med ett par andra teckenspråksnördar, som tack och lov förde konversationen på talad svenska.

Därefter smet Male in en sväng på Apoteket och fick med sig en trettio-pack tabletter hon mycket tacksamt kommer missbruka under pollensäsongen samt en förpackning ögondroppar i utbyte mot sådär 120 spänn. Insåg nämligen imorse att mina nysningar och onaturliga trötthet igår kan bero på att jag fick i mig en för stor dos pollen.

Så förhoppningsvis håller jag ut lite längre ikväll.



* ber om ursäkt till Syster för mitt inkorrekta val av "denna gången".

Fem poäng!

Dåså, hemma från redovisningen med ett absolut godkänt framförande bakom sig. Den uppmärksamme märker att detta är postat lite för tidigt för tidsplanen redovisning 13.30-14.00 följt av handla mat och få i sig lunch, och den uppmärksamme kommer få sin förklaring om ett ögonblick.



Så, efter den dramatiska konstpausen kommer förklaringen.

När vi kom dit vid tio upptäckte Pontus - vår föreläsare som jag för en gångs skull minns namnet på - att han hade missat att boka in en grupp på en av tiderna så vips hade han en halvtimme till godo, men vi skulle iväg och träna så några andra grupper utnyttjade tillfället och fick sina redovisningar gjorda en halvtimme tidigare.

Efter att vi tränat kommer vi tillbaka till salen en och en halvtimme innan vi är inbokade och smiter in efter att en av grupperna redovisat. Vips får vi veta att där har varit många grupper som inte använt hela sin tid så vi fick gärna redovisa direkt.

Sagt och gjort, vi pratar av oss och byter några ord med vår lätt döve föreläsare som för en gångs skull tycks ha hittat den av sina hörapparater som faktiskt fungerar, och femton minuter senare kunde vi gå därifrån med fem tentapoäng intjänade.

Därefter åt vi lite lunch och Male fick skjuts till Willys och kunde handla det som behövdes - men glömde givetvis Rhode Islandsåsen. Ja, vad säger man. Är man dum så är man?



Ps. Affe gillar mina kökshanddukar. Ds.

Muntlig redovisning idag

Ja då var jag här igen.

Har blivit lite sisådär med rapporterandet de senaste dagarna eftersom vi jobbat med ett grupparbete både måndag och tisdag efter föreläsningen. Så igårkväll damp jag i säng omkring åtta och har sovit som en stock nästan hela natten. Nu är jag i alla fall pigg igen, så nu ska bara redovisningen idag spikas också!

Ska kila ut till bussen strax efter nio för att lyssna på en annan grupps redovisning vid tio, så vi kan få en liten försmak på hur de andra lägger upp det hela och vad föreläsaren ställer för sorts frågor efteråt. Därefter drar vi iväg och tränar in vårt, äter lite lunch och inväntar vår tur.

Beräknar att det hela tar omkring femton-tjugo minuter för oss, och består huvudsakligen av en bakgrundsberättelse och en förklaring av de olika lagrum som är relevanta i det här fallet, vilka parter det är som inte kommer överens och vad Arbetsdomstolen beslutar. Det är faktiskt roligare än det låter.



Har varit lite bekymrad den senaste tiden att min mobiltelefon ska gå och dö. Den har börjat slöa ner ännu mer än normalt och stänger ibland av sig vid helt nya tillfällen - tidigare var det bara när jag avslutar program eller liknande - så jag har oroat mig mycket för min lille trogne rackare.

Men frukta ej.

Ty i måndags gled den ur handen i spöregnet och dunsade ner i asfalten.

Efter det fungerar den bra igen.

Skrämmande laptop

Jaha, då var Syberia II färdigspelat. Damen Intill fick sig en liten extra video av sitt nya keldjur springandes i ett alldeles för stort ekorrhjul, och som plåster på såren för att spelet är över så letade jag upp en bild med hennes kompis i tre olika utföranden. Ett av dem ska jag plocka ut och ordna så hon kan ha som msn-bild.

Ber också tusen gånger om ursäkt - inte till er, till bloggen! - för att jag inte tagit hand om den på över tre dygn.



Just nu sitter Male och hjälper Damen Intill installera Open Office på sin dator. Eftersom hon råkar ha blivit utsatt för Windows Vista kan hon inte öppna normala .doc-filer. Därför tänker jag försöka förmå hennes dator att installera en annan variant på Word, nämligen gratisversionen i Open Office-paketet.

Hennes dator är mycket intressant. Inte nog med att den har Vista, den har en konstig idé för sig om det där med knapptryckningar. Det räcker att pekaren råkar stå still över en knapp, till exempel "Nästa >" och vips bestämmer sig datorn för att jag nog tänker trycka där och besparar mig besväret genom att genomföra sagda procedur själv.

Med andra ord har jag endast behövt trycka en enda gång under installationens gång eftersom nästa ruta med frågor blir godkänd direkt av hennes läskiga dator.

Male:
Brukar den göra såhär? (ser rädd ut)
Damen Intill: Aa, jag tror det... den har alltid gjort så. Perfekt när man inte orkar tänka själv. (uppför sig som om det vore normalt)



RSS 2.0