Det här har varit en... mycket... produktiv dag.

Efter frukost och dusch beger sig Male och Damen iväg i riktning mot Högskolan. Male hämtar ut sin tentamen - jippie, underkänd igen, vilken röta! - och lämnar tillbaka sitt passerkort. Därefter tar de bussen tillbaka till Resecentrum och döm av deras förvåning när det stiger på kontrollanter på bussen! Male och Damen lämnar lydigt ifrån sig sina kort och shoppar sedan loss i stan.

Damen införskaffar en bok, en födelsedagspresent, snus, gulliga små gafflar från Cervera, handsprit, C-vitamin samt ett lila lypsyl med vaniljsmak och bild av Lille Skutt.

Male köper en kalender och ett förkläde.


Efter lunch på Graffiti, ett kort besök på AF och en liten avstickare till ån för att mata änderna beger sig Male slutligen hemåt för att diska. Damen går till farbror doktorn eftersom hon har varit förkyld... eh... ett litet tag... (läs: sedan november månad) Farbror doktorn kan dock endast konstatera att hon är jättefrisk.

Väl hemma tvättar Damen fötterna och tar hjälp av rakhyveln - fast inte till fötterna - för att därefter lämna badrummet och placera sig på stolen i Males rum. Rakhyveln är dock inte helt samarbetsvillig och faller inte mindre än två gånger ner på golvet. Vi går ut i köket för att göra mat. Male öppnar burken med vitlöksost och funderar på vad det är för mystisk röd prick i den och varför ytan ser blurrad ut. Damen avslöjar att det är mögel. Male kokar pasta och värmer köttbullar istället. Rakhyveln trillar en gång till, så Male plockar upp den.

Nu är det snart dags för Ullared men innan det ska Damen gå och rätta till i köket, för alldeles nyss föll diskborsten ner i vasken.

Male är hemma i byn. Gubben har gått på toaletten och Moder kallar viskande till sig Male.

Moder: Ska vi sjunga något?
Male: ... Va?
Moder: Ska vi retas lite och sjunga något kul?
Male: Javisst!
Moder: Har du någon idé?
Male: Hm... "dripp dropp dripp dropp"?
Moder: Ja!

Vi smyger fram till dörren och lutar oss fram. Moder tvekar ett ögonblick.

Moder: Hur går den?

Jepp, ni hörde rätt - Male är färdig med nästa spännande del i sin mycket ambitiösa filmserie.

Efter en lugn natt på värdshuset börjar våra tre hjältar fråga sig för i staden efter en väg hem till sin egen värld. Detta visar sig vara mycket svårt eftersom ortsborna hellre pratar om sina egna problem. Male får en kortvarig snillebixt och föreslår att det kanske är en idé att prata med kungen istället...

Vilket drama! Vilken spänning! Vänta inte - se allt nu med en gång!

Male stiger upp strax innan åtta och duschar, äter frukost och tar sedan tåget till Lund. Male sitter i den tysta kupén och har därför mobilen på ljudlös, men märker plötsligt att någon ringer. Resultatet av detta samtal är en jobbintervju (tjoho!) i Malmö på fredag, så vi får väl se vart det leder!

Male intar en lunch på Burger King och konstaterar att deras motsvarighet till McDonalds Lilla Menyn är en hel tia billigare. Därefter bestämmer hon sig för att strunta i sin planerade promenad eftersom Lund är ännu kallare än Kristianstad och tar istället bussen till Universitetssjukhuset. I entrén ser Male en stäng-av-mobiltelefonerna-skylt. Male, som ska sitta och vänta ganska länge, fångar en förbipasserande kvinnlig anställd:

Male: Ursäkta mig! Jag ska sitta minst en timme i väntsalen och undrar om det är okej att ha mobiltelefonen igång där om jag stänger av den sedan när jag ska in till doktorn?
Kvinnan: (mycket förvånad blick) ... Va? (lång tystnad)
Male: Ja, är det okej att ha mobiltelefonen påslagen i väntrummet?
Kvinnan: (stirrar förvirrat på Male)
Male: Ja, alltså, det sitter en skylt i entrén där det står att mobiltelefonerna ska vara avstängda i hela byggnaden.
Kvinnan: (kort paus) Jaså, nej bry dig inte om den! Vi har mobiltelefonerna påslagna härinne allesamman! (visar sin egen telefon)
Male: Öööööh... okej... tack...

Så Male sätter sig snällt i väntrummet med mobiltelefonen påslagen. Tack och lov hade hon sällskap av sin nyinskaffade bok med nonogram för annars hade de där 80 minuterna varit mycket, mycket tråkiga.


Farbror Örondoktorn ber Male berätta om den lilla olyckshändelsen som orsakat totalstoppet i Tårkanalen - Male undviker att nämna Märit - och därefter berättar han att farbror Ögondoktorn har bett farbror Örondoktorn att kontrollera att Male inte råkar ha trånga näsborrar. Male säger att i så fall hade hon vetat det vid det här laget men nejdå, farbror Örondoktorn vill ändå kolla så Male får bedövning i form av en bomullstuss med bedövningsmedel. Därefter plockar farbror Örondoktorn fram en mysig slang med en glad, lysande lampa i ena änden och resten av historien kan Ni säkert räkna ut själva.

Farbror Örondoktorn konstaterar - vilken överraskning! - att det ser finemang ut i nosen så det blir nog allt till att borra en ny tårkanal. Farbror Örondoktorn tror starkt att skelettet där tårkanalen sitter kan ha gått av vid olyckstillfället och därefter ha glidit något fel vid läkningen och därför täpper till, men vi ska ändå röntga skallen för säkerhets skull.

Doktorn: Ja, nu känner du dig nog lite bedövad i svalget, inte sant? Lite svårt att svälja kanske?
Male: (cyniskt) Aaa, det känns ungefär som när jag fått en allergireaktion...
Doktorn: Det är inget farligt alls, det går över om trettio minuter!
Male: Tack och lov.
Doktorn: Så nu får du inte äta eller dricka på trettio minuter!
Male: (tänker) No shit Sherlock...

En och en halv timme senare har äntligen bedövningen nästan släppt helt så nu kan Male svälja igen.

Hurra!

Efter en god kvällsmat bestående av laktosrik skink- och ostomelett kan vi nu stoltsera med att ha spelat klart Black Mirror. Medan Males mage gör sig påmind kan vi sammanfatta det hela med att det var otroligt synd att vi redan spelat Black Mirror II, för det liksom förstörde lite av känslan. Men ståååryn - Gubben, det där var riktat mot dig - är välgjord och relativt svår att förutsäga, så vi håller tummarna för att Black Mirror III klarar av att leva upp till det.

Annars har dagen varit ganska lugn, Damen har varit hos barnmorskan och fått bekräftat att hon är grav-- vi menar att hon inte alls har högt blodtryck. Detta var lite tveksamt efter att hon i förra veckan promenerat hela vägen till sjukhuset och därefter uppvisat vissa stressymptom, men det var alltså alldeles lugnt så vi behöver inte oroa oss.

Male: Här kan vi stoppa in en Märit och sedan avsluta det för jag (nödig röst) måste på dass!
Damen Intill: Vad har Male gjort idag då?
Male: Suck...

Idag har Male lagat omelett till kvällsmat och sökt två jobb. Så? Nöjd? Bra.


Nähä, nu kastar vi oss i tv-sofforna. Damen har bestämt att vi ska se Ullared klockan åtta och då blir det ännu mer laktos för Male i form av vaniljgass med konserverad frukt! Jippie!

Har någon av er läsare undrat hur det ser ut där Male och Damen huserar? Kanske ni fortfarande njuter av snöoväder eller annat hemskt medan vi här nere tar en liten vårpromenad?

Sluta undra, för här kommer några läckra bilder på Kristianstad i februari!

Igårkväll lät Damen Male vara uppe alldeles för länge fast hon tydligt borde ha gått och lagt sig, så därför är Male idag lite lätt övertrött.

Vi ser en hamsterbursauktion på Tradera och undrar var säljarens hemort Hemse ligger, så vi klickar fram en bild samtidigt som Male tar av sig glasögonen för att putsa dem - och därför alltså får något nedsatt syn.

Damen Intill: Aha, Gotland!
Male: Åh, är det det det är? (sätter på sig glasögonen) Jag undrade just varför Skåne såg så konstigt ut!

Male: (tittar på klockan) Oj, klockan är över nio!
Damen Intill: (tittar på klockan) Hoppsan!
Male: Vad ska vi göra nu?
Damen Intill: (tänker) Jag tänkte fråga om vi skulle våga spela Black Mirror...?
Male: (lång paus) ... ... ... ... ... (flinar) vi har choklad i kylen!


Vi är sega + vi är övertrötta + vi har choklad i kylen = självklart ska vi inte gå och lägga oss! Nu startar vi Black Mirror!

Idag har Male varit på Arbetsförmedlingen och det var en upplevelse som hette duga!

Male kliver stolt in i entrén hela tio minuter innan inskrivningsmötet börjar. Efter att ha rapporterat att hon duktigt sökt jobbet som kvinnan i förra veckan så snällt tittade ut åt henne - det var inte svårt, för det jobbet hade hon ändå tänkt söka samma eftermiddag - kommer en ungdomligt klädd kvinna förbi och ber oss alla följa med henne.

Trötta ungdomar reser sig upp ur stolarna och med döda blickar följer de sin plågoande genom en korridor och in i ett läskigt, inglasat rum. Precis som alla vi andra vet förstås också AF hur ungdomar fungerar, så de har redan portionerat ut informationsblad med telefonnummer på framsidan och anteckningsutrymme på baksidan, ett på varje plats, och strategiskt placerat en hög pennor nära ingången. Male intar sin plats näst längst fram i salen och känner sig oerhört stolt över att ha med sig både egen penna och ett anteckningsblock.

Två glada, ungdomliga kvinnor hälsar oss välkomna och berättar att pappret framför oss är till för att vi åtminstone ska komma ihåg det viktigaste. Därefter genomför de en snygg PowerPoint-presentation som Male snabbt avslöjar består av följande upplägg:

• Klick
• Kvinna 1 pratar
• Klick
• Kvinna 2 pratar
• Upprepa ovanstående procedur i 45 minuter

Damen Intill: Roligare än en pingismatch!

Male instämmer helhjärtat och insuper allt som sägs, eftersom nivån är sådan att till och med Ludde skulle förstå nästan alltihop fast han inte får vara med i ungdomsgarantin.

Följande episod utspelade sig i slutet av förra veckan.

Male går in i köket och hittar Damen vid köksbänken. Hon skivar picknickbog.

Damen Intill: (nynnar för sig själv) Humdidum...
Male: Vad gör du?
Damen Intill: (jätteglatt) Skivar upp picknickbogen!
Male: Behöver du det innan du ska slänga den?
Damen Intill: Äh, jag luktade nyss på den och den verkar helt okej, så jag äter den till lunch!
Male: (panik) Men den har varit fryst i tre år!
Damen Intill: Det är säkert ingen fara! (går till hamsterburen) Häääär ska du se Ludde! Mums! (ger Ludde en bit picknickbog) Om han överlever så gör nog jag också det!
Male: Men... men...

Hej allihop!

Medan Damen Intill mystiskt smiter iväg till toaletten börjar Male författa detta inlägg. Idag har nästan varit en riktigt duktig dag, åtminstone om man jämför med de senaste två dagarna. Precis som vanligt anammar Damen alltid de värsta symptom man kan tänka sig vad åkomman än är och i måndags drabbades vi båda två av det sedvanliga en-gång-i-månaden-tillståndet som är så exklusivt för just oss kvinnfolk. Därför kan vi, utan att gå in på detaljer, avslöja att inte mycket har blivit gjort de senaste två dagarna.

Med stolthet i rösten - eller bokstäverna? - kan vi idag meddela att vi handlat på Willys! Jo, det är sant. Damen har dessutom kört en tvättmaskin och diskat. Vi kan också meddela världen att Damens tv-spelsförmåga sakta förbättras. Male introducerade nämligen, med stor försiktighet, det här lilla charmiga plattformsspelet:


Resultatet?

Endast ungefär tio-tjugo gånger fler dödsfall än Male och antalet sjunker sakta men säkert efterhand hon lär sig mer och mer av tv-spelskonstens regler. Som den där detaljen att kunna hoppa och flytta sig åt höger samtidigt - det är minsann inte så lätt som det låter!

Male: Haha, vad sägs om den här rubriken? Nää jag skojade, vi kan inte ha den!
Damen Intill: Jo vi måste ha den!
Male: Näää den är skitdålig!
Damen Intill: Vi måste ha den! Den speglar vår humor!
Male: Suck... okej...

Male har äntligen tagit över sina goda vänner spelkonsollerna hemifrån byhålan. Bland dessa hittar vi ett Playstation 3. I denna konsoll finns bland annat en del nedladdat material tack vare Rylleman. Bland dessa nedladdade grejor fann Male det perfekta spelet för att mäta Damen Intills förmåga för tv-spel:

Historien börjar med att Moder mut-- vi menar matar Male med kyckling och potatissallad till lunch så hon ska bli på välvilligt humö-- mätt. Sedan släpper hon bomben.

Moder: Male, idag har jag tänkt att du och jag ska sortera skor i källaren tillsammans, går det bra?
Male: Öh... eh...

I brist på en bra ursäkt följer Male med ner i källaren. Hon kikar försiktigt in genom dörren och får sina värsta farhågor besannade - här har inte sorterats på tio år, och det är en snäll uppskattning. Nåväl, det går inte fortare för att man står förbluffad i dörrkarmen så Male sätter igång med att assistera Moder.

Vi kastar in behålla-skorna i träningsrummet och lägger skänka-bort-skorna i några pappkassar och kasta-skorna i några andra pappkassar.  När vi så har tömt några hyllor är det dags att sätta tillbaka behålla-skorna. Male böjer sig ner i dörröppningen, tar ett par skor och slungar armen bakåt så att skorna hamnar i lagom höjd för Moder att ta och sätta på en hylla. Det gick fint, så Male tar ett nytt par skor och slungar bak... samtidigt som Moder tappar en sko på golvet och böjer sig ner för att ta upp den.

I efterhand kan man väl tänkas anse att arrangemanget kanske inte var det mest intelligenta.

Men man får se det positivt.

Nu matchar de åtminstone varandra,  Male och Moder, med varsin fin blånad under vänster öga!

Vi diskuterar rubrikval.

Damen Intill: "Male kan hon med"!
Male: Näe, den har vi ju använd så många gånger innan... känner du inte hur kreativiteeeten flöööödar?
Damen Intill: Nä, men jag känner mig lite illamående!

Damen Intill: Har du sett vilken häftig chokladgroda? Jag tyckte de var jättecoola! (visar stolt upp grodan)

Idag har Male och Damen postat en kursbok som Male äntligen har fått sålt. Före promenaden kom Damen på att hon fortfarande inte har besökt den där godisaffären som ligger mittemot Lidl, bara tio minuters promenad härifrån. Endast Damen kan åstadkomma en sådan bedrift.

Damen Intill: (barnslig röst) Titta! (visar en skumgodis som ser ut som en glasstrut)

Hur som haver passade vi på att besöka sagda butik och kom självklart därifrån med något tunnare plånböcker.

Damen Intill: Jag kommer bli hög på den här mängden med godis. Inte för att jag ska stoppa i mig det ikväll, men...


Okej, det är inte bara Damen det är fel på. Även Male har sina brister, såsom när hon strax innan promenadens början fick syn på julgrejorna i hallen.

Male: Det är jättebra att du inte hunnit bära upp julgrejorna där på vinden än för då hann jag sätta dit den där USB-julgranen jag haft stående på rummet!
Damen: (tittar) Men... ska du bara sätta upp kartongen?
Male: Va? (skyndar dit) Oj... men vad sjutton... jag tog bara kartongen i hyllan och trodde... men var är då granen? (tänker) Aha! Nu vet jag! Om jag känner mig själv rätt satte jag säkert in den i garderoben! (tittar i garderoben) Ha! Jag visste det! (sätter stolt tillbaka granen i kartongen)

Så frukta ej, kära läsare. Ingen av oss är speciellt mycket mer korkad än den andre.

Damen Intill: Har du sett hur tufft jag ställt min påse? (pekar på den lutande godispåsen i Kristianstad) (får en skrattattack av föregående parentes)

Male och Damen Intill ska beställa ett nytt batteri till Damens mobiltelefon. Male förklarar att det inte gör något om batteriet inte är tillverkat av originaltillverkaren för man kan alltid reklamera ändå om man tycker att det inte funkar som det borde. Damen litar ändå inte på det.

Damen Intill: Jag har köpt piratkopierat tidigare--
Male: Piratkopierat!?
Damen Intill: Nej, jag menar andrapartstillverkat!
Male: Ja tur det för det är en väldigt stor skillnad...

I natt var en natt som hette duga - det vet alla vi i sydsverige som i olika omfattning drabbats av en ännu ej namngedd storm. Eftersom den går i Gudruns tecken avseende vindstyrka är det väl inte otänkbart att den kommer att namnges efter en kvinna den också. Varför just kvinnor, undrar vän av ordning? Jo, för när kvinnor blir arga blir de dubbelt så farliga som männen. När de små briserna väl bolmar upp till en storm kan inte ens choklad eller ett glas rött hejda hennes raseri. Alltså namnger vi stormarna efter just kvinnor.


Male tillbringade natten i Kristianstad och gladde sig åt att inget värre än lite mystiska rasslande ljud i väggen drabbade huset hon sov i. Alla hade inte samma tur. Många är strömlösa och några studenter i närheten av Högskolan Kristianstad väcktes av hur deras tak tog sig en liten avstickare.


En instans som alltid drabbas när något oförutsett händer här i Skåne är förstås Skånetrafiken. Ersättningsbussarna fyller stationerna och trötta resenärer tvingas finna sig i att deras restid som minst fördubblas. Men vi får se det från den ljusa sidan: ingen blev förvånad.


Men stormiga nätter kan också ha sina fördelar. Man kan till exempel träffa nya kompisar i dem.


Andra reagerar helt i motsats till vanligt förnuft och tänder istället till riktigt ordentligt. Av hänsyn till känsliga tittare undviker vi att publicera en bild på vad som skedde vägg i vägg med Damens sovrum, även om det var ganska lätt att räkna ut vad som försigick trots att Males sovrum låg en ganska så bra bit därifrån.

Ikväll tvättar Damen Intill kläder - kan ni gissa hur man ser det?

Hej igen!

Kapitel fyra blev färdigt snabbare än väntat så håll tillgodo! Förresten, Moder - se till att få din make att se avsnitt 3 innan ni ser detta. Varför tycker jag att jag behöver tala om det? Jo, för ungefär sex minuter in i videon kommer du att tvinga honom till skärmen. Du har blivit varnad!

Efter många hjältemodiga strapatser har Male, Damen Intill och Rylleman äntligen fångat tre kossor och kan därför få lite pengar att köpa lunch för. Men försäljaren har sålt slut på maten så nu har våra vänner inget val - de måste ta sig in i Lagomstad. Hur ska detta gå?

Idag har Male gått 9600 steg, medan Damen närmar sig 11000. Detta vet vi tack vare Damens drog-- vi menar stegräknare, som troget följer varenda steg hon tar... hahaha!

Hur kommer detta sig?

Jo...

Strax innan tolv idag gick vi in till resecentrum för att där strosa runt i affärer, lämna in ett par skor hos skomakaren och äta lunch. Därefter blev vi båda varsin hundralapp fattigare tack vare Kappahls slutrea på byxor. Efter det strosade vi vägen hem genom stadsparken och passade på att ta oss en sväng inom Willys.

Damen slutade inte där utan fortsatte - till Woodies förskräckelse - med en hamsterburstädning och därefter några vändor till tvättstugan och vicevärden.

Damen Intill: Snart är det officiellt...

Ehhrrm, nja, riktigt så är det inte... men hur som helst planerar Male att skriva sig här i Kristianstad för att kunna söka jobb där hon vill jobba. Damen? Tja... hon blir väl ett sorts bonus. Detta ledde dock till ett behov av vicevärdens godkännande av att vi sätter upp Males namn på brevlådan...

Damen Intill: Postboxen!
Male: (suckar högt) Det är samma sak!

... för vi vill helst undvika att behöva krångla till livet med c/o-adress eller leta efter bortsprungen post. Detta var i varje fall inget problem så länge vi får det att se bra ut.