Black Mirror 2

Rubriken hävdar Damen vara en orsak till att skriva två inlägg på samma kväll men vi som känner henne vet förstås att det är för att hon vill att inlägget före detta - Torvkången - ska hamna i skymundan och helst inte alls läsas.

För att öka chanserna att ingen missar Torvkången får ni också en länk: Torvkången

Med det sagt har Damens försök att undkomma skammen omintetgjorts och vi kan nu fortsätta med det här inläggets egentliga innehåll!



Male och Damen har glömt rapportera om sitt senaste äventyrsspel, så pass att vi rentav spelat färdigt det. I vilket fall kan vi stoltsera med att Black Mirror 2 är vårt allra första skräckspel och det lyckas ganska bra med det också. Så bra att vi blivit fruktansvärt sugna på att spela föregångaren Black Mirror innan Black Mirror 3 kommer ut - inte minst eftersom det anses vara väldigt mycket bättre.

Damen: Det känns inte som jag har tagit mina panodil. Är du säker på att jag har tagit mina panodil? Du har inte gömt dem?
Male: (uppgivet) Jag har inte gömt dina panodil...

Här är en liten mysig bild på slottet Black Mirror för att ni ska känna stämningen!


Buuuuu!

Torvkång

Idag har Male och Damen Intill ätit torv med bröd. Male kokade wienertorven medan Damen hackade lök och sedan bad Damen Male att hämta torvkången i lådan. Fast vi hade aldrig provat att använda torvkången innan så det var lite nervöst, men den fungerade utmärkt att plocka upp torven ur grytan med. Damen var hungrigare än Male så hon åt tre torvar medan Male nöjde sig med två.

Damen är lite trött och har huvudvärk sedan hon - med Males assistans - gjorde en grundlig städning av köket i eftermiddags. Tyvärr är hon, på grund av denna trötthet, benägen att uppfinna nya revolutionerande namn till husets köksattiraljer och som ni säkert redan räknat ut är torvkången just en sådan.

Hon kämpar i detta nu med att komma över detta fatala misstag och försöker samtidigt komma ihåg huruvida hon har eller inte har tagit sina panodil.

Damen Intill: Eftersom jag inte hittar mina panodil antar jag att jag har tagit dem...

Hur mår Male då?

Jo hon roar sig kungligt på någons bekostnad och förbättrar kanske inte läget, men det bryr sig inte hon om. För det var inte hon som introducerade uttrycket "skadeglädje är den enda sanna glädjen".

Damen Intill: Aaa det stämmer. Jag har börjat korrekturläsa redan.


Damen Intill: Får jag en näsduk tack?
Male: Va? Men var är din andra näsduk som legat här sedan i fredags?
Damen Intill: Den är slängd.
Male: Slängde du en näsduk med snytutrymme kvar!?
Damen Intill: Aaa...
Male: Suck... (ger Damen en ny näsduk)

Mysteriet med den försvunna legogubben

Utdrag ur Gubbens kuvertmemoarer (1997).




Det var en skön morgon.

Nere på undervåningen låg mamma och pappa och vilade skönt i sina sängar.

Plötsligt, utan förvarning, rycktes mamma och pappa ur sin vila av två små förtvivlade barn som kommer in. De pratar i mun på varandra och är alldeles upprivna.

Har ett brott begåtts?

Eller finns det en naturlig förklaring?

Male, som är nio år, anklagar "gäckande" Snufsan för stöld av en simmande legogubbe. Domare kallas in. Rättegången kan börja.

Åklagare Male: Igår kväll fanns gubben i min leksaksbåt men idag efter att Snufsan varit där är den borta. Hon har tagit och gömt den!

Domaren:
Hur många gubbar fanns i båten?

Åklagare Male: Tre gubbar fanns där igår men det är bara en kvar idag. Två är alltså borta för de har Snufsan tagit.

Svaranden Snufsan: Jag har inte tagit den simmande legogubben utan bara min gubbe. Det fanns bara två gubbar i båten när jag var där. Jag har inte tagit den.

Domaren beslutar om husrannsakan.

Under husrannsakan i Males åsyn hittas en misstänkt legogubbe simmandes i en burk med lego. Denna burk tillhör otvivelaktigt Male. Male erkänner att hon falskt anklagat Snufsan för stöld. Domaren beslutar om att lägga ner målet om offentlig ursäkt från Male till Snufsan utförs.

Male faller gråtande ner på knä inför Snufsan och ber om förlåtelse som Snufsan tar emot.

Male döms till att betala en styck godis till Snufsan.

Fallet är avslutat.

Ni kan aldrig gissa vad vi har ätit

Damen Intill: Hej gott folk!

Med den kreativa inledningsfrasen är härmed dagens inlägg påbörjat.


Damen tycker inte om creme fraiche. Det är så vidrigt att man knappt kan ha det i matlagningen. Damen kan absolut inte äta samma måltid flera dagar i rad utan detta sker endast i extrema undantagsfall. Damen har ett svagt minne om att hon kanske en gång har ätit någonting som kallas för "pitabröd".


En dag introducerade Male en måltid bestående av pitabröd med Ćevapčići, creme fraiche, lök och fetaost.


Damen tycker jättemycket om creme fraiche. Damen kan äta pitabröd med nämnda fyllning tre dagar i rad, gärna fyra. Damen har en stark aning om att hon missat något alldeles fantastiskt som kallas för "pitabröd".

En helt normal helg med Male

Idag bjuder Male i sin storsinthet på ett par av sina nyproducerade misstag.

Det skulle kanske kunna uppfattas som korkat snarare än storsint av Male att dela med sig av sådana här smått pinsamma erfarenheter, men säg inte det till henne. Då får vi ju inget att skratta åt!



Hur man får hela Kvantum att bli tyst som i graven

Male och Moder passerar lösgodisavdelningen och börjar prata om tejpen på Males näsa. Moder, världsvan som hon är, håller ljudvolymen nere medan Male är på strålande humör och därför något högljudd.

Moder: Men måste du ha tejp eller kan du ta plåster?
Male: (jätteglatt) Jag ska ha silikon! (allt blir knäpptyst i några sekunder) Plåster! Jag menar silikonplåster!!

Sådana här menade hon faktiskt

Hur man tappar bort sitt jojokort

Detta är fruktansvärt lätt att genomföra. Allt man behöver är ett jojokort, en mp3spelare och Males snillrika förstånd. Placera både jojokortet och mp3spelaren i samma jackficka och promenera hem från stationen, sisådär 30 minuter, och plocka med jämna mellanrum upp mp3spelaren för att kontrollera att spåren spelas i rätt ordning.

Katastrofen är ett faktum.

Tack och lov för Skånetrafikens spärrtjänst.


Den Onda Gula Kristallen - kapitel 1.3

Äntligen är den här!

Har ni väntat länge?

Ja, det har ni, men tillverkningsprocessen är emellanåt ganska komplicerad och Male har dessutom haft ganska mycket annat att ägna sig åt. Hur som haver kommer här ytterligare elva minuter idioti! Det skulle egentligen ha publicerats tidigare ikväll men tyvärr kom något emellan...


Tips: titta till höger om "överföringsförlopp"

Hur som haver!

Male har tappat bort sina dadlar och våra hjältar måste därför vända sig till Bonden för att få nya pengar till mat. Alla jobb är tyvärr upptagna, utom ett...


Sambomisshandel

Damen Intill: (tyngd av skuldkänslor) Snyft...

Lugn! Det är inte så illa som det låter. Vi börjar från början, medan vi lyssnar på en gammal Titta-Lyssna-Läs-berättelse om Aladdin.

Damen Intill: Behöver vi mer julmust?
Male: Jag vet inte.
Damen Intill: (lyssnar lite till på Aladdin) Det gör vi.
Male: (lyssnar hon också) Aa om vi ska klara det här.

Lite julmust senare börjar berättandet.

Damen: När ni hör ett BOING -- (avbryter sig och tyckte det var lite opassande)

En lite opassande kommentar senare är det äntligen dags att börja berätta - eller har Damen mer att tillägga?

Male: Du har redan avbrutit tre gånger, vill du göra det en gång till?
Damen Intill: Det kallas förhalning.

En misslyckad förhalning senare är det äntligen dags!

Damen Intill:
Vi måste ha en Märit där!

Suck...


Hurtiga som vi är bestämde vi oss för att ta en promenad i det vackra vädret. Efter ett tag skulle vi gå längs en grusväg för att komma till Willys. Tyvärr var vägen något isbelagd förutom allra längst ut vid den sluttande kanten men detta är självklart inget problem för Damen som tar täten med en intet ont anande Male tätt bakom sig. Detta arrangemang torde vara ett vinnande koncept men tyvärr njöt Damen denna dag av sina fina joggingskor och sådana tingestar kommer inte alltid bra överens med is och sluttningar.

Male: (lång paus i skrivandet)
Damen Intill: (ironisk) Vi drar inte ut på lidandet länge, nejdå...

Medan det blir barnförbjudet i Aladdin kan vi väl göra slut på Damens lidande genom att avslöja att Damens reaktion när hon halkar ganska pricksäkert går att sammanfatta i att hon tenderar att slå ut med armarna åt båda hållen. En ganska ofarlig reflex, om nu inte Male varit i närheten.

Ett BOING senare konstaterar vi att ingen skada är skedd eftersom Damen är dvärgväx-- vi menar lite kort, och därför träffades inga viktigare beståndsdelar i Males ansikte utan bara kinden. Detta spelar ju förstås ingen roll i Damens skuldkänsloberg men Male roar sig fortfarande mycket åt händelsen!

[insert Damen singing "nostalgiiii" here]

Hej igen!

Ikväll nostalgitrippar vi till hundra procent. Vi har (tro det eller ej) tittat igenom samtliga auktionsobjekt på Tradera som platsar under kategorierna VHS och familj/barn - sisådär 534 stycken för att vara exakt.

Mycket roliga grejor har vi hittat och dessutom delat en del minnen. Syster, jag kan nu stolt meddela dig att Damen delar vårt medlidande med papegojan Paulie och att hon också reagerade på den överdrivet lysande nosen i Rudolf med den röda mulen.

Vi måste också passa på att dela en bild med våra trogna *host* ganska få *host* läsare. Fast det är inte bilden som är det intressanta utan texten... hehehe. Filminspelning var en farlig bransch förr i världen.


Är texten svår att läsa? Zooma!

Kanske vi skulle passa på att berätta vad som hänt under dagen också... eller... äh, okej då. Males projektarbete är godkänt men som väntat åker hon tydligen på en omtentamen. Inte så konstigt eftersom tankarna var någon helt annanstans än i företagsbedömning under december månad, men sånt är livet!

Avslutningsvis vill vi gratulera kommentator "Syrran" till vinsten av en styck lufttorkad blomfluga! Grattis!!!

Damen Intill: Nu ska vi bara hitta den först... (flyttar vattenkannan) hm... (kollar under glaset) ah, där är den!

Som i alla andra sammanhang måste vi ju förstås också ge Dig ett mera världsräddande alternativ, så därför ger vi Dig också möjligheten att skänka Din vinst till Världens Hamstrar! Ange Ditt val i kommentarsfältet och om Du önskar ha flugan levererad så glöm inte bifoga adressuppgifter så vi kan skicka den till Dig innan den börjar... eh... ja, Du vet.

Stygnmord (hahaha)

Male och Damen ska äta choklad. Damen delar chokladkakan i bitar om 4 rutor choklad i varje. Några bitar går sönder. Damen tar de hela bitarna och Male de söndriga och så är alla nöjda och glada!

Hej förresten!

Idag har Male varit hos farbror doktorn klockan tio men tyvärr hade något gått fel i tidsbokningen men det löste sig ändå. Väl inne på rummet plockar han fram pincett och sax och börjar peta på stygnen. Efter en liten stund blir han fundersam och vänder sig sedan till sjuksköterskan.

Doktorn: Du är snäll och ger mig glasögon därborta.
Male: (mumlar) Aaa jag är ju tacksam om du ser vad du gör...
Doktorn: (eftertänksamt) Jaa... blir det värre får vi ta fram blindkäppen.

Tack och lov räckte det bra med glasögon och Male var snart därifrån med en fin bit tejp på nosen som ska sitta veckan ut. Vi får väl se om Males något feta hy håller med om det. Var Male ledig att pusta ut sen? Nej, det var bums till skolan för att börja skapa PowerPoint-presentationen till morgondagens projektredovisning!


Klockan fyra är Male hemma igen och halvsover en timme i sängen innan det är dags att göra mat. Males mycket tidsoptimistiske föreläsare laddade på morgonen upp samtliga projektarbeten och vill att vi alla ska läsa alla arbeten som ska redovisas samtidigt som vårt eget - i Males fall elva stycken - och kunna opponera på dessa.

Vad gör Male?

Först att kommentera in det rätta svaret vinner blomflugan Damen dödade igårkväll!




Male...

1. läser lydigt samtliga grupparbeten och svimmar av utmattning halv ett på natten

2. cyklar till månen

3. låter sig avledas av Damen som lockar med choklad och äventyrsspel



På återseende!

Veckan som varit

Male är tillbaka!

Den här veckan - fast Male säger förra veckan för i hennes huvud börjar veckan på söndagar - blev lite knasig, så här kommer en sammanfattning av allt som hänt.

Måndag

Male jobbar två timmar med projektarbetet på förmiddagen och telefonköar sedan till sjukhuset för att få tid för tisdagens operation. Målet: att snygga till ärret på näsan och samtidigt få bort den lilla puckeln som bildats på näsryggen.

Tisdag

Sjukhuset kl 08:00. Operationen varade knappt en timme och Male kunde åka hem sent på eftermiddagen för att få i sig lite mat och sedan bums i säng. Varför så sent hemma? Den berättelsen censurerar Male av hänsyn till eventuella känsliga läsare.

Onsdag

Male är mycket piggare och dammsuger bland annat rummet. Men hon är också lite ynklig och har hemlängtan så vid fyratiden dyker Moder upp och kör hem henne. Male hämtar ut mediciner på Apoteket och tillbringar kvällen med familjen innan hon pratar en kvart med kaninen på balkongen för att sedan sussa gott.

Torsdag

Vänta, sa jag torsdag? Vad gjorde Male på torsdagen? Hm. Hmmm... javisst ja! Hon stekte köttfärs.

Fredag

Paketeringen på Males nos fick idag hälsa på soptunnan så nu är där bara tejp kvar tills stygnen ska tas på tisdag. Moder tog med Male - som var ett utmärkt offer eftersom hon nästan var pigg - till Väla köpcentrum för att göra av med lite överblivna julklappspengar och blev mycket stolt med resultatet som vi tror att hon titulerar "Males arbetssökarset". Male är glad hon med eftersom hon kom i ett par jeans i storlek 40.

Lördag

Familjens galenskaper, "haha nu ska vi inte låta Male vila en sekund!", fortsätter. Narniafans som vi är - åtminstone Male som i sin ungdom läste hela den sista boken bara för att hon hört att hon där skulle få återse sin favoritkaraktär - var filmvalet givet. Tyvärr är vi inte lika stora fans av svenskdubbad film och då återstod endast alternativet engelska med 3d. Ganska skoj faktiskt. Vad som förundrar Male allra mest är ändå att Gubben "jag kan inte byta en glödlampa utan att bli yr" överlevde hela tillställningen.




Nähepp, nu får det räcka med bloggerier för nu är det projektarbetet som gäller! Vi har endast morgondagen kvar men det ska nog gå fint, i synnerhet om Male sätter sig idag och plockar ihop Excelfilerna till en, filar lite på formuleringar och gör några beräkningar i förväg.

Färdig!

Efter många om och men lyckades Male igår komma sig för att låta farbror doktorn avsluta jobbet genom att genomföra lite så kallad "ärrplastik på näsan". Orsaken? Att ärret på näsryggen var ganska ojämnt och att de nu ska ha fixat till det så det blir desto bättre när det läkt ihop igen.

Male var på sjukhuset klockan åtta och sövdes omkring nio. En timme tog operationen och därefter vaknade Male igen någon gång mellan tolv och halv ett. En halv macka senare och något piller mindre (hint hint) börjar det runt fyra börja dra ihop sig för att fara hemåt. Det är mycket enklare - och praktiskt - att sova i lägenheten i Kristianstad än att åka hela vägen hem till byn, men det tyckte inte serviceresor. Nej se de måste nämligen skicka hit en bil från Klippan för att sedan köra mig från Kristianstad till Kristianstad. Mycket fyndigt tyckte både jag och personalen, som istället beställde en taxi.


Male går för närvarande på 3 panodil var sjätte timme, ett Musseglas slemlösande från sambon och ett vackert litet paket över näsan - som enligt sambon inte alls är i storleksklass med hur det såg ut förra gången.

Egentligen skulle vi arbeta med grupparbetet imorgon och på fredag men istället åker Male hem idag - tack vare snälla Moder som dyker upp med bilen någon gång i eftermiddag - och vi jobbar istället vidare på måndag.


Damen Intills krya-på-dig-present

Damen: Då får du namnge den också!
Male: Ojoj.

Medan Male funderar på ett namn får vi väl sätta ihop en avslutning till det här inlägget.

Ni undrar säkert vems fel det är att allt det här har skett? Jo, precis som allt annat:
(OBS! Viss ironi avses här)


Inte mitt fel

Rubriken är egentligen ett uttalande från Damen eftersom hon hävdar att skulden för att inget blogginlägg har publicerats på fyra dagar helt och hållet är Males. Naturligtvis har hon fel.

Damen Intill: Ha! Nu loggade din mamma in, då kommer hon snart skriva! Ettusenett... Ettusentvå...
Male: Det låter som du räknar ner inför ett åsknedslag!
Damen Intill: Ettusentre... ettusenfyra... ha! Det tog fyra sekunder!

Ett samtal med Moder senare kommer här en sammanfattning av dagarna som gått där vi hade nöjet att ha Rylle von Lillebror på besök:

  1. Vart tog de salta små pastillerna vägen? Ingen som vet! Ingen som vet!
  2. Vill syrran ha sin datorn kan hon få låna den - i små, små portioner
  3. Fiskbullar i hummersås är så gott att man kan äta det utan potatismos
  4. Grillkrydda kan användas till allt - även ris.
  5. Kryddhyllor är lattjo lajbans!


Förresten har vi ett nytt duschdraperi. Det är jättefint och uppskattades särskilt av Gubben - som såg ut att vänta sig finna en avsvimmad Dam i badkaret.


Blodigt duschdraperi från Roliga Prylar

Höjdpunkter från semestern 1999

Male: (skriver) Semestern 2009... nej! Semestern 19999... nej!
Damen Intill: (skrattar) Hur länge har du levt!?

Rylle: (sörplar fruktansvärt mycket på sin glass)
Damen Intill: Nej Rylle sluta! Gör inte sådär, det framkallar hemska minnen!
Rylle: (sörplar ännu mer)
Damen Intill: Nej Rylle, snälla!!

Medan ni läsare funderar över vad det är Damen Intill har varit med om (är det någon som vet och vill kommentera?) så kan vi berätta att vi ikväll har tagit oss en titt på vår gamla semesterfilm från 1999. Vi hann besöka både England - i jobbsyfte för Gubben och semester för oss - och Öland. Här är några särskilt underbara händelser:

  1. Gubben är ensam på jobbresan och roar sig med att filma en kaktusfrukt. Därefter filmar han trafik i... tretton... långa... minuter...
  2. Rylle, fyra år, vägrar bada i barnbassängen men upptäcker sitt misstag när han ser vuxenbassängen - och vägrar därför bada i den också.
  3. På vikingamuséet i York åkte man runt på ett litet tåg i ett rum fyllt av dåliga vikingakopior och mystiska bakgrundsljud.
  4. Syster är sur och vill inte bli filmad, för vi ska äta grönsakssoppa.
  5. Male får, flytandes på en uppblåsbar madrass, algfrossa och vägrar vidröra tingestarna. Efter många minuters förnedring kommer äntligen lillebror och lillasyster till undsättning.

Detta och mycket mer går att finna på den gamla godingen, som tyvärr inte finns ute i handeln. Syster kan se fram emot denna njutning så snart vi kommit på hur i hela världen vi ska lägga in det på datorn - alternativt kopiera och lämna över ett exemplar nästa gång vi syns.

Hej Verner, hallå Verner

Hej allesamman! Male har glömt att hon har skaffat en ny kompis - han heter Verner och är en kontorsstol!

Fast eftersom Damen Intill medvetet misstolkar precis allting måste Male sitta blick stilla i sin nya stol, för annars vet man aldrig vad som händer.

Damen: Det är du som har dålig fantasi!
Male: Det är du som har överdriven fantasi!
Damen: Tacka vet jag köksstolen!

Det här kommer aldrig att leda någonstans för alla känner vi ju Damen, så därför visar vi en bild istället:


Kvack

Idag var vi i stadsparken och matade ändor... jag menar änder!



Fast först klev Male upp jättetidigt och smög med dusch, frukost och packning. Därefter begav hon sig ut i kylan för att arbeta med grupparbetet... medan Damen Intill och Rylleman sov... och sov... och sov...

Damen Intill: Var för sig.

Därefter gav sig den lata, nyvakna ohyran in till stan för att köpa ett par byxor var. Lunch blev det också, och vi behöver väl knappast nämna vilka som åt en god bakpotatis med smaskig fyllning och vem som åt uppvärmd köttfärssås med pasta från gårdagen. Nej, just det.



Nu är vi alla hemma igen och Male gör sitt bästa för att få behålla sin dator från Ryllemans ondskefulla små fingrar som ständigt försöker starta det där fjantet han visst kallar för "CS".

Rylleman:
Men så är det inte... (kort paus) eller?

En morgondikt

Gruppuppgiftsmorgons köld är hård

 

Isen gnistra och glimma

 

Damen sova i enslig säng

 

Djupt i sin sovmorgons timma

 

 

Kaffe vid sju nej usch och fy

 

Tidiga morgnar inte bra

 

Sömn faller mer i smaken

 

Endast Male är vaken


Rubrik, rubrik, var är du?

Efter allmänt påtryckande *host* a.k.a. Damen Intill *host* känner sig Male tvingad att ladda upp "den fina närbilden på Rulle som är så fin och fin och fin!". Så damer och herrar, här har ni den underbara, legendariska bilden ifråga!



Behöver vi ens tala om att Damen Intill är den stolta fotografen? Nä, just det.



Efter en lång julledighet är Male nu äntligen tillbaka i Kristianstad och redo att tackla verkligheten... eller nåt åt det hållet. Tentamensresultatet är långtifrån tillgängligt så nu är det projektarbetet som gäller. En styck företagsbedömning med nästintill total avsaknad av instruktioner beställd!

Först var det tänkt att Male skulle vara ensam hela veckan. Damen Intill skulle dyka upp för ett litet ärende under måndagen men åka hem samma dag.

Istället sitter nu Male framför bloggeriet tillsammans med Damen Intill och Rylle von Lillebror. Rylle blev kvar igår när familjen körde Male till Kristianstad, för att han har en vecka kvar på jullovet (de har det bra, ungdomarna). Damen Intill blev kvar för att hon behövde en fadersfri dag. Eller två, vem vet? Det lutar nämligen åt att hon blir kvar imorgon också.

Inget kommer visst bli som man planerat den här veckan, det är ett som är säkert!

RSS 2.0