Tralala
I fredags for Male till byhålan och har hunnit städa en kaninbur, äta gott på Spången för att fira hennes examen och en massa annat smått och gott. Hon släppte lös Moder som med sax och kam ansade Males hår något så att hon kan skjuta på frisörbesöket ett tag till och lät henne även göra några andra... smärre justeringar... av Males yttre. Det sistnämnda har sin förklaring i att Gubben mitt under måltiden på Spången spände ögonen i Male och helt utan förvarning jämförde hennes ögonbryn med något ur Star Trek. Male, som inte är dummare än att hon förstod referensen, kände att nu har bägaren runnit över. Moder har därför äntligen fått göra något åt eländet och Male roade sig kungligt åt att Damens förkylningsyra på tåget tillbaka till stan tycks ha orsakat att hon inget märkte.
Nu till inläggets mer slumpartade innehåll - som inte alls grundar sig i verkliga händelser!
Först tre säkra steg för att fastställa att Male behöver gå och lägga sig:
Med det sagt avslutar vi med ett litet citat från ICA Kvantum i fredags!
Dotter: (tittar på filmreklamen vid tidningarna) Pappa, vad är Twilight för något?
Pappa: Det är en tv-serie.
Nu till inläggets mer slumpartade innehåll - som inte alls grundar sig i verkliga händelser!
Först tre säkra steg för att fastställa att Male behöver gå och lägga sig:
- hon gäspar
- hon halvsover
- hon är skrämmande nära att kleta deoderant på tandborsten
Med det sagt avslutar vi med ett litet citat från ICA Kvantum i fredags!
Dotter: (tittar på filmreklamen vid tidningarna) Pappa, vad är Twilight för något?
Pappa: Det är en tv-serie.
Luddigt, mögligt och jättegott!
Nähä, ingen verkar vara intresserad av den urläckra jordgubbspåsen så då tar vi väl och publicerar det avslöjande inlägget. Så mycket för att man försöker göra något lite roligare av vardagsrapporten! Hmpf.
Fast vi kan ju börja med hamsterrapporten. Först kommer Ludde, som idag föll offer för Damens fototokiga framfart. Han har ju en liten ovana att spela "musik" på den där lilla knoppen i burdörren genom att ömsom slicka på och ömsom slå underkäkständerna mot den.
Ludde i trans.
Men allt gick inte smärtfritt till. Mitt under fotosessionen högg han plötsligt till och lämnade ett litet rött märke på Damens oskyldiga hand! Eller vänta lite nu... den kanske inte var så oskyldig ändå?
Kolla tassarna! Är de inte helt bedårande?
Ruby fick också en påhälsning. Hamsterhuset tömdes och den hårt packade klumpen av spån, kiss och möglig mat - som hon åstadkommit på bara en veckas tid - åkte ner i soporna. Medan den högst hälsoskadliga kompostpåsen huserade på balkongen byttes hamsterhuset ut mot en halv äggkartong och lite extra spån. Förhoppningsvis kan den lilla förändringen bryta hennes ovana att kissa där hon sover och gömmer sin mat.
Sågspån lever farligt i denna bur.
Fast vi kan ju börja med hamsterrapporten. Först kommer Ludde, som idag föll offer för Damens fototokiga framfart. Han har ju en liten ovana att spela "musik" på den där lilla knoppen i burdörren genom att ömsom slicka på och ömsom slå underkäkständerna mot den.
Ludde i trans.
Men allt gick inte smärtfritt till. Mitt under fotosessionen högg han plötsligt till och lämnade ett litet rött märke på Damens oskyldiga hand! Eller vänta lite nu... den kanske inte var så oskyldig ändå?
Kolla tassarna! Är de inte helt bedårande?
Ruby fick också en påhälsning. Hamsterhuset tömdes och den hårt packade klumpen av spån, kiss och möglig mat - som hon åstadkommit på bara en veckas tid - åkte ner i soporna. Medan den högst hälsoskadliga kompostpåsen huserade på balkongen byttes hamsterhuset ut mot en halv äggkartong och lite extra spån. Förhoppningsvis kan den lilla förändringen bryta hennes ovana att kissa där hon sover och gömmer sin mat.
Sågspån lever farligt i denna bur.
Några videor blev det också och någon av dem publiceras förhoppningsvis i bloggen inom några dagar! Nu till den tredje delen i rubriken - för det har Ni väl förstått att den representerar inläggets tre huvudbeståndsdelar? Självklart gjorde Ni det.
Här är det jättegoda, nämligen amerikanska brownies med grädde och hallon/rabarbercider!
Damens uppläggning
Males uppläggning
Här är det jättegoda, nämligen amerikanska brownies med grädde och hallon/rabarbercider!
Damens uppläggning
Males uppläggning
Projektet höll dock på att gå alldeles fel en stund, ty Male hade fått för sig att viktangivelserna på smöret var dubbelt så stora som de faktiskt var. Därför smälte hon bara hälften av den angivna mängden smör men upptäckte tack och lov sitt misstag när hon fick syn på "500g" texten på smörpaketet hon skulle stoppa in i kylen. Inte ens Male klarar nämligen av konststycket att smälta 400 av 500g smör och ändå få halva paketet över.
Med den lilla missen avslöjad åkte grejorna in i ugnen med rätt mängd ingredienser och Damens faders födelsedagskalas kommer att innehålla ett mycket gott tilltugg till kaffet!
Med den lilla missen avslöjad åkte grejorna in i ugnen med rätt mängd ingredienser och Damens faders födelsedagskalas kommer att innehålla ett mycket gott tilltugg till kaffet!
Gissa bakverket sa vi!
Sådärja!
Nu har Male varit hos faster doktorn som faktiskt överraskade Male något kopiöst. Hon hade inte bara läst in sig på Males fall innan Male klev in i rummet - hon hade till och med tänkt till och kommit fram till samma sak som Male! Så Male slapp förklara varför hon helst inte vill att vem som helst fyller i hennes intyg utan att hon måste kunna känna sig säker på att det blir rätt gjort. Doktorn föreslog dock något som Male inte ens tänkt på, nämligen att låta farbror Örondoktorn som genomfört alla tre operationer av Males nos sköta intygsbiten. Så Male kunde glatt vandra hemåt och se fram emot ett kommande telefonsamtal om saken.
Hemma igen hade godsaken i ugnen naturligtvis redan blivit färdig och Damen hade redan provsmakat, trots att det är dödsstaff på sånt här. Male bestämde sig dock för att skona hennes ynkliga liv eftersom hon behövdes för att byta ett par glödlampor i hallen. Varsin hamburgare intogs till kvällsmat och nu ska det snart vispas grädde. Till vad?
Gissa det Du och ta chansen att vinna en jättefin shoppingpåse i plast som kan vikas ihop till en jordgubbe! Så lägg nu Er bästa gissning i kommentarsfältet innan vi hinner publicera nästa inlägg, där godbitens identitet avslöjas!
Du vill ha mig, du vill ha mig, du vill ha mig!!!
Nu har Male varit hos faster doktorn som faktiskt överraskade Male något kopiöst. Hon hade inte bara läst in sig på Males fall innan Male klev in i rummet - hon hade till och med tänkt till och kommit fram till samma sak som Male! Så Male slapp förklara varför hon helst inte vill att vem som helst fyller i hennes intyg utan att hon måste kunna känna sig säker på att det blir rätt gjort. Doktorn föreslog dock något som Male inte ens tänkt på, nämligen att låta farbror Örondoktorn som genomfört alla tre operationer av Males nos sköta intygsbiten. Så Male kunde glatt vandra hemåt och se fram emot ett kommande telefonsamtal om saken.
Hemma igen hade godsaken i ugnen naturligtvis redan blivit färdig och Damen hade redan provsmakat, trots att det är dödsstaff på sånt här. Male bestämde sig dock för att skona hennes ynkliga liv eftersom hon behövdes för att byta ett par glödlampor i hallen. Varsin hamburgare intogs till kvällsmat och nu ska det snart vispas grädde. Till vad?
Gissa det Du och ta chansen att vinna en jättefin shoppingpåse i plast som kan vikas ihop till en jordgubbe! Så lägg nu Er bästa gissning i kommentarsfältet innan vi hinner publicera nästa inlägg, där godbitens identitet avslöjas!
Du vill ha mig, du vill ha mig, du vill ha mig!!!
Gissa bakverket!
Om en stund ska Male göra sig klar för att kila iväg till farbror doktorn. Hon hoppas att läkaren hon ska träffa idag faktiskt vet vad intyget hon vill få ifyllt är för något, annars blir det till att artigt avböja till att han "chansar" sig fram och istället tjata på receptionisten om att Male vill träffa en läkare som faktiskt har fyllt i ett s.k. invaliditetsintyg förut - eller åtminstone vet vad det är. Om det inte går att ordna planerar hon att kontakta CSK för att rådfråga dem om de möjligtvis kan skaka fram en lämplig läkare åt henne, fast hennes vårdcentral kommer garanterat inte att uppskatta en sådan lösning!
Hur som haver har Male och Damen precis landat framför datorn medan deras senaste kreation sakta förvandlas från mumsig smet till... ja, vad kan det vara? Damens fader har nämligen fyllt år och firar det på lördag så Damen ska stå för kaffetillbehören. Självklart kan man inte göra något i det här hushållet utan att någon klantar till det litegrann, men exakt vad som hänt tänker vi inte avslöja förrän det finns en bild av och genomförts ett smaktest av nämnda skapelse! Därför har Male till uppgift att köpa grädde efter läkarbesöket. Åh, javisst ja, och socker. Det tog visst slut, eller hur var det nu? Hehehe.
Vår tvålitersförpackning tog slut... snyft!
Hur som haver har Male och Damen precis landat framför datorn medan deras senaste kreation sakta förvandlas från mumsig smet till... ja, vad kan det vara? Damens fader har nämligen fyllt år och firar det på lördag så Damen ska stå för kaffetillbehören. Självklart kan man inte göra något i det här hushållet utan att någon klantar till det litegrann, men exakt vad som hänt tänker vi inte avslöja förrän det finns en bild av och genomförts ett smaktest av nämnda skapelse! Därför har Male till uppgift att köpa grädde efter läkarbesöket. Åh, javisst ja, och socker. Det tog visst slut, eller hur var det nu? Hehehe.
Vår tvålitersförpackning tog slut... snyft!
När inget blir som man tänkt sig
Rubriken låter kanske lite negativ, men det är inte alls avsikten - nej, se den här dagen har nog varit en av de märkligaste Male upplevt på länge! När Ni läser nedan återgivelse kan Ni ha i bakhuvudet att Male, som Ni kanske redan vet, inte är ett jättestort fan av plötsliga förändringar i planerna. Redo? Då kör vi!
Male kliver upp ur sängen klockan halv åtta och beger sig en och en halv timme senare till bussen för att åka till Workshop hos Eductus. Väl där upptäcker hon att salen hon var i förra gången är upptagen av vad som ser ut som ett skriftligt prov för SFI-deltagarna. Efter att ha irrat omkring en liten stund hugger en SFI-lärare henne och berättar att hon ska upp till våning tre! Male tänker skeptiskt att hon redan är på våning tre, men bestämmer sig för att inte bråka om saken utan går upp till vad hon bestämt vill kalla för våning fyra. Detta eftersom Eductus "första våning" egentligen ligger en trappa upp i huset ifråga.
Väl uppe på fjärde våningen hittar Male ett rum fullt med folk och en startad PowerPointpresentation som inte ser ut att ha någonting alls att göra med CV-Workshopen Male kom dit för. Men det finns inget annat inrett rum på den här våningen så hon slår sig ner för att se vad som händer. Hon gör en snabb överläggning i huvudet och kommer fram till att av alla salens invånare har ungefär hälften inte tagit av sig ytterkläderna, inklusive eventuella huvudbonader. Male flinar lite över vad en av hennes gamla föreläsare troligtvis hade sagt om han sett detta:
Föreläsaren: Jaha, ni som inte tycker att ni behöver ta av er ytterkläderna kan lämna salen med en gång för har ni så bråttom att komma härifrån så fort jag slutat tala kommer ni inte heller att lyssna på vad jag har att säga!
Men Males föreläsare är inte här, och salen var kanske bara uppvärmd till 22-23 grader. Alla kan ju inte vara pingviner. Hur som haver hälsas snart alla välkomna och det visar sig att personen som skulle hålla i Workshopen är sjuk så vi får en annan lärare och dessutom ska vi först få en företagspresentation! Tack, tänker Male, för att någon äntligen har vänligheten att förklara vad den där PowerPointbilden har med oss att göra. Företagsrepresentanten rullar igång och berättar i tjugo minuter om eget företagande och hur de kan hjälpa till med att t.ex. ta patent på en idé. Efterhand hör Male röster bakom sig viska om hur tråkigt det är, ungdomarna framför skrapar med skorna i golvet och någon armbågar kompisen lite sådär som vänner gör. Male däremot skiner som en sol för det här är ju faktiskt riktigt roligt att lyssna på!
En frågestund senare tackar personen för sig och den ordinarie Workshopens sjuke ansvariges ersättare (haha, det var roligt att skriva!) gör ett bra jobb med att förmedla informationen så gott hon kunde. Nu har Male bara ett jobbcoachmöte klockan 11:30 kvar så hon sätter sig snällt att vänta i tjugo minuter.
Slutligen är det dags och Male får veta att hon också ska träffa en annan anställd än sin jobbcoach. Innan hon hinner fråga vad saken gäller sitter hon i en stol på ett annat kontor och pratar praktik. En kvart senare är mötet avklarat, Male får en ny tid och går till Apoteket för att köpa nässprej.
Male kliver upp ur sängen klockan halv åtta och beger sig en och en halv timme senare till bussen för att åka till Workshop hos Eductus. Väl där upptäcker hon att salen hon var i förra gången är upptagen av vad som ser ut som ett skriftligt prov för SFI-deltagarna. Efter att ha irrat omkring en liten stund hugger en SFI-lärare henne och berättar att hon ska upp till våning tre! Male tänker skeptiskt att hon redan är på våning tre, men bestämmer sig för att inte bråka om saken utan går upp till vad hon bestämt vill kalla för våning fyra. Detta eftersom Eductus "första våning" egentligen ligger en trappa upp i huset ifråga.
Väl uppe på fjärde våningen hittar Male ett rum fullt med folk och en startad PowerPointpresentation som inte ser ut att ha någonting alls att göra med CV-Workshopen Male kom dit för. Men det finns inget annat inrett rum på den här våningen så hon slår sig ner för att se vad som händer. Hon gör en snabb överläggning i huvudet och kommer fram till att av alla salens invånare har ungefär hälften inte tagit av sig ytterkläderna, inklusive eventuella huvudbonader. Male flinar lite över vad en av hennes gamla föreläsare troligtvis hade sagt om han sett detta:
Föreläsaren: Jaha, ni som inte tycker att ni behöver ta av er ytterkläderna kan lämna salen med en gång för har ni så bråttom att komma härifrån så fort jag slutat tala kommer ni inte heller att lyssna på vad jag har att säga!
Men Males föreläsare är inte här, och salen var kanske bara uppvärmd till 22-23 grader. Alla kan ju inte vara pingviner. Hur som haver hälsas snart alla välkomna och det visar sig att personen som skulle hålla i Workshopen är sjuk så vi får en annan lärare och dessutom ska vi först få en företagspresentation! Tack, tänker Male, för att någon äntligen har vänligheten att förklara vad den där PowerPointbilden har med oss att göra. Företagsrepresentanten rullar igång och berättar i tjugo minuter om eget företagande och hur de kan hjälpa till med att t.ex. ta patent på en idé. Efterhand hör Male röster bakom sig viska om hur tråkigt det är, ungdomarna framför skrapar med skorna i golvet och någon armbågar kompisen lite sådär som vänner gör. Male däremot skiner som en sol för det här är ju faktiskt riktigt roligt att lyssna på!
En frågestund senare tackar personen för sig och den ordinarie Workshopens sjuke ansvariges ersättare (haha, det var roligt att skriva!) gör ett bra jobb med att förmedla informationen så gott hon kunde. Nu har Male bara ett jobbcoachmöte klockan 11:30 kvar så hon sätter sig snällt att vänta i tjugo minuter.
Slutligen är det dags och Male får veta att hon också ska träffa en annan anställd än sin jobbcoach. Innan hon hinner fråga vad saken gäller sitter hon i en stol på ett annat kontor och pratar praktik. En kvart senare är mötet avklarat, Male får en ny tid och går till Apoteket för att köpa nässprej.
Nu återstår bara Willys innan Male äntligen får äta lunch!
2an som ska avgå tre minuter efter att Male anlänt till Resecentrum kommer naturligtvis inte så hon får snällt invänta nästa en kvart senare. Just som hon funderar på att trotsa regnet och promenera hem istället hör hon någon på bruten svenska fråga någon annan om vägen någonstans. Plötsligt urskiljer Male orden "Willys" och "Lidl" och skuttar, till den ordinarie tillfrågades stora lättnad, snabbt in i samtalet. Kvinnans dotter, ca 7 år, som talar väl godkänd svenska blir märkbart förtjust i att få en orsak att prata med Male och snart erfar Male att nämnda dotter tycker väldigt mycket om att just prata. Hon måste också, såhär i efterhand, erkänna att hon nu har mycket större förståelse för när föräldrarna med en kärleksfull suck berättar om Males egen mundiarré som barn. Nog för att hon kan prata på rätt så friskt nu också, men när man är lite äldre kan man åtminstone förstå en hint om när nog är nog. Det gör inte ett barn.
De närmaste femton minuterna, inklusive bussresan, hinner Male bland annat prata bebisar, bostadsorter, siffror, bokstäver, släkt, familj, pojkvänner och McDonaldsballonger. Hon hann se en av ballongerna smälla mitt under pågående bussfärd samt fundera på vad det var för djur flickans ryggsäck var tänkt att efterlikna.
Slutligen visar Male dem till Lidl, berättar att Willys ligger rakt över gatan och går för att handla sitt. Willys har naturligtvis flyttat runt på alla hyllorna igen så det tar en stund att hitta det lilla hon behöver. Väl vid kassorna glömmer hon mobiltelefonen på disken medan hon går för att packa. Tack och lov är personalen mer uppmärksam och snart beger sig Male hemåt med mat och mobiltelefon i tryggt förvar.
Nu har hon ätit lunch och ska göra Platsbanken innan Damen kommer hem från stan!
2an som ska avgå tre minuter efter att Male anlänt till Resecentrum kommer naturligtvis inte så hon får snällt invänta nästa en kvart senare. Just som hon funderar på att trotsa regnet och promenera hem istället hör hon någon på bruten svenska fråga någon annan om vägen någonstans. Plötsligt urskiljer Male orden "Willys" och "Lidl" och skuttar, till den ordinarie tillfrågades stora lättnad, snabbt in i samtalet. Kvinnans dotter, ca 7 år, som talar väl godkänd svenska blir märkbart förtjust i att få en orsak att prata med Male och snart erfar Male att nämnda dotter tycker väldigt mycket om att just prata. Hon måste också, såhär i efterhand, erkänna att hon nu har mycket större förståelse för när föräldrarna med en kärleksfull suck berättar om Males egen mundiarré som barn. Nog för att hon kan prata på rätt så friskt nu också, men när man är lite äldre kan man åtminstone förstå en hint om när nog är nog. Det gör inte ett barn.
De närmaste femton minuterna, inklusive bussresan, hinner Male bland annat prata bebisar, bostadsorter, siffror, bokstäver, släkt, familj, pojkvänner och McDonaldsballonger. Hon hann se en av ballongerna smälla mitt under pågående bussfärd samt fundera på vad det var för djur flickans ryggsäck var tänkt att efterlikna.
Slutligen visar Male dem till Lidl, berättar att Willys ligger rakt över gatan och går för att handla sitt. Willys har naturligtvis flyttat runt på alla hyllorna igen så det tar en stund att hitta det lilla hon behöver. Väl vid kassorna glömmer hon mobiltelefonen på disken medan hon går för att packa. Tack och lov är personalen mer uppmärksam och snart beger sig Male hemåt med mat och mobiltelefon i tryggt förvar.
Nu har hon ätit lunch och ska göra Platsbanken innan Damen kommer hem från stan!
Ingen rast och ingen ro
Idag gick Damen frisk och kry till APUn och -- nej, vänta nu, det stämmer ju inte. Varför skulle det göra det?
Nä, idag vaknade Damen klockan fyra på morgonen och låg därefter vaken till klockan åtta då hon smög in i vardagsrummet för att ringa läkare angående en knöl vid hälsenan som roat sig med att hålla henne vaken i fyra timmar. Ungefär samtidigt klev Male upp och undrade naturligtvis vad det är för ett psycho som flyttar på fasttelefonen till vardagsrummet bara för att ringa ett telefonsamtal. Saken var snart utredd och Damen linkade i mycket sakta mak iväg till ett läkarbesök klockan 11:20. Där konstaterades inflammation vid hälsensinfästet samt närliggande område. Hur behandligen ska ske är dock lite... öh... tveksamt. Smärtstillande fungerar ju bra, och hon kan använda Orudisgel samt Orudis Retard-kapslar (haha!) och om hon så önskar kan hon även få en kortisonspruta. Damen tackade dock artigt nej till kortisonsprutan den här gången men ska tillbaka igen om ett par veckor eftersom läkaren med ett leende proklamerade att det här är något Damen kan räkna med att ha kvar i "fyra... fem, sex veckor... äh, räkna med månader förresten!".
Väl hemma igen har hon tagit det lugnt och inte gjort mycket annat än att laga till kvällsmat. Det blev en repris av den ungerska rätten hon försökte åstadkomma i förra veckan men som då inte blev helt lyckad eftersom det saknades vissa vitala ingredienser. Nu blev det mycket bättre och Male kan konstatera att Du aldrig - aldrig! - ska låta Damen fylla Din baguette för om det är möjligt att bli mer än proppmätt är det nog just vad Male nyss blivit.
Ikväll blir det nog någon tv-serie för Damen och DS/tjuvtittning för Male, såvida Damen inte ändrar sig i sista minuten förstås. Hon är rätt bra på det, så man vet aldrig så säkert!
Förresten upplever Male och Damen ett behov av att förtydliga något för Moder. Det var havregrynsgröt Damen mikrade igår, det kanske Du redan hade räknat ut men om inte kan Du vara lugn för att det är den enda gröten som mikras i det här hemmet. Allt annat kokas på gammeldags vis i kastrull på spisen!
Apropå gårdagen har vi ju ett citat att roa omvärlden med också!
Damen plockar iordning i tv-rummet medan Male vimsar omkring i köket utan något egentligt mål. Vi tror att hon skulle plocka fram lite tilltugg, men det är inte helt säkert.
Damen Intill: (tilltalar plötsligt på Male) Påminn -- nä förresten, jag påminner mig själv för du kommer inte komma ihåg det!
Male: (purket) Du är så taskig!
Damen Intill: (småflinar) Nä, jag är erfaren...
Två sockerbullar med vaniljkräm köpte Damen
idag med sig hem som plåster på såren!
(bild lånad från Arla.se)
Nä, idag vaknade Damen klockan fyra på morgonen och låg därefter vaken till klockan åtta då hon smög in i vardagsrummet för att ringa läkare angående en knöl vid hälsenan som roat sig med att hålla henne vaken i fyra timmar. Ungefär samtidigt klev Male upp och undrade naturligtvis vad det är för ett psycho som flyttar på fasttelefonen till vardagsrummet bara för att ringa ett telefonsamtal. Saken var snart utredd och Damen linkade i mycket sakta mak iväg till ett läkarbesök klockan 11:20. Där konstaterades inflammation vid hälsensinfästet samt närliggande område. Hur behandligen ska ske är dock lite... öh... tveksamt. Smärtstillande fungerar ju bra, och hon kan använda Orudisgel samt Orudis Retard-kapslar (haha!) och om hon så önskar kan hon även få en kortisonspruta. Damen tackade dock artigt nej till kortisonsprutan den här gången men ska tillbaka igen om ett par veckor eftersom läkaren med ett leende proklamerade att det här är något Damen kan räkna med att ha kvar i "fyra... fem, sex veckor... äh, räkna med månader förresten!".
Väl hemma igen har hon tagit det lugnt och inte gjort mycket annat än att laga till kvällsmat. Det blev en repris av den ungerska rätten hon försökte åstadkomma i förra veckan men som då inte blev helt lyckad eftersom det saknades vissa vitala ingredienser. Nu blev det mycket bättre och Male kan konstatera att Du aldrig - aldrig! - ska låta Damen fylla Din baguette för om det är möjligt att bli mer än proppmätt är det nog just vad Male nyss blivit.
Ikväll blir det nog någon tv-serie för Damen och DS/tjuvtittning för Male, såvida Damen inte ändrar sig i sista minuten förstås. Hon är rätt bra på det, så man vet aldrig så säkert!
Förresten upplever Male och Damen ett behov av att förtydliga något för Moder. Det var havregrynsgröt Damen mikrade igår, det kanske Du redan hade räknat ut men om inte kan Du vara lugn för att det är den enda gröten som mikras i det här hemmet. Allt annat kokas på gammeldags vis i kastrull på spisen!
Apropå gårdagen har vi ju ett citat att roa omvärlden med också!
Damen plockar iordning i tv-rummet medan Male vimsar omkring i köket utan något egentligt mål. Vi tror att hon skulle plocka fram lite tilltugg, men det är inte helt säkert.
Damen Intill: (tilltalar plötsligt på Male) Påminn -- nä förresten, jag påminner mig själv för du kommer inte komma ihåg det!
Male: (purket) Du är så taskig!
Damen Intill: (småflinar) Nä, jag är erfaren...
Två sockerbullar med vaniljkräm köpte Damen
idag med sig hem som plåster på såren!
(bild lånad från Arla.se)
Risgrynsgröt
Idag sjukskrev Damen sig eftersom hon varit mer eller mindre soffliggande hela helgen. Därför fick idag bli en sådan där repningsdag för att inhämta nya krafter inför veckan! Glad i hågen bestämmer sig Damen för att idag ska hon baka tigerkaka.
Det var dagens första misstag.
Male och Damen gjorde ett gott försök att följa receptet Damen hittat i sin kokbok men gjorde det kanske lite för bra. När ägg-smör-socker-blandningen låg i en skål och en mjöl-mjölk-bakpulver-klump i en annan började de ana oråd. Vid hopblandandet av nämnda delar uppstod en intressant röra som hade en sällsam likhet med risgrynsgröt. En normal person skulle i detta läge gå steget längre och undersöka saken, kanske googla receptet och jämföra tillvägagångssätten. Det gjorde inte Damen och Male, något Male skyller på sin egen tankspriddhet och Damens förkylning.
Med ett stort vacuum av tvivel i maggropen stoppade Damen ändå in den, i hennes värld redan dödsdömda kakan, i ugnen. Efter att flera gånger ha upprepat för sig själv att änderna i stadsparken åtminstone kommer att bli lyckliga satte hon sig ner och ägnade den närmaste timmen åt att överanalysera hur urbota korkad hon var. Trots Males goda försök att lätta upp stämningen blev kakan tyvärr, efter 75 minuter i ugnen, inte riktigt som det var tänkt. Smaken fanns där, men även otaliga små klumpar. Kakan ligger nu i frysen och väntar på att bli andmat.
Det var dagens första misstag.
Male och Damen gjorde ett gott försök att följa receptet Damen hittat i sin kokbok men gjorde det kanske lite för bra. När ägg-smör-socker-blandningen låg i en skål och en mjöl-mjölk-bakpulver-klump i en annan började de ana oråd. Vid hopblandandet av nämnda delar uppstod en intressant röra som hade en sällsam likhet med risgrynsgröt. En normal person skulle i detta läge gå steget längre och undersöka saken, kanske googla receptet och jämföra tillvägagångssätten. Det gjorde inte Damen och Male, något Male skyller på sin egen tankspriddhet och Damens förkylning.
Med ett stort vacuum av tvivel i maggropen stoppade Damen ändå in den, i hennes värld redan dödsdömda kakan, i ugnen. Efter att flera gånger ha upprepat för sig själv att änderna i stadsparken åtminstone kommer att bli lyckliga satte hon sig ner och ägnade den närmaste timmen åt att överanalysera hur urbota korkad hon var. Trots Males goda försök att lätta upp stämningen blev kakan tyvärr, efter 75 minuter i ugnen, inte riktigt som det var tänkt. Smaken fanns där, men även otaliga små klumpar. Kakan ligger nu i frysen och väntar på att bli andmat.
Efter att ha tagit ut sin frustration i tv-spelens värld bestämde sig Damen för att sätta igång att rasta dammsugaren. Hennes rum har nämligen inte städats på så länge att hon inte kan sova i det - det betyder två-tre veckor i vanliga termer. Men just som hon skulle till att sätta igång ringde Males mobil! Det var Gubben som lät hälsa att han var vid Högskolan och gärna ville titta in på en kopp kaffe. Tio minuter senare satt därför Male, Damen och Gubben vid köksbordet och språkade om livet, familjen och APUn.
Under fikan kom Damen på den smarta idén att dela sitt Ballerinakex över kaffekoppen. Det sa plopp och sedan fick Damen hämta en sked för att fiska upp halva kexet ur kaffet. Male och Gubben skrattade gott, men skrattar bäst som skrattar sist - mindre än fem minuter senare delade Gubben också på ett Ballerinakex och vips låg halva kexet på köksgolvet i tusen bitar.
Efter visiten fattade Damen dammsugaren och med Males mp3spelare i öronen fick hon äntligen städat av sitt sovrum samt dammsuga allt utom Males rum. Under städningen hann hon naturligtvis också med att ha sönder en glödlampa.
Frågan är vad som mer sker ikväll? Kvällen är ung, och det är även Damens ölflaska...
Under fikan kom Damen på den smarta idén att dela sitt Ballerinakex över kaffekoppen. Det sa plopp och sedan fick Damen hämta en sked för att fiska upp halva kexet ur kaffet. Male och Gubben skrattade gott, men skrattar bäst som skrattar sist - mindre än fem minuter senare delade Gubben också på ett Ballerinakex och vips låg halva kexet på köksgolvet i tusen bitar.
Efter visiten fattade Damen dammsugaren och med Males mp3spelare i öronen fick hon äntligen städat av sitt sovrum samt dammsuga allt utom Males rum. Under städningen hann hon naturligtvis också med att ha sönder en glödlampa.
Frågan är vad som mer sker ikväll? Kvällen är ung, och det är även Damens ölflaska...
Låtom oss avsluta med ett litet hederligt citat. Damen och Male ska äta lunch så Male tar upp ett par skivor bröd ur frysen medan Damen mikrar gröt. När Damen är klar tittar hon konfunderat på Male.
Damen Intill: Och du skulle inte mikra dina mackor, eller...?
Male: Nä, jag väntar tills mikron kallnat efter din framkomst... (fundersamt) fram... fram...
Damen Intill: (vant) ... framfart?
Damen Intill: Och du skulle inte mikra dina mackor, eller...?
Male: Nä, jag väntar tills mikron kallnat efter din framkomst... (fundersamt) fram... fram...
Damen Intill: (vant) ... framfart?
Värre än Rosengård?
Alla i Kristianstad vet var stadsdelen Gamlegården ligger, för där bor ju folk av alla tänkbara nationaliteter, men alla vet nog inte var Härlöv ligger (trots att hela världskartan säkerligen går att finna här också). Så resonerade tydligen i alla fall personalen på Kristianstadsbladet som igår valde att, istället för ett fint fotografi, publicera en kartbild över var Slättängsskolan i Härlöv ligger.
Den lilla detaljen att det bara tar fem minuter med stadsbuss till Härlöv och att stadens enda camping och vandrarhem ligger just här, är ju faktiskt lätt att missa.
Artikeln ifråga
Den lilla detaljen att det bara tar fem minuter med stadsbuss till Härlöv och att stadens enda camping och vandrarhem ligger just här, är ju faktiskt lätt att missa.
Artikeln ifråga
Om inte bildvalet var nog, så lägg gärna också märke till att polisen av okänd anledning skickade flera patruller till en plats där tre personer flytt till fots eller cykel efter ett inbrottsförsök. Frågan är vilket som är värst?
Oavsett vilket är det lite tråkigt att Kristianstadsbladet inte anstränger sig mer för att framställa området i bättre dager. Här är trots allt, enligt oss, väldigt lugnt och ofarligt att bo. Alla bostadsområden har sina problem, men en uppeldad bil vart fjärde år gör inte ett getto!
Oavsett vilket är det lite tråkigt att Kristianstadsbladet inte anstränger sig mer för att framställa området i bättre dager. Här är trots allt, enligt oss, väldigt lugnt och ofarligt att bo. Alla bostadsområden har sina problem, men en uppeldad bil vart fjärde år gör inte ett getto!
Snarkofag
Bloggen har varit lite inaktiv i helgen, något som - utan att peka ut någon skyldig - kan anses bero på att här har varit lite hostigt och snuvigt och sömnigt. Särskilt hos Damen.
Lördagen tillbringades i begagligt mak. Damen lagade kläder och återupptäckte sin kärlek för pinball och breakout. Male gjorde ingenting vettigt överhuvud taget. Under dagen åtnjöt de friska toner från en ensam hund i någon av de intilliggande lägenheterna. Den har ylat mer eller mindre utan avbrott både natt- och dagtid i sisådär en halv vecka, så Damen och Male börjar fundera på att snart anmäla saken. Det pratades därför mycket om nämnda hund, fast ibland kanske det blev lite fel.
Damen Intill: Nu hördes det nåt!
Male: Det var min mage...
Till kvällen var det ursprungligen tänkt att Damen skulle laga till något men efter en kort stunds övervägande bestämde de sig istället för att pizza lät mycket roligare. Den här gången provade de en pizza med sallad, tomat, gurka, lök, gyroskött och kebabdressing. Det låter kanske lite märkligt, och det tyckte de också, men snart insåg de att det smakade ungefär som en kebabrulle utbredd på pizzadeg.
Male var däremot mer intresserad av innehållet
Lördagen tillbringades i begagligt mak. Damen lagade kläder och återupptäckte sin kärlek för pinball och breakout. Male gjorde ingenting vettigt överhuvud taget. Under dagen åtnjöt de friska toner från en ensam hund i någon av de intilliggande lägenheterna. Den har ylat mer eller mindre utan avbrott både natt- och dagtid i sisådär en halv vecka, så Damen och Male börjar fundera på att snart anmäla saken. Det pratades därför mycket om nämnda hund, fast ibland kanske det blev lite fel.
Damen Intill: Nu hördes det nåt!
Male: Det var min mage...
Till kvällen var det ursprungligen tänkt att Damen skulle laga till något men efter en kort stunds övervägande bestämde de sig istället för att pizza lät mycket roligare. Den här gången provade de en pizza med sallad, tomat, gurka, lök, gyroskött och kebabdressing. Det låter kanske lite märkligt, och det tyckte de också, men snart insåg de att det smakade ungefär som en kebabrulle utbredd på pizzadeg.
Damen tyckte den här kartongen var så rolig att hon tog kort på den
Male var däremot mer intresserad av innehållet
Male: (skriver bildtext) Texten får inte vara för lång eftersom bilden då blir mycket, öh... (funderar) mindre... bred...
Damen Intill: (syrligt) Smalare.
Male: Ah, just det!
På lördagskvällen spelade Damen återigen breakout, eller som PSNspelet hon förälskat sig i heter - Magic Orbz. Male kommer nog aldrig sluta förvånas över Damens tålamod när hon efter otaliga Game Overs envist fortsätter att försöka slå omkull de där eländiga fåren. Spelet finns även till PC, något för Gubben kanske?
Damen Intill: (syrligt) Smalare.
Male: Ah, just det!
På lördagskvällen spelade Damen återigen breakout, eller som PSNspelet hon förälskat sig i heter - Magic Orbz. Male kommer nog aldrig sluta förvånas över Damens tålamod när hon efter otaliga Game Overs envist fortsätter att försöka slå omkull de där eländiga fåren. Spelet finns även till PC, något för Gubben kanske?
Söndagen började med en tur i AC och sedan bäddade Damen ner sig i soffan. Några timmar senare väckte Male Damen, stoppade i henne lite lunch och skickade tillbaka henne till soffan. Vid femtiden klev Damen självmant upp ur sin sömndvala och denna hade tydligen gjort henne mycket gott för resten av kvällen roade hon sig kungligt framför Ps3an. Male hade under nämnda dag, förutom att valla Damen mellan soffan och köksbordet, inte varit helt inaktiv utan faktiskt städat sitt sovrum och tagit hand om disken.
Och med det har nog hela helgens händelser kommit med och nu kallar sängen för en tur i AC innan det är dags att ägna sig åt något nyttigare än att sova!
Och med det har nog hela helgens händelser kommit med och nu kallar sängen för en tur i AC innan det är dags att ägna sig åt något nyttigare än att sova!
Hurtiga Male
Medan Male roar sig med att nostalgitrippa gammal SNES-musik, för närvarande Donkey Kong Country 2, tänker hon att det kanske kan vara läge att rapportera lite om gårdagen!
Male promenerade in till stan för Workshop på Eductus. På vägen in skrev hon följande sms till Damen:
Vi promenerar,
vi promenerar,
vi promenerar till Eductus idag!
Med ryggsäck och fötter
fast Male är trötter
vi promenerar till Eductus idaaaaag!
Väl där visades hon in i ett litet rum, som enligt personalen var mycket större än rummets motsvarighet innan de bytte kontorslokaler, och tog plats på en av de cirka 18 stolarna. Fyrtiofem minuter senare och massor av jobbintervjutips - på nivån att man kanske inte bör sitta som en säck potatis och skriva sms när man träffar sin potentiella framtida arbetsgivaren - var hon färdig och tog sig en titt på klockan. Den visade sig vara 10:45 och hon skulle möta Damen omkring 12:00 för att äta lunch. Vad gör en Male i det här läget? Tar en kaffe på McDonalds? Åker stadsbuss fram och tillbaka mellan två hållplatser? Shoppar kläder? Nej, Male tar en promenad till ICA Maxi!
Väl där plockade hon åt sig sitt gratis paket kaffe, som hon inte ens dricker så det där med McDonalds däruppe i föregående stycke var ganska orealistiskt, och såg sig om i butiken. En stund senare var hon ute igen, utrustad med kaffe, godis, rostbröd och salta pinnar. Tillbaka i stan hade klockan nu nått 12:00 och Male gick till stadsparken. Flera parkbänkar och otaliga försök att vända blad i motvind senare gav hon upp och satte sig att läsa klart sin Metro utanför Tivolibadet istället. Klockan nådde 12:30 och ännu hade inte Damen hört av sig. Male, vars fingrar nu börjat utveckla en intressant färgändring, bestämde sig för att värma upp sig lite i Tivolibadets entré. Väl inne upptäckte hon att det fanns massor av bänkar som hon hade kunnat sitta på helatiden istället för att plåga sig själv ute i halvstormen! Men så är det ju Male vi talar om, eller hur?
(Nu blir det Harvest Moonmusik, tjoho! Mer glädjeblandad sorg när 2,5 spelår hade gått får man leta efter...)
Tillbaka till berättelsen då. Strax innan 13:00 ringde Damen och mindre än fem minuter senare stod hon redo att mata änder innan det äntligen blev lunchdags. En potatis senare shoppade de lite i butikerna medan regnet sakta började göra sig känt. Resten av inköpslistan togs om hand på Domus och sedan unnade de sig en stadsbuss hem. Nu var klockan nästan fyra och efter en språngmarsch hem hängde Male upp Damen på tork innan hon packade upp matvarorna och satte Damen att fiska i AC en timme. Damen, som skulle kunna beskrivas som allt annat än pigg, gick ändå inte och lade sig 18:00 som hon planerat utan hittade istället en mycket lång tråd på ett matforum (en virtuell tråd, Moder) innehållande massor av märkliga roliga historier. Två timmar senare, och en mycket förvånad Male, hade Damen tagit sig igenom alla 21 sidor och lyckades ta sig hela vägen till soffan innan hon föll ihop av övertrötthet.
Förresten, Syster, minns du när vi har pratat nostalgispel från GBC-tiden? Kommer du ihåg den här gamla godingen?
Male promenerade in till stan för Workshop på Eductus. På vägen in skrev hon följande sms till Damen:
Vi promenerar,
vi promenerar,
vi promenerar till Eductus idag!
Med ryggsäck och fötter
fast Male är trötter
vi promenerar till Eductus idaaaaag!
Väl där visades hon in i ett litet rum, som enligt personalen var mycket större än rummets motsvarighet innan de bytte kontorslokaler, och tog plats på en av de cirka 18 stolarna. Fyrtiofem minuter senare och massor av jobbintervjutips - på nivån att man kanske inte bör sitta som en säck potatis och skriva sms när man träffar sin potentiella framtida arbetsgivaren - var hon färdig och tog sig en titt på klockan. Den visade sig vara 10:45 och hon skulle möta Damen omkring 12:00 för att äta lunch. Vad gör en Male i det här läget? Tar en kaffe på McDonalds? Åker stadsbuss fram och tillbaka mellan två hållplatser? Shoppar kläder? Nej, Male tar en promenad till ICA Maxi!
Väl där plockade hon åt sig sitt gratis paket kaffe, som hon inte ens dricker så det där med McDonalds däruppe i föregående stycke var ganska orealistiskt, och såg sig om i butiken. En stund senare var hon ute igen, utrustad med kaffe, godis, rostbröd och salta pinnar. Tillbaka i stan hade klockan nu nått 12:00 och Male gick till stadsparken. Flera parkbänkar och otaliga försök att vända blad i motvind senare gav hon upp och satte sig att läsa klart sin Metro utanför Tivolibadet istället. Klockan nådde 12:30 och ännu hade inte Damen hört av sig. Male, vars fingrar nu börjat utveckla en intressant färgändring, bestämde sig för att värma upp sig lite i Tivolibadets entré. Väl inne upptäckte hon att det fanns massor av bänkar som hon hade kunnat sitta på helatiden istället för att plåga sig själv ute i halvstormen! Men så är det ju Male vi talar om, eller hur?
(Nu blir det Harvest Moonmusik, tjoho! Mer glädjeblandad sorg när 2,5 spelår hade gått får man leta efter...)
Tillbaka till berättelsen då. Strax innan 13:00 ringde Damen och mindre än fem minuter senare stod hon redo att mata änder innan det äntligen blev lunchdags. En potatis senare shoppade de lite i butikerna medan regnet sakta började göra sig känt. Resten av inköpslistan togs om hand på Domus och sedan unnade de sig en stadsbuss hem. Nu var klockan nästan fyra och efter en språngmarsch hem hängde Male upp Damen på tork innan hon packade upp matvarorna och satte Damen att fiska i AC en timme. Damen, som skulle kunna beskrivas som allt annat än pigg, gick ändå inte och lade sig 18:00 som hon planerat utan hittade istället en mycket lång tråd på ett matforum (en virtuell tråd, Moder) innehållande massor av märkliga roliga historier. Två timmar senare, och en mycket förvånad Male, hade Damen tagit sig igenom alla 21 sidor och lyckades ta sig hela vägen till soffan innan hon föll ihop av övertrötthet.
Förresten, Syster, minns du när vi har pratat nostalgispel från GBC-tiden? Kommer du ihåg den här gamla godingen?
(hittade ingen bra version på engelska, men den här duger nog ändå!)
Ammafritto
Vet ni vad en ammafritto är?
Det är en Mannafrutti när Damens övertrötthet börjat smitta av sig på Males stavningsförmåga.
Idag har Male tagit det lugnt därhemma och diskat, dammsugit kök, hall och badrum samt dammat i badrummet. Precis som vanligt alltså. Damen har också städat, fast inte här hemma. Lite mer ovanligt. Så går det när man har APU hos hemtjänsten!
Till kvällsmat serverades varmkorv med bröd. Därefter utsattes Ludde för ett horribelt övergrepp - han fick buren städad.
Imorgon ska Male till Workshop hos Eductus --
Damen Intill: Tjoho!
Male är dock inte riktigt lika road av tanken. Men man får göra det man måste göra, så imorgon ska Male lyssna på en föreläsning om intervjuteknik. Därefter måste hon slå ihjäl 1-1,5 timme i stan tills Damen är färdig med APUn och möter upp för lunch på Graffiti. Male var först lite bekymrad över hur hon skulle få tiden att gå, men sedan löste det sig mycket enkelt:
Hon går helt enkelt till ICA Maxi, 20 minuter enkel promenad, och plockar åt sig lite gratisgrejor! Hon har en inflyttningspresent sedan ett halvår tillbaka som avser ett gratis paket kaffe, som hon självklart skänker till Damen, och så 125 kronor att göra av med efter en reklamation av ett paket Dragéeägg. Svårt val... Polly? Plopp? Kexchoklad?
Damen Intill: Plopp! Tål du Plopp?
Male: Det är klart att jag tål Plopp!
Damen Intill: Åh! (kort tystnad) Då kan ju vi göra såna där bananer med plopp...
Male: Vem är det som fått 125 kr för en reklamation!?
Damen Intill: Men det var ju jag som skjutsade dig till Ö&B där du köpte de där dragéeäggen!
Vem som vann ovan meningsutbyte är oviktigt eftersom Male ändå kommer behöva all hjälp hon kan få för att inte göda finnarna mer än nödvändigt. Fast om de tröttnar på chokladen - Male och Damen alltså, inte finnarna - så säljer ju faktiskt Cloetta också skumtomtar, och de som känner Damen och Male vet att det inte går en jul här utan att mikron luktar jordgubb var och varannan kväll!
Det är en Mannafrutti när Damens övertrötthet börjat smitta av sig på Males stavningsförmåga.
Idag har Male tagit det lugnt därhemma och diskat, dammsugit kök, hall och badrum samt dammat i badrummet. Precis som vanligt alltså. Damen har också städat, fast inte här hemma. Lite mer ovanligt. Så går det när man har APU hos hemtjänsten!
Till kvällsmat serverades varmkorv med bröd. Därefter utsattes Ludde för ett horribelt övergrepp - han fick buren städad.
Imorgon ska Male till Workshop hos Eductus --
Damen Intill: Tjoho!
Male är dock inte riktigt lika road av tanken. Men man får göra det man måste göra, så imorgon ska Male lyssna på en föreläsning om intervjuteknik. Därefter måste hon slå ihjäl 1-1,5 timme i stan tills Damen är färdig med APUn och möter upp för lunch på Graffiti. Male var först lite bekymrad över hur hon skulle få tiden att gå, men sedan löste det sig mycket enkelt:
Hon går helt enkelt till ICA Maxi, 20 minuter enkel promenad, och plockar åt sig lite gratisgrejor! Hon har en inflyttningspresent sedan ett halvår tillbaka som avser ett gratis paket kaffe, som hon självklart skänker till Damen, och så 125 kronor att göra av med efter en reklamation av ett paket Dragéeägg. Svårt val... Polly? Plopp? Kexchoklad?
Damen Intill: Plopp! Tål du Plopp?
Male: Det är klart att jag tål Plopp!
Damen Intill: Åh! (kort tystnad) Då kan ju vi göra såna där bananer med plopp...
Male: Vem är det som fått 125 kr för en reklamation!?
Damen Intill: Men det var ju jag som skjutsade dig till Ö&B där du köpte de där dragéeäggen!
Vem som vann ovan meningsutbyte är oviktigt eftersom Male ändå kommer behöva all hjälp hon kan få för att inte göda finnarna mer än nödvändigt. Fast om de tröttnar på chokladen - Male och Damen alltså, inte finnarna - så säljer ju faktiskt Cloetta också skumtomtar, och de som känner Damen och Male vet att det inte går en jul här utan att mikron luktar jordgubb var och varannan kväll!
Skumtomte efter elchock och utdragen tortyr
Ett par citat från i fredags
Moder och Male står i köket när Gubben kommer hem efter jobbet. De går ut i hallen och hälsar.
Moder: (bugar djupt) Välkommen du store lönekuvertsbärare!
Male: (skeptiskt) Vad... var det där?
Moder: Haha, jag sa så häromdagen när han kom hem!
Gubben: Ja, så jag gick direkt in och kollade om det stod något vinglas bakom tavlorna.
Male: Hur gömmer man ett vinglas bakom en tavla?
Senare på kvällen slöar Male i soffan när Gubben kommer gående med siktet inställt på datorn i sovrummet. Han babblar ohörbart så Moder säger åt honom att det faktiskt inte går att höra vad han säger.
Gubben: Jag vet, jag fastnade med läpparna i tungan!
Moder: (bugar djupt) Välkommen du store lönekuvertsbärare!
Male: (skeptiskt) Vad... var det där?
Moder: Haha, jag sa så häromdagen när han kom hem!
Gubben: Ja, så jag gick direkt in och kollade om det stod något vinglas bakom tavlorna.
Male: Hur gömmer man ett vinglas bakom en tavla?
Senare på kvällen slöar Male i soffan när Gubben kommer gående med siktet inställt på datorn i sovrummet. Han babblar ohörbart så Moder säger åt honom att det faktiskt inte går att höra vad han säger.
Gubben: Jag vet, jag fastnade med läpparna i tungan!
Bortglömd Ullaredsrapport!
Male skummade igenom anteckningarna i mobiltelefonen, som emellanåt också tjänar som dagbok, och fann något alldeles förskräckligt. Hon har ju glömt bort att berätta om resan till Ullared i lördags! Så för att bryta gårdagens tråkiga inlägg kommer här något (förhoppningsvis) mycket roligare, nämligen Males upplevelser i Sveriges enda varuhus där man kan studera mänsklig devolution när den är som allra bäst!
Dagen började tidigt med glada miner och frukost i bilen. Det sistnämnda hade varit Males idé, eftersom det är viktigt att sova så mycket som möjligt innan man ska brottas med kundvagnar en hel dag. Väl framme vid det legendariska varuhuset fick Male och Moder uppleva en fascinerande filkörning som orsakade totalstopp och sedan krypkörning förbi den mötande bilen vars åldriga chaufför inte visste hur man backade. Med den lilla uppvärmningen var det dags att tackla den riktiga utmaningen - shoppingturen!
Male och Moder rullade, utrustade med varsin kundvagn, in i varuhuset - naturligtvis utan att behöva köa in. Snabbt insåg de att en kö kanske inte hade varit så dumt ändå, för det de såg innanför väggarna kunde bara beskrivas som väl kontrollerat kaos. Kunderna var så många att all ledig golvyta täcktes av kundvagnar - och de var mycket måna om att det skulle förbli så. Om kunden trots noggrann bevakning ändå upplevde ett hot mot sitt revir gick hon omedelbart i försvar och använde sig av såväl armbågar som väl genomtänkta påkörningar i ändan eller på hälarna av sin fiende tills hon med ett leende på läpparna återtagit det i millimeter mätbara avståndet till kvinnan framför som hon var så nära att förlora. Resultatet av dessa outtalade regler blev att gångtrafikanterna, precis som ute i den riktiga världen, fick stå åt sidan för de rullande monstrum som, med ytterst små marginaler sinsemellan, i sakta mak köade fram minut... efter minut... efter minut...
Male och Moder började med att åka ner en våning, plockade åt sig kanin- och hamstermat och åkte sedan upp igen. Moder klämde sig snabbt in i kundvagnskön medan Male, som saknar lite av den där livserfarenheten Moder har, inte riktigt hade det lika lätt. En gång var hon mycket nära att få in ett hörn av sin kundvagn i kön, men då fick varelsen vid den drabbade kundvagnen syn på henne.
Varelsen: Här kommer du inte klämma dig in!
Med en hotfull blick knuffade hon tillbaka Males kundvagn så att Male nästan snubblade över kundvagnen ett par centimeter bakom ryggen. Hon samlade sig snabbt och efter en stund hittade hon en ny obevakad lucka, utnyttjade den och fick för besväret bara en knuff i ryggen. Hon såg Moder vifta någonstans långt därframme och några minuter senare hade även Male nått klädavdelningen. De valde ut en läcker outfit åt Laya och sedan letade de upp en lämplig plats att ställa sina kundvagnar. Med armarna fria kunde de nu med ökad lätthet kryssa mellan vagnarna och Moder hade snart hittat några intressanta plagg. Male hittade tyvärr inget som tilltalade henne, men däremot blev hon mycket förtjust när Moder visade vilken fin kofta hon hittat åt sig. Snart hade den sällskap av ett likadant exemplar i Males storlek.
Medan Moder letade leggings och strumpor förundrades Male lite över priserna i tv-spelsavdelningen, konstaterade att kunderna tydligen köper det outtalade konceptet "köp två dåliga spel för priset av ett bra" och suckade lite över att det inte fanns några laddare till Nintendo DSi. Hon återförenades med Moder och det var nu dags att besöka leksaksavdelningen. Utan kundvagn var tanken att detta skulle gå ganska fort, men nu hade kundvagnsmaffian vid ingången förflyttat sig hit och vad värre var - de var hungriga! Sträckan, om cirka tjugo steg fågelvägen, tog nu omkring tio minuter att avverka och var nog den allra värsta på hela dagen. Male och Moder kryssade mellan kundvagnarna, undvek tacklande småbarnsföräldrar och tappade nästan räkningen över antalet gånger någon kört in i dem när de slutligen nådde sitt mål. En bebisleksak senare krånglade de sig tillbaka samma väg som de kom - beskrivning överflödig - och stoppade grejorna i kundvagnarna. Vid det här laget var Moder kissnödig så de lämnade vagnarna igen för att leta efter en toalett. Efter några minuters letande hittar de en toalettskylt som pekade mot... leksaksavdelningen.
Tio minuter, två våningar upp och en toalettkö senare krånglade de sig ännu en gång tillbaka till sina kundvagnar. Moder provade kläderna hon hittat och bestämde sig för vilka hon skulle behålla. Nu hade de bara livsmedels- och inredningsavdelningarna kvar och började bli lite småhungriga. Skulle de äta lunch på varuhusrestaurangen innan de fortsätter shoppa? Male och Moder tittade på varandra och insåg samtidigt problemet - restaurangen ligger två våningar upp. Vid toaletterna. Förbi leksaksavdelningen.
De bestämde sig snabbt för att skrota idén, handla färdigt och äta något utanför varuhuset istället. Inredningsavdelningen var synnerligen intressant eftersom det där tydligt märktes att julen kommer tidigt till Ullaredsborna. Halloween- och julartiklar samsades både i hyllorna och i kundvagnarna. Om detta var ett försök att tipsa kunderna om att de kunde passa på att julhandla när de ändå var här, så var det överflödigt - det hade de redan kommit på själva.
Till slut var det dags att köa till kassorna. Eftersom Moder sponsrade Males kofta slutade Males kvitto på strax över 200 kr. De intog varsin kebabtallrik på en näraliggande restaurang och sedan bar det av hemåt.
Fast först fick de förstås köa bakom en traktor i Köinge.
Dagen började tidigt med glada miner och frukost i bilen. Det sistnämnda hade varit Males idé, eftersom det är viktigt att sova så mycket som möjligt innan man ska brottas med kundvagnar en hel dag. Väl framme vid det legendariska varuhuset fick Male och Moder uppleva en fascinerande filkörning som orsakade totalstopp och sedan krypkörning förbi den mötande bilen vars åldriga chaufför inte visste hur man backade. Med den lilla uppvärmningen var det dags att tackla den riktiga utmaningen - shoppingturen!
Male och Moder rullade, utrustade med varsin kundvagn, in i varuhuset - naturligtvis utan att behöva köa in. Snabbt insåg de att en kö kanske inte hade varit så dumt ändå, för det de såg innanför väggarna kunde bara beskrivas som väl kontrollerat kaos. Kunderna var så många att all ledig golvyta täcktes av kundvagnar - och de var mycket måna om att det skulle förbli så. Om kunden trots noggrann bevakning ändå upplevde ett hot mot sitt revir gick hon omedelbart i försvar och använde sig av såväl armbågar som väl genomtänkta påkörningar i ändan eller på hälarna av sin fiende tills hon med ett leende på läpparna återtagit det i millimeter mätbara avståndet till kvinnan framför som hon var så nära att förlora. Resultatet av dessa outtalade regler blev att gångtrafikanterna, precis som ute i den riktiga världen, fick stå åt sidan för de rullande monstrum som, med ytterst små marginaler sinsemellan, i sakta mak köade fram minut... efter minut... efter minut...
Male och Moder började med att åka ner en våning, plockade åt sig kanin- och hamstermat och åkte sedan upp igen. Moder klämde sig snabbt in i kundvagnskön medan Male, som saknar lite av den där livserfarenheten Moder har, inte riktigt hade det lika lätt. En gång var hon mycket nära att få in ett hörn av sin kundvagn i kön, men då fick varelsen vid den drabbade kundvagnen syn på henne.
Varelsen: Här kommer du inte klämma dig in!
Med en hotfull blick knuffade hon tillbaka Males kundvagn så att Male nästan snubblade över kundvagnen ett par centimeter bakom ryggen. Hon samlade sig snabbt och efter en stund hittade hon en ny obevakad lucka, utnyttjade den och fick för besväret bara en knuff i ryggen. Hon såg Moder vifta någonstans långt därframme och några minuter senare hade även Male nått klädavdelningen. De valde ut en läcker outfit åt Laya och sedan letade de upp en lämplig plats att ställa sina kundvagnar. Med armarna fria kunde de nu med ökad lätthet kryssa mellan vagnarna och Moder hade snart hittat några intressanta plagg. Male hittade tyvärr inget som tilltalade henne, men däremot blev hon mycket förtjust när Moder visade vilken fin kofta hon hittat åt sig. Snart hade den sällskap av ett likadant exemplar i Males storlek.
Medan Moder letade leggings och strumpor förundrades Male lite över priserna i tv-spelsavdelningen, konstaterade att kunderna tydligen köper det outtalade konceptet "köp två dåliga spel för priset av ett bra" och suckade lite över att det inte fanns några laddare till Nintendo DSi. Hon återförenades med Moder och det var nu dags att besöka leksaksavdelningen. Utan kundvagn var tanken att detta skulle gå ganska fort, men nu hade kundvagnsmaffian vid ingången förflyttat sig hit och vad värre var - de var hungriga! Sträckan, om cirka tjugo steg fågelvägen, tog nu omkring tio minuter att avverka och var nog den allra värsta på hela dagen. Male och Moder kryssade mellan kundvagnarna, undvek tacklande småbarnsföräldrar och tappade nästan räkningen över antalet gånger någon kört in i dem när de slutligen nådde sitt mål. En bebisleksak senare krånglade de sig tillbaka samma väg som de kom - beskrivning överflödig - och stoppade grejorna i kundvagnarna. Vid det här laget var Moder kissnödig så de lämnade vagnarna igen för att leta efter en toalett. Efter några minuters letande hittar de en toalettskylt som pekade mot... leksaksavdelningen.
Tio minuter, två våningar upp och en toalettkö senare krånglade de sig ännu en gång tillbaka till sina kundvagnar. Moder provade kläderna hon hittat och bestämde sig för vilka hon skulle behålla. Nu hade de bara livsmedels- och inredningsavdelningarna kvar och började bli lite småhungriga. Skulle de äta lunch på varuhusrestaurangen innan de fortsätter shoppa? Male och Moder tittade på varandra och insåg samtidigt problemet - restaurangen ligger två våningar upp. Vid toaletterna. Förbi leksaksavdelningen.
De bestämde sig snabbt för att skrota idén, handla färdigt och äta något utanför varuhuset istället. Inredningsavdelningen var synnerligen intressant eftersom det där tydligt märktes att julen kommer tidigt till Ullaredsborna. Halloween- och julartiklar samsades både i hyllorna och i kundvagnarna. Om detta var ett försök att tipsa kunderna om att de kunde passa på att julhandla när de ändå var här, så var det överflödigt - det hade de redan kommit på själva.
Till slut var det dags att köa till kassorna. Eftersom Moder sponsrade Males kofta slutade Males kvitto på strax över 200 kr. De intog varsin kebabtallrik på en näraliggande restaurang och sedan bar det av hemåt.
Fast först fick de förstås köa bakom en traktor i Köinge.
En salig röra
Hej igen! Nä, det är inte Damen som skriver detta för hon hade feber i lördags, APU igår och är troligtvis på APU just nu också. Nej se det är faktiskt Male som skriver och redan nu har Ni nog en liten misstanke om vad som skett. Jo, naturligtvis - Males sista operation blev uppskjuten i sista minuten.
Varför?
Jo, för en av läkarna som skulle operera på henne satt dubbelbokad i Ystad och kunde tydligen inte lämna stället för att prioritera sina Malmöpatienter. Medan Male låg ombytt i en säng och väntade på att de skulle komma för att sätta nålen sprang den andra läkaren omkring och letade efter karln i en halvtimme innan hon fick beskedet. Hon kunde därför bara beklaga händelsen och lovade att de ska ordna fram en ny tid så fort som möjligt. Fast den här veckan är borträknad eftersom de ska träffa läkaren ifråga om några dagar för att lösa problemet.
Visst blir man besviken och lite arg över att vårdplaneringen kan komma undan med en sådan här sak, men det tjänar inget till att lägga en massa energi på att älta det. Kanske var det lika bra så här, eftersom Male känt en förkylning smyga sig på allt fortare de senaste dagarna...
Nåja, nu är rapporten avlagd och Male ska ta sig en välförtjänt vilostund i sofforna på undervåningen!
Varför?
Jo, för en av läkarna som skulle operera på henne satt dubbelbokad i Ystad och kunde tydligen inte lämna stället för att prioritera sina Malmöpatienter. Medan Male låg ombytt i en säng och väntade på att de skulle komma för att sätta nålen sprang den andra läkaren omkring och letade efter karln i en halvtimme innan hon fick beskedet. Hon kunde därför bara beklaga händelsen och lovade att de ska ordna fram en ny tid så fort som möjligt. Fast den här veckan är borträknad eftersom de ska träffa läkaren ifråga om några dagar för att lösa problemet.
Visst blir man besviken och lite arg över att vårdplaneringen kan komma undan med en sådan här sak, men det tjänar inget till att lägga en massa energi på att älta det. Kanske var det lika bra så här, eftersom Male känt en förkylning smyga sig på allt fortare de senaste dagarna...
Nåja, nu är rapporten avlagd och Male ska ta sig en välförtjänt vilostund i sofforna på undervåningen!
Lunchdags = havregrynsgröt
Tjenamoss!
På måndag ska Märit ut ur Males tårkanal för gott, så det blir troligtvis ett kort uppehåll om några dagar här i bloggen. Såvida inte Damen får för sig att logga in och skriva något avslöjande om Males privatliv eller något annat skoj, förstås.
För den oinvigde är det alltså Males igentäppta tårkanal som äntligen - efter bara två års väntan - ska åtgärdas genom att de helt enkelt borrar en ny. Det finns en liten risk att det misslyckas, eftersom människokroppen tenderar vilja läka igen allt som går att läka igen, men det låtsas vi inte om!
På måndag ska Märit ut ur Males tårkanal för gott, så det blir troligtvis ett kort uppehåll om några dagar här i bloggen. Såvida inte Damen får för sig att logga in och skriva något avslöjande om Males privatliv eller något annat skoj, förstås.
För den oinvigde är det alltså Males igentäppta tårkanal som äntligen - efter bara två års väntan - ska åtgärdas genom att de helt enkelt borrar en ny. Det finns en liten risk att det misslyckas, eftersom människokroppen tenderar vilja läka igen allt som går att läka igen, men det låtsas vi inte om!
Igår träffade Male sin jobbcoach för första gången, pratade i fyrtiofem minuter och skrev på ett papper. Även denna gång frågade coachen om Male hade ett personligt brev och cv eller inte. Male svarade att efter sex månader arbetssökande ska det väl ganska mycket till om man inte har det?
Efter mötet begav sig Male till Arbetsförmedlingen för att verifiera sin kandidatexamen. Därefter blev det ett kort besök inom Sparbanken Fyra Minuter I Halv Sju för att be om en ny plastficka till Males internetbankdosa och efter det kidnappade Male en Metro, besökte stadsparken och satte sig att läsa nämnda Metro på bron vid Vattenriket. Nästa stopp var Willys och där inhandlades bl.a. rödbetssallad till kvällens köttbullsmackor. Utrustad med två gratisprover av någon sorts sköljtabletter gick hon sedan äntligen hem.
Male: (vid ett övergångsställe) Inga bilar där, inga bilar där. Bra, då går vi! Oj, nu blev det grönt precis samtidigt, vilken service! Male, nu pratar du med dig själv igen, tyst med dig! Okej!
Damen kom hem från APUn strax efter fyra och efter utbyte av dagsrapporter intog hon och Male kvällsmaten innan det var dags för det dagliga besöket i Spetteby. Damen var lite piggare den här kvällen så hon orkade faktiskt fiska en liten stund. Male ringde Försäkringskassan för att sjukanmäla sig från och med operationen på måndag, något som visade sig vara en riktig utmaning då personalen inte kan sjukanmäla framåt i tiden. Tack vare en snäll tant i andra änden av luren löste det sig i alla fall.
Efter mötet begav sig Male till Arbetsförmedlingen för att verifiera sin kandidatexamen. Därefter blev det ett kort besök inom Sparbanken Fyra Minuter I Halv Sju för att be om en ny plastficka till Males internetbankdosa och efter det kidnappade Male en Metro, besökte stadsparken och satte sig att läsa nämnda Metro på bron vid Vattenriket. Nästa stopp var Willys och där inhandlades bl.a. rödbetssallad till kvällens köttbullsmackor. Utrustad med två gratisprover av någon sorts sköljtabletter gick hon sedan äntligen hem.
Male: (vid ett övergångsställe) Inga bilar där, inga bilar där. Bra, då går vi! Oj, nu blev det grönt precis samtidigt, vilken service! Male, nu pratar du med dig själv igen, tyst med dig! Okej!
Damen kom hem från APUn strax efter fyra och efter utbyte av dagsrapporter intog hon och Male kvällsmaten innan det var dags för det dagliga besöket i Spetteby. Damen var lite piggare den här kvällen så hon orkade faktiskt fiska en liten stund. Male ringde Försäkringskassan för att sjukanmäla sig från och med operationen på måndag, något som visade sig vara en riktig utmaning då personalen inte kan sjukanmäla framåt i tiden. Tack vare en snäll tant i andra änden av luren löste det sig i alla fall.
Idag händer inte mycket mer än att Male åker för att hälsa på i byhålan. Damen kommer antagligen hem omkring fyra, äter något lätt och somnar innan det hunnit mörkna ute. Kanske orkar hon ta sig en titt på alla de där bloggarna hon inte hunnit läsa i veckan som gått, och kanske ser hon rentav det här inlägget? Ingen vet, allra minst hon!
Imorgon åker Male med Moder till Ullared för att shoppa loss. Det brukar i Males fall innebära en total utgift om cirka 400-500 kronor, fast det har faktiskt hänt en enda gång att kvittot vittnat om att hon precis överstigit tusenlappen. Tur är det, för eftersom det därför måste vara undantaget som bekräftar regeln kan Males plånbok och samvete vara alldeles lugna över att det inte kommer att upprepas. Tur, va?
Imorgon åker Male med Moder till Ullared för att shoppa loss. Det brukar i Males fall innebära en total utgift om cirka 400-500 kronor, fast det har faktiskt hänt en enda gång att kvittot vittnat om att hon precis överstigit tusenlappen. Tur är det, för eftersom det därför måste vara undantaget som bekräftar regeln kan Males plånbok och samvete vara alldeles lugna över att det inte kommer att upprepas. Tur, va?
Male & Damen Intill - på tiden, va?
Telefonfossil
Damens mobiltelefon har sett bättre dagar och hon har nu tvingats skaffa sig en ny. Den nya telefonen, en Nokia C5, inledde naturligtvis deras relation genom att krångla. Volymknapparna på sidan fungerar inte alls så Damen ser (ironi) fram emot att lämna in den för reparation.
Oavsett vilket ville Damen flytta över de säkerhetskopierade filerna från den gamla mobilen till den nya via ett Micro SD-kort. I den nya telefonen satt redan ett nytt Micro SD-kort så Damen bytte snabbt plats på dem och började leta efter kortet bland telefonmenyerna. Efter omkring en halvtimmes kämpande hade hon fortfarande inte funnit det och började bli mycket irriterad. Till slut frågade Male henne om hon tittat i bruksanvisningen. Damen gjorde som hon blivit tillsagd och hittade snart sitt kort. Men var är innehållet? Kortet innehåller ju bara skräp! Var är hennes säkerhetskopierade sms? Hennes bilder? Musiken? Damens irritation började övergå i hat. Male erbjöd sig att jämföra kortens filsystem så det inte är så att mobilen kanske inte stödjer just Damens kort. Damen, som inte alls förstod vad Male babblade om, började mumla om något annat. Hon bestämde sig för att byta plats på de två korten igen för att se om det kanske var så att hon satt i det andra på fel sätt. Plötsligt blev det alldeles tyst. Efter ett tag frågade Male igen om hon kanske inte skulle jämföra korten ändå.
Damen Intill: (trött och uppgivet) Det behövs inte. Det var det nya kortet som satt i. Jag trodde jag hade bytt det, men jag satte tydligen tillbaka det nya kortet...
Damen Intill: Där är ett hål, mellan blommorna!
Male: Aha! Jag trodde du menade en spricka! (sätter en blomma i hålet)
Damen Intill: (funderar en stund) Male, hur gräver man upp ett hål?
Oavsett vilket ville Damen flytta över de säkerhetskopierade filerna från den gamla mobilen till den nya via ett Micro SD-kort. I den nya telefonen satt redan ett nytt Micro SD-kort så Damen bytte snabbt plats på dem och började leta efter kortet bland telefonmenyerna. Efter omkring en halvtimmes kämpande hade hon fortfarande inte funnit det och började bli mycket irriterad. Till slut frågade Male henne om hon tittat i bruksanvisningen. Damen gjorde som hon blivit tillsagd och hittade snart sitt kort. Men var är innehållet? Kortet innehåller ju bara skräp! Var är hennes säkerhetskopierade sms? Hennes bilder? Musiken? Damens irritation började övergå i hat. Male erbjöd sig att jämföra kortens filsystem så det inte är så att mobilen kanske inte stödjer just Damens kort. Damen, som inte alls förstod vad Male babblade om, började mumla om något annat. Hon bestämde sig för att byta plats på de två korten igen för att se om det kanske var så att hon satt i det andra på fel sätt. Plötsligt blev det alldeles tyst. Efter ett tag frågade Male igen om hon kanske inte skulle jämföra korten ändå.
Damen Intill: (trött och uppgivet) Det behövs inte. Det var det nya kortet som satt i. Jag trodde jag hade bytt det, men jag satte tydligen tillbaka det nya kortet...
Tidigare idag spelade Damen och Male AC. Där kan man bland annat vattna blommor och gräver man vid en spricka i marken kan där ploppa upp ett fossil! Damen fick syn på ett hål mellan två blommor som Male måste fylla igen med en till blomma.
Damen Intill: Där är ett hål!
Male: Vardå? Jag ser inget hål att gräva upp!
Damen Intill: Där är ett hål!
Male: Vardå? Jag ser inget hål att gräva upp!
Male: Aha! Jag trodde du menade en spricka! (sätter en blomma i hålet)
Damen Intill: (funderar en stund) Male, hur gräver man upp ett hål?
Riktiga och mindre riktiga händelser
Idag ska Male ta tåget hem till familjen i byhålan för att flytta upp kaninen till vintervistelsen på balkongen, plugga matte med Rylleman och kanske shoppa loss med Moder på Väla. Det gäller att passa på att resa nu, för man vet aldrig hur länge det är såhär enkelt att lösa biljett. Male fick nämligen en liten vision inatt - eller var det en mardröm? - om hur resandet med Skånetrafiken kommer att se ut i framtiden.
Male kommer till tågstationen femton minuter innan tåget ska avgå och ser att biljettmaskinerna är utbytta. Hon börjar knappa lite på dem men när hon ska ange vilken station hon vill åka till upptäcker hon att det inte går! Det finns helt enkelt inte någon knapp på maskinen för att välja station. Förbryllad frågar hon en informatör på platsen som räcker Male ett par svarta, inplastade A4papper med en massa text på. Male hittar sin station i listan.
Informatören berättar att de här pappren snart ska sättas fast på biljettmaskinerna, men tills vidare får hon stå där och dela ut dem. Hon förklarar vidare att man nu ska leta upp stationen man vill åka till på pappren och sedan knappa in rätt kod i den lilla rutan på biljettmaskinen.
Male: Men här finns ju fyra olika koder för min station, alla med olika biljettpriser! Vilket ska man ta?
Informatören: Jo, det är så att från och med nu så kommer vi att anpassa biljettpriserna efter rådande vindhastighet! Det innebär att du tittar på biljettmaskinen för att se aktuell vindhastighet och sedan kollar du vilken kod som du ska ange på stationspappren!
Male: Jaha, det var ju logiskt!
Informatören: Ja, visst är det! Fast eftersom systemet är så pass nytt så kan du idag ta vilken kod du vill, bara du väljer rätt station.
Male funderar en liten stund och väljer en kod med lagom lågt biljettpris. Hon knappar in den - 110 / 100 - på biljettmaskinen och ut ploppar en biljett. På tiden, tänker Male och vänder sig om för att kliva på sitt tåg. Men dörrarna är stängda! Male tittar på klockan och ser att det är tre minuter kvar tills tåget ska avgå enligt tidtabell, så hon ställer sig och stirrar argt på tågvärdarna som står och tittar ut genom ett fönster.
Tågvärd 1: (ser Male, funderar på att öppna dörrarna men ändrar sig) Äsch, det är bara tre minuter kvar.
Tågvärd 2: Ja, strunt samma.
Med det sagt rullar tåget iväg utan Male tre minuter före utsatt avgångstid. Male får ett hysteriskt utbrott men vaknar plötsligt med ett ryck och ser sig förvirrat om i sovrummet. Hon räknar snabbt ut att tågpersonalen måste ha blivit instruerade att köra några minuter tidigare för att minska det totala antalet förseningar räknat i minuter. Sedan somnar hon snabbt om igen.
Låt oss avsluta med ett litet citat - ett verkligt sådant!
Damen sitter på golvet och pratar med Ruby. Hon berättar för henne att hon inte behöver vara så rädd av sig. I buren på andra sidan av rummet står Ludde och hoppar vid gallret i ett försök att dra till sig uppmärksamheten.
Damen Intill: (med världens snällaste röst) Vi ska nog göra hamster av dig också ska du se!
Male: (iakttar Luddes uppspelta, feta lilla kropp) Haha, han skulle nog gärna göra hamster han också!
Damen Intill: Hmm, nja det går nog inte, de är ju olika hamsterarter. Fast jag undrar vad det hade blivit för ungar. (jätteglatt) Det kanske blir en hybrid som vi kan plantera i AC!
En riktig hybrid i AC
Male kommer till tågstationen femton minuter innan tåget ska avgå och ser att biljettmaskinerna är utbytta. Hon börjar knappa lite på dem men när hon ska ange vilken station hon vill åka till upptäcker hon att det inte går! Det finns helt enkelt inte någon knapp på maskinen för att välja station. Förbryllad frågar hon en informatör på platsen som räcker Male ett par svarta, inplastade A4papper med en massa text på. Male hittar sin station i listan.
Informatören berättar att de här pappren snart ska sättas fast på biljettmaskinerna, men tills vidare får hon stå där och dela ut dem. Hon förklarar vidare att man nu ska leta upp stationen man vill åka till på pappren och sedan knappa in rätt kod i den lilla rutan på biljettmaskinen.
Male: Men här finns ju fyra olika koder för min station, alla med olika biljettpriser! Vilket ska man ta?
Informatören: Jo, det är så att från och med nu så kommer vi att anpassa biljettpriserna efter rådande vindhastighet! Det innebär att du tittar på biljettmaskinen för att se aktuell vindhastighet och sedan kollar du vilken kod som du ska ange på stationspappren!
Male: Jaha, det var ju logiskt!
Informatören: Ja, visst är det! Fast eftersom systemet är så pass nytt så kan du idag ta vilken kod du vill, bara du väljer rätt station.
Male funderar en liten stund och väljer en kod med lagom lågt biljettpris. Hon knappar in den - 110 / 100 - på biljettmaskinen och ut ploppar en biljett. På tiden, tänker Male och vänder sig om för att kliva på sitt tåg. Men dörrarna är stängda! Male tittar på klockan och ser att det är tre minuter kvar tills tåget ska avgå enligt tidtabell, så hon ställer sig och stirrar argt på tågvärdarna som står och tittar ut genom ett fönster.
Tågvärd 1: (ser Male, funderar på att öppna dörrarna men ändrar sig) Äsch, det är bara tre minuter kvar.
Tågvärd 2: Ja, strunt samma.
Med det sagt rullar tåget iväg utan Male tre minuter före utsatt avgångstid. Male får ett hysteriskt utbrott men vaknar plötsligt med ett ryck och ser sig förvirrat om i sovrummet. Hon räknar snabbt ut att tågpersonalen måste ha blivit instruerade att köra några minuter tidigare för att minska det totala antalet förseningar räknat i minuter. Sedan somnar hon snabbt om igen.
Låt oss avsluta med ett litet citat - ett verkligt sådant!
Damen sitter på golvet och pratar med Ruby. Hon berättar för henne att hon inte behöver vara så rädd av sig. I buren på andra sidan av rummet står Ludde och hoppar vid gallret i ett försök att dra till sig uppmärksamheten.
Damen Intill: (med världens snällaste röst) Vi ska nog göra hamster av dig också ska du se!
Male: (iakttar Luddes uppspelta, feta lilla kropp) Haha, han skulle nog gärna göra hamster han också!
Damen Intill: Hmm, nja det går nog inte, de är ju olika hamsterarter. Fast jag undrar vad det hade blivit för ungar. (jätteglatt) Det kanske blir en hybrid som vi kan plantera i AC!
En riktig hybrid i AC
Här varé smort!
Eftersom Damen idag utsetts till trevlig ungdom av en gullig tant på bussen så måste vi ju fortsätta på det viset och därför är rubriken sådär lagom ungdomligt formulerad. Njut!
Damen slutade lite tidigare idag och har därför tillbringat eftermiddagen i hemmets trygga vrå. Med andra ord besöktes Spetteby redan klockan ett och Damen hann till och med en liten fisketur innan det var dags att inta en sockerkick. Damen fick en överbliven kanelbulle och Male fick nöja sig med två Singoallakakor. Male förstår inte varför Damen nästan verkar be om ursäkt för att hon "bara" fick ett par småkakor. Fast Damen har förvisso inte växt upp med diverse allergier och lärt sig uppskatta när det finns något över huvud taget som hon tål att äta när det bjuds på fika.
Efter detta onyttiga tilltag var det dags för nästa strapats - Rubys bur!
Damens lilla hamsterdam är ganska lik sin mamma - hon är ungefär lika envis. Efter två veckor i Damens kärleksfulla omvårdnad har hon fortfarande inte kommit över sina hariga tendenser och föredrar att gömma sig i sitt bo. Efter två veckor i Damens kärleksfulla omvårdnad, och med tagen hänsyn till vissa hariga tendenser, ansamlas det lätt ganska mycket kiss. Eftersom det är farligt att lämna boet så kissar Ruby självklart i nämnda bo. Utan att gå närmare in på några detaljer kan vi väl sträcka oss till att upplysa Er om att hamstermat kan mögla i rätt miljö.
Innan burstädningen påbörjades bestämde sig Damen dock för att ta itu med hamsterhjulet. Det var både slött och ganska smutsigt, så Male krånglar ut det genom den lilla öppningen i buren så att Damen kunde rengöra och smörja det. Och smorde det gjorde hon, fast kanske inte riktigt på det vis hon hade tänkt sig - hon tog nämligen fel på diskmedlet och matoljan, så ett mer välsmort hjul än detta har nog världen aldrig skådat.
Sagt och gjort! Buren och huset tömdes på innehåll och Ruby tvingades röra sig fritt i buröverdelen. Male mutade med solrosfrön och med tiden lyckades Damen faktiskt peta på sin lilla älskling utan att denne försökte fly till andra änden av jorden. Till slut var eländet över och Ruby kunde flytta tillbaka in i sitt trygga, i skrivande stund rena, bo igen.
Om Ni tror att jag sitter på taket av en anledning... så har Ni rätt!
Damen slutade lite tidigare idag och har därför tillbringat eftermiddagen i hemmets trygga vrå. Med andra ord besöktes Spetteby redan klockan ett och Damen hann till och med en liten fisketur innan det var dags att inta en sockerkick. Damen fick en överbliven kanelbulle och Male fick nöja sig med två Singoallakakor. Male förstår inte varför Damen nästan verkar be om ursäkt för att hon "bara" fick ett par småkakor. Fast Damen har förvisso inte växt upp med diverse allergier och lärt sig uppskatta när det finns något över huvud taget som hon tål att äta när det bjuds på fika.
Efter detta onyttiga tilltag var det dags för nästa strapats - Rubys bur!
Damens lilla hamsterdam är ganska lik sin mamma - hon är ungefär lika envis. Efter två veckor i Damens kärleksfulla omvårdnad har hon fortfarande inte kommit över sina hariga tendenser och föredrar att gömma sig i sitt bo. Efter två veckor i Damens kärleksfulla omvårdnad, och med tagen hänsyn till vissa hariga tendenser, ansamlas det lätt ganska mycket kiss. Eftersom det är farligt att lämna boet så kissar Ruby självklart i nämnda bo. Utan att gå närmare in på några detaljer kan vi väl sträcka oss till att upplysa Er om att hamstermat kan mögla i rätt miljö.
Innan burstädningen påbörjades bestämde sig Damen dock för att ta itu med hamsterhjulet. Det var både slött och ganska smutsigt, så Male krånglar ut det genom den lilla öppningen i buren så att Damen kunde rengöra och smörja det. Och smorde det gjorde hon, fast kanske inte riktigt på det vis hon hade tänkt sig - hon tog nämligen fel på diskmedlet och matoljan, så ett mer välsmort hjul än detta har nog världen aldrig skådat.
Sagt och gjort! Buren och huset tömdes på innehåll och Ruby tvingades röra sig fritt i buröverdelen. Male mutade med solrosfrön och med tiden lyckades Damen faktiskt peta på sin lilla älskling utan att denne försökte fly till andra änden av jorden. Till slut var eländet över och Ruby kunde flytta tillbaka in i sitt trygga, i skrivande stund rena, bo igen.
Om Ni tror att jag sitter på taket av en anledning... så har Ni rätt!
Kanelbullens dag
Idag? Jajjemän! Missade Ni det? Så synd om Er då.
Här är en bild på hur Male och Damen firade denna påhittigt namngivna dag. Kan Ni själva gissa er till vilken halva av bilden som är till för normalt folk, och vilken som är anpassad för allergiker?
Här är en bild på hur Male och Damen firade denna påhittigt namngivna dag. Kan Ni själva gissa er till vilken halva av bilden som är till för normalt folk, och vilken som är anpassad för allergiker?
"Köbekagor" säger Damen. Det betyder att vi inte har bakat dem själva!
Nä, det var väl inte så svårt att artbestämma vilken halva som åts av vilken sambo. Damen blev lite avundsjuk när Male mikrade sina bullar - vilket hon ju behövde eftersom de var frusna - och mikrade sina hon också.
Male: Bara håll koll på dem för det går rätt fort!
Damen Intill: (väntar tio sekunder, öppnar luckan och stänger den igen)
Male: Inte SÅ fort!
Damen Intill: (väntar lite till, öppnar luckan och stänger den igen)
Male: Inte så fort heller!
Ovan dialog upprepades i ungefär en och en halv minut. Efter att ha tuggat i sig sina ynkliga små bullar ville Male ha en tredje och gick därför för att mikra även den. Damen var självklart snabb att pika Male för att hon äter tre små bullar när Damen bara ätit två jättestora (den tredje var bara där för dekoration).
Male: Vadå, är det "tre myror är fler än fyra elefanter" nu igen eller? Oj, vänta, det skulle nog vara tvärtom...
Male: Bara håll koll på dem för det går rätt fort!
Damen Intill: (väntar tio sekunder, öppnar luckan och stänger den igen)
Male: Inte SÅ fort!
Damen Intill: (väntar lite till, öppnar luckan och stänger den igen)
Male: Inte så fort heller!
Ovan dialog upprepades i ungefär en och en halv minut. Efter att ha tuggat i sig sina ynkliga små bullar ville Male ha en tredje och gick därför för att mikra även den. Damen var självklart snabb att pika Male för att hon äter tre små bullar när Damen bara ätit två jättestora (den tredje var bara där för dekoration).
Male: Vadå, är det "tre myror är fler än fyra elefanter" nu igen eller? Oj, vänta, det skulle nog vara tvärtom...
Vi har en ren i mikron!
Damen Intill: Skulle vi maila Com Hem... com... kon... takta CDON?
Ja, Damen, det ska vi. Som ni ser är inte Damen riktigt sig själv idag. Somliga skulle säga att hon har fått ett sammanbrott, men i hennes fall brukar detta ta sig uttryck i skrattanfall och en och annan förlorad hjärncell så man skulle nästan kunna tro att hon har hällt i sig vuxensaft. Men nejdå, det är bara hennes studietakt om 120 % som slutligen hunnit ikapp henne efter några månaders våndor.
...
Här skedde en paus på fem minuter för att maila iväg Damens fråga till CDON. Hon beställde nämligen andra säsongen av Bones i förra veckan samt en cd-skiva, men ordern dellevererades och cd-skivan står plötsligt som restnoterad. Eftersom Damen därför inte kan plåga Male genom att spela den högt när hon diskar kan hennes sorg och vånda inte beskrivas med ord. Fast tack och lov är det Male som diskar nuförtiden tack vare att Damen bestämt sig för att utbilda sig. Idag kom det förvisso fram att lärarna nog faktiskt kör lite väl hårt med eleverna eftersom de måste göra alla läxor och inlämningsuppgifter på fritiden medan tidigare årgångar av elever har haft både en dag ledigt i veckan samt lektionstid till vissa läxor. Dumt, tycker Male. Märit håller också med.
Ja, Damen, det ska vi. Som ni ser är inte Damen riktigt sig själv idag. Somliga skulle säga att hon har fått ett sammanbrott, men i hennes fall brukar detta ta sig uttryck i skrattanfall och en och annan förlorad hjärncell så man skulle nästan kunna tro att hon har hällt i sig vuxensaft. Men nejdå, det är bara hennes studietakt om 120 % som slutligen hunnit ikapp henne efter några månaders våndor.
...
Här skedde en paus på fem minuter för att maila iväg Damens fråga till CDON. Hon beställde nämligen andra säsongen av Bones i förra veckan samt en cd-skiva, men ordern dellevererades och cd-skivan står plötsligt som restnoterad. Eftersom Damen därför inte kan plåga Male genom att spela den högt när hon diskar kan hennes sorg och vånda inte beskrivas med ord. Fast tack och lov är det Male som diskar nuförtiden tack vare att Damen bestämt sig för att utbilda sig. Idag kom det förvisso fram att lärarna nog faktiskt kör lite väl hårt med eleverna eftersom de måste göra alla läxor och inlämningsuppgifter på fritiden medan tidigare årgångar av elever har haft både en dag ledigt i veckan samt lektionstid till vissa läxor. Dumt, tycker Male. Märit håller också med.
Male har förresten tagit gynekologen vid hornen och bokat tid för det stundande, fruktade, berömda cellprovet. Ja, Ni hörde rätt. Ja, Moder, särskilt du hade rätt. Male har varit 23 år i några månader och till slut dök den ödesdigra kallelsen ner i bredlådan. Det enda som gör att det känns liiite bättre är vetskapen om att Male kommer att kunna skrämma sin några månader yngre sambo Damen med påhittade detaljer! Hennes stund kommer den också, var så säker.
Javisst ja, vi höll ju på att glömma rubriken igen! Den är ganska enkel att förklara. Damen tyckte att disktrasan luktade illa så hon satte in den i mikron och nu är den ren igen, så alltså har vi en ren (disktrasa) i mikron! Hahaha...
Javisst ja, vi höll ju på att glömma rubriken igen! Den är ganska enkel att förklara. Damen tyckte att disktrasan luktade illa så hon satte in den i mikron och nu är den ren igen, så alltså har vi en ren (disktrasa) i mikron! Hahaha...
Surr surr
En liten fluga surrade i Males öra (eller var det Damens ljuva stämma?) om att här inte skrivits något på ett tag. Det går ju naturligtvis inte för sig - för flugor lever farligt i det här hushållet!
Idag var Male på informationsmöte hos Eductus, där hon ska gå hos jobbcoach i sex månader. Det innebär i praktiken jobbcoachmöte varannan vecka, en obligatorisk workshop i veckan samt redovisning av sökta jobb till nämnda coach varje fredag. Förhoppningsvis leder detta så småningom till en relevant praktikplats och kanske ännu bättre ett jobb!
Det gäspar vi på, säger Damen. Hon är lite slutkörd efter tre prov samt oräkneliga inlämningsuppgifter och läxor på mindre än två veckors tid - samt självklart en förkylning ovanpå det hela. Medan hon halvt pluggade / halvt sov snett liggandes över Males säng lagade Male därför själv till kvällsmaten. Det blev en smarrig olivgryta...
Damen Intill: ... fast tomatpulvret valde att ta slut lite lägligt!
Male: (skriver) "fast tomatpulvret..."
Damen Intill: Paprikapulver!
Male: Jag vet, men du sa tomatpulver! (ändrar till paprikapulver)
Damen Intill: Jag tyckte jag sa paprikapulver...
Ja, som sagt var både paprikapulvret och Damens hjärnkontor helt slut. Vad tomatpulver är, det har vi inte någon aning om och det tänker vi inte heller forska vidare på. Hur som haver blev effekten av det hela att grytan mest smakade oliv och... gryta... varför Damen har lovat att inhandla nytt pulver imorgon. Ja, självklart lagas här mat som ska räcka ett par-tre dagar! Man tänker väl ekonomiskt när man har en Male i hushållet.
Inte tomatpulver
Idag var Male på informationsmöte hos Eductus, där hon ska gå hos jobbcoach i sex månader. Det innebär i praktiken jobbcoachmöte varannan vecka, en obligatorisk workshop i veckan samt redovisning av sökta jobb till nämnda coach varje fredag. Förhoppningsvis leder detta så småningom till en relevant praktikplats och kanske ännu bättre ett jobb!
Det gäspar vi på, säger Damen. Hon är lite slutkörd efter tre prov samt oräkneliga inlämningsuppgifter och läxor på mindre än två veckors tid - samt självklart en förkylning ovanpå det hela. Medan hon halvt pluggade / halvt sov snett liggandes över Males säng lagade Male därför själv till kvällsmaten. Det blev en smarrig olivgryta...
Damen Intill: ... fast tomatpulvret valde att ta slut lite lägligt!
Male: (skriver) "fast tomatpulvret..."
Damen Intill: Paprikapulver!
Male: Jag vet, men du sa tomatpulver! (ändrar till paprikapulver)
Damen Intill: Jag tyckte jag sa paprikapulver...
Ja, som sagt var både paprikapulvret och Damens hjärnkontor helt slut. Vad tomatpulver är, det har vi inte någon aning om och det tänker vi inte heller forska vidare på. Hur som haver blev effekten av det hela att grytan mest smakade oliv och... gryta... varför Damen har lovat att inhandla nytt pulver imorgon. Ja, självklart lagas här mat som ska räcka ett par-tre dagar! Man tänker väl ekonomiskt när man har en Male i hushållet.
Inte tomatpulver
