Male har fått en fiende

Male ska steka köttbullar och går ut i köket. Hon tänder lampan över diskhon och ungefär i samma ögonblick säger det *PLOPP*. Male tittar ner och ser att hennes mobiltelefon sticker upp ur en av Damens begagnade kaffekoppar. Male tar upp mobilen och märker att den blivit blöt. Hon diskar av den lite som hastigast och i ett snitsigt försök att lägga skulden på någon annan skickar hon iväg ett genomtänkt sms till Damen:
 
Du måste sluta sätta kopparna i disken när det är vätska kvar i dem.
Mobilen blir ju blöt när man tappar den!
 
Damens budskap tillbaka var att alternativt så kunde ju Male "ge f** i att tappa mobilen B)". Så Male gjorde som hon sa, stoppade mobilen i fickan och ställde sig att steka köttbullar. Det gick inte två minuter förrän locket till kryddburken hoppade ur hennes hand, rullade iväg längs diskbänken och landade i... jepp, exakt samma kopp.
 
 
Male inser att situationen är värre än hon anat. Det är något annat på gång här här, någonting helt annat än vad hon är van att tampas med. För att inte allt ska gå henne helt ur händerna bestämmer hon sig för att agera fort. Hon iscensätter en undanmanöver för att invagga koppen i falsk säkerhet, närmare bestämt sätter hon sig och äter kvällsmat framför datorn extra länge. När hon ätit färdigt smyger hon ut i köket, stoppar in ketchupen i kylen och sköljer av disken som om ingenting hänt.
 
Då, just då, slår hon till!
 
 
Hon sätter ett smutsigt glas i koppen så att den inte ser när hon öppnar kranen. På några sekunder är den andra diskhon fylld av rykande hett vatten. Koppen anar vad som håller på att hända och börjar samla sig för en attack, men Male är snabbare! Med blixtsnabb precision flyttar hon över koppen till det varma vattnet. Koppen kämpar emot, men Male är stark och striden är över på några sekunder. Koppen är besegrad.
 
 
Så nu har lugnet återvänt till Kristianstad igen. Himlen är blå, fåglarna kvittrar och grannarna spelar kubb. Men fred är ett vanskligt ord, så för att inte tappa fokus inför nästa attack har Male satt upp ett tufft träningsprogram för sig själv och anmält sig till hemvärnet.
 
Man vet ju aldrig när Damen kan bli kaffesugen nästa gång...

Duga

Detta är ett inlägg som heter Duga!
 
Vi var bara tvungna. Men till saken: vi funderade på att dela upp detta inlägg i två delar, men eftersom vi är vi så skiter vi i det. Håll tillgodo med ett jättelångt inlägg om vad Damen och Male hittade på i midsommar!
 
Det började i gryningen... och sedan blev det morgon. Male och Damen satte sig i bilen omkring elva på förmiddagen och rullade söderut i det trista, gråa vädret. Många backar och slingrande vägar senare hade de bara kört fel två gånger, vilket i och för sig inte gjorde någonting eftersom Male redan hade förutsett att de kunde göra det och därför tagit reda på hur hon skulle rädda situationen. Väl framme i Kåseberga hann de knappt parkera bilen innan resten av sällskapet anlände från andra änden av Skåne. Detta gäng bestod av inga mindre än Damens Fader och deras gemensamma bekanta Herrn och Frun. Medan Fadern, Herrn och Frun åkte för att lägga in den medhavda maten i kylskåpet på Bed & Breakfasten de bokat in sig på gick Male och Damen ner till hamnen.
 
Här skulle Damen vilja prassla i buskarna.
 
Än så länge var det fortfarande mulet, men skam den som ger sig! Male och Damen åt varsin glass och beskådade en ensam fiskmås som stod som fastklistrad på den enda stenen ute i vattnet. De tog sig en promenad och Damen tog lite konstiga fotografier.
 
Gissa om Male af Badkruka blev sugen... NOT.
 
Snart kom sällskapet tillbaka och det införskaffades lite godsaker att ta med upp till picknickplatsen vid Ales Stenar. På promenaden upp hindrade Fadern och Herrn Damen från att börja fotografera fåren, för då hade de aldrig kommit fram sa de. Det visade sig snart att det mycket riktigt fanns väldigt många får och därefter väldigt många kor, så det var nog tur att Damen tvingades hålla sig lite. Väl framme på picknickplatsen dukades det upp rökta räkor, laxrullar och några olika sorters rökt fisk. Till detta intogs cider av alkoholfri art för vissa och öl för andra. Än så länge höll sig Damens fader på mattan och drack mineralvatten, men vänta bara...
 
Österlen by the sea.
 
Vädret var fortfarande lite tråkigt men precis som med karlar måste man ha lite tålamod. Tids nog blir man positivt överraskad, så till den milda grad att flera av oss åtnjöt brännskador dagen efter. Men det var det värt!
 
Märkliga fåglar det finns på Österlen... aja.
 
Efter två-tre timmars njutande av solen började det droppa lite från det där stora blåa där uppe, så de tog ett raskt beslut att bege sig mot parkeringen. Någon som gick raskt, var Damen.
 
Per Olsson han hade en bonnagård... och en j**** massa kor, säger Damen.
 
Du som är lite uppmärksam ser kanske att det sticker fram en sko på bilden ovan. Denna sko har just bekantat sig med den enda färska koblajan på hela ängen, och låt oss säga som så att Damen gick mycket, mycket försiktigt resten av vägen tillbaka till bilen. Fadern och Male turades om att häckla henne lite sådär lagom. Men Damens humör flög upp några snäpp när hon på tillbakavägen upptäckte fåren igen. Hon drog snabbt upp kameran i hopp om att hinna knäppa några bilder innan ösregnet kom.
 
Får det lov att vara ett får?
 
Efter att Damen kläckt ur sig ännu en galen bildtext flyttade Male bort hennes vinglas. Men slappna inte av än, kära läsare. Vi är inte ens halvvägs i berättandet ännu!
 
Vissa får var döda.
 
Äsch, vi bara skojade. De är bara medvetslösa! Ungefär samtidigt som våra två favoritlåtsassambos klev in i bilen kom regnet, så de rullade snabbt iväg norrut. Med Damens fot på gaspedalen och Males utmärkta lokalsinne anlände de snart till sitt Bed & Breakfast, alias Rapsbollen.
 
Bilen: Om jag kör ner väggen mellan portarna, blir det ett garage då?
 
Ett riktigt mysigt ställe, så när på den livsfarliga installationen i badrummet. Male, Damen och Frun delade rum och som vanligt var det Male som klantade sig mest. Av sju toalettbesök slog hon huvudet i taket inte mindre än tre gånger!
 
Slå det om ni kan! Inte huvudet i kaklet, alltså.
 
På gården bodde förutom värdparet två katter, några mycket kärkelskranka gråsparvar, en massa fjärilar och tre monster som simmade runt i en liten damm.
 
Ditt finger har nog preciiiis rätt storlek för att få plats i min käft.
 
Tyvärr fanns det inga fiskespön till hands så de fick nöja sig med den medhavda midsommarmaten, som i och för sig inte var så pjåkig. Vid detta laget öppnade Male sin andra cider - och hon stod fortfarande upp! De andra övergick till lite starkare grejor och Male lärde sig snabbt en ny sång. Male fascinerades särskilt över det faktum att det bara var en sång. Om och om igen. Och den innehöll bara fyra ord i olika kombinationer och tonarter: "nu", "tar", "vi" och "den".
 
Bildbevis på att Male är rekorderligt nykter.
 
Efter maten fick Male en komplimang av Damens Fader, som förvånat meddelat att han är imponerad av hur mycket Male ätit. Han trodde inte att Male kunde äta så mycket! Åh, om han bara visste... men låt oss inte fastna där. Kvällen förflöt och somliga individers glas fylldes på, Damen drack dock med måtta eftersom hon skulle köra dagen efter. Det problemet föreföll föga viktigt för övriga gruppen, och när regnet kom förpassades karlarna till deras krypin medan damerna gick en trappa upp och förståndigt bäddade ner sig.
 
Morgonen därpå valde Male och Damen att missa qigongen och tog sig istället en stärkande morgonpromenad. De var visst inte de enda som var morgonpigga, utan några andra fårskallar hade också masat sig upp:
 
Ey yo? Looking at me?
 
Väl tillbaka lekte Damen paparazzi i de intet ont anande karlarnas krypin medan Male plikttroget satte sig att invänta frukosten. Denna visade sig vara mycket till belåtenhet och Male och Damen åt som aldrig förr.
 
Damen Intill: (i skrivande stund, efter ett glas vin) En riktigt god frukost, romantisk, på tu man hand...
Male: ... förutom att Male inte tålde brödet och därför hade med sig eget. Sunkigt. I en plastpåse.
 
Men pålägget var det inget fel på! Eller äggen, mmm...
 
Damen smakade på müslin. Male ville överleva morgonen och lät bli.
 
Efter en stadig frukost och några stärkande koppar kaffe för somliga individer tackade de för sig och Damen rattade dem sedan till hamnen. Där inhandlades lite rökt forell, som de fått smak för dagen innan, och sedan bar det av hemåt. De roade sig med en liten sightseeing och körde rakt norrut från Peppinge ut i ingenstans. Det enda de visste var att de skulle norrut mot Tomelilla och att väg 19 låg någonstans i nordväst, så därför körde de antingen norrut eller västerut vid varje vägskäl. Tack och lov för Males orienteringsförmåga, för visst skulle Damen försöka svänga österut lite då och då. De passerade många oförglömliga ortsnamn, varav det allra bästa måste vara Glemminge-Tågarp. Där skulle man bo!
 
När de nådde Degeberga svängde de av mot Forsakar, Skånes högsta vattenfall, dels av nyfikenhet men mest för att Damen var så erbarmligt kissnödig efter allt kaffe hon prompt skulle hälla i sig till frukosten. När behovet stillats vandrade de uppåt mot vattenfallet.
 
Det övre fallet är överfallet.
 
Promenaden var guppig och Damen gjorde många goda försök att ta bilder ner i ravinen, men på grund av dennes höjdskräck fick Male snart be henne låta bli innan det händer en fallolycka. De fick tyvärr ingen bra bild på vattenfallet, men här är en fin naturbild istället:
 
Damen bävar för att vara bäver här. Det är långt upp...
 
När Damen klickat färdigt vandrade de nedåt från fallet, men ödet hade sin egen uppfattning och därför råkade Male ut för ett alldeles eget fall som orsakades av ett överfall, i detta fall begånget av en trädrot. Male har helt enkelt en fallenhet för att falla på trädrötter. Så här några dagar efteråt kan hon stoltsera med ett blåmärke... och ett till... och ett till... eller som man säger, det gör ont att falafel.
 
Hur Male inte kunde se den där roten är fortfarande ett mysterium.
 
Väl nere på marknivå, och långt borta från alla trädrötter, köpte de helgens andra glass och ställde sig att beskåda getterna och linderödssvinen en liten bit därifrån. Visst ja, några fjäderfän var där också.
 
Geeeettekul tyckte vi!
 
Damen blev speciellt förälskad i sin stalker, som följde henne fram och tillbaka innanför staketet. Tyvärr visade den sig bara vilja ha lite gräs. Trist, tyckte Damen, men fann sig i att hon redan har en herrbekant och hon försåg sedan geten med lite ogräs.
 
Gräset är alltid grönare på andra sidan, så även ogräset.
 
Efter denna lilla episod hann regndropparna ifatt dem igen och de flydde, den här gången hela vägen tillbaka hem till lägenheten. Där intog de sin medhavda fisk och några rökta räkor som blivit över sedan kvällen innan, och resten av dagen förlöpte i ett högst angenämt tillstånd eftersom de var praktiskt taget halvdöda båda två.
 
Vi glömde nämna att smörfisken smörade för oss. Nu har vi gjort det!

Det var det hela, stort grattis till dig som orkat läsa allt det här. Låt oss avsluta med en personlig hälsning till Damens Fader och Herrn. Vissa hade det lite festligare än andra, men oj vad trött man var morgonen efter... eller vad säger ni?
 
Nu tar vi den, nu tar vi deeee... ssssnaaaark....

Här ska det byggas!

Rapport om midsommar kommer. Tills dess får ni njuta av Males nya helgalna investering: en Tetrislampa!
 
Behöver vi säga att Damen hade ett finger med i spelet? Annars hade Male nog aldrig öppnat plånboken...
 
Bild lånad från Roliga Prylar

Triss i damer

Minns ni den där morgonen där vi var så jättepigga att vi skrev fel på hur mycket klockan var? Här kommer fortsättningen!
 
Det var i torsdags det hände. Male och Damen klev upp tidigt, och eftersom de ändå skulle vara halvdöda när dagen var slut så tyckte Damen att hon lika gärna kunde passa på att lämna blod också. Femtio minuter innan Damens inbokade möte med vampyrerna hade våra två favoritlåtsassambos ingenting att göra och magarna kurrade så de körde till Gyllene Måsen och provade deras nya frukostmenyer. Väl på Centralsjukhuset agerade Male moraliskt stöd och flugmagnet medan Damen tappades på diverse kroppsvätskor. Efter att hon klämt i sig lite socker gick de ut till hisshallen och möttes där av följande för dem mycket underhållande syn:
 
 
Utifall Du (läsaren) är oorienterad i städattiraljernas värld, t.ex. för att Du är man, så föreställer bilden en hink och en golvmopp.
 
Damen Intill: Jag säger bara: vilken his(s)nande städning!
 
Bilen rullade till Hon till höger och i samma stund som Damen skickat iväg ett sms för att fråga när nämnda fröken behagar klämma sig in i baksätet klämde nämnda fröken sig mycket riktigt in i nämnda baksäte. Bilen rullade lite till och ungefär en timme senare stod de och bankade på IKEA:s dörrar, innan de insåg att de redan var öppna. Med inköpslistan beredd i Males mobil begav de sig in i varuhuset som alldeles lägligt öppnade för shopping knappt fem minuter efter att de satt sig att vänta i en utställningssäng.
 
Låt oss nu stanna upp ett ögonblick och ta in situationen här. Vi har alltså tre kvinnor i 25-årsåldern. Klockan är tio, de befinner sig på IKEA och betalkorten bränner i plånböckerna. Vad kan gå fel!?
 
Damen var först ut med att adoptera två snygga kuddar, och Hon till höger var inte sen att förse sig med två paket möbeltassar. Male skulle köpa hyllor, så det blev mycket debatterande om exakt vilka hyllor hon skulle ha. Längs vägen fotograferade Damen denna intressanta skapelse som på samma gång både lockade och förfärade Male:
 
 
 
Någon mer som får Tetrisvibbar?
 
Hur som haver fortsatte färden genom butiken och snart var det dags för tidig lunch. Hon till höger ville ha köttbullar medan Male och Damen var mer traditionella på sitt vis och tog därför i vanlig ordning varsin kycklingfilé med pommes. Väl vid bordet upptäckte Male något jätteroligt. Damen och Hon till höger började undra om de kanske borde ha tagit med sig en tvångströja i alla fall, men Male bevisade snart att hon inte alls yrade. Besticken var verkligen rejält magnetiska!
 
 
Efter att samtliga måltidsdeltagare undersökt sina bestick och även Hon till höger avslöjat sin läggning för roliga magnetiska tingestar, intogs respektive måltid med tillhörande efterrätt. Male fick som vanligt köra på en liten chokladmousse med grädde, medan Damen åtnjöt en cheesecake och Hon till höger slog till på en Rocky Road. Så här såg Damens godsak ut:
 
 
Male dreglar inte alls, ni ska inte tro det.
 
Färden fortsatte till de mjuka avdelningarna och nu började det hända saker. Hon till höger hade nämligen fortfarande bara de där två ynkliga paketen med möbeltassar i sin shoppingkasse, och Male och Damen hade börjat bli allvarligt oroliga. Det behövde de inte vara länge till, och när de väl passerat kassorna och jämförde sina kvitton upptäckte de att Hon till höger bränt mest pengar av dem alla! Bra gjort, tycker Male och Damen.

Tyvärr fick inte Hon till höger ta med sig någon Billybokhylla hem, för då hade de fått tejpa fast den på biltaket, men bagageutrymmet blev ändå ganska fullt av Males tre hyllor, Damens skoförvarningshylla i plast och andra bra-att-ha-grejor:
 
 
Med ena sätet nedfällt begav sig bilen äntligen hemåt. Våra två favoritlåtsassambos med bihang hade nu spenderat över tre och en halv timme (!) på IKEAs nya varuhus i Älmhult och var så trötta att de knappt orkade sjunga med till Smurfsångerna på vägen hem. Men en sak är de alla överens om - det här måste de göra om! Kanske redan nästa måndag?

Hamstern i pizzan

För att inte de sista pizzaresterna ska gå till spillo så har vi anlitat vår alldeles egna restdammsugare - alltid skinande rent efteråt! Nöjda smackande läten kan dock förekomma i några minuter efter att jobbet avslutats.
 

Å va vi e pigga å glada

Idag ska Male, Damen och Hon till höger köra till IKEA i Älmhult, fast först ska Damen lämna blod på Centralsjukhuset klockan 08:00. Eftersom Male bestämt sig för att göra henne sällskap så kliver hon upp på morgonen och går ut i badrummet. Några minuter senare följer en nyvaken Dam efter och mumlar med sömndrucken stämma att hon "kan ju inte vara sämre".
 
Efter en stund ser sig Male om och lägger märke till sitt armbandsur.
 
Male: (jättepigg) Oj, är klockan bara tio i sju eller har min klocka stannat igen?
Damen Intill: (nanig) Nä, hon är bara tio i sju för det var nån j*vel här som ville upp vid halv sju! Jag hade ställt klockan på fem i sju...
Male: Hon var faktiskt sex minuter över halv!
 
 
Tack Syrran för rättningen - självklart ska det stå tio i sju och inte tio i sex ;) vi var verkligen "pigga"!

Sludder bludder

Ni får ursäkta frånvaron av bloggeri de senaste dagarna, men eftersom merparten av våra trogna (och lätträknade) läsare befinner sig annorstädes tror vi inte att särskilt många har hunnit lida av detta svek.
 
Fredagen den 14 juni

Denna regniga dag var Damen för en gångs skull ledig, något hennes kära mor tyckte var alldeles fenomenalt eftersom hon dagen till ära behövde hjälp med skolarbetet. När Damen väl var fri igen var det dags för Male att sluta jobba för dagen, så hon hämtade upp Male på jobbet och de körde till Willys. Efter Willys var de båda lite övertrötta, Damen höll till exempel på att ta med sig kundkorgen till bilen, och bestämde sig för att spontanshoppa på Jysk. Innan de var klara hade de även hunnit besöka Rusta och Elgiganten. Dagens bästa inköp var nog Males lakansträckare - äntligen slipper hon brottas med det där eländiga underlakanet varje morgon och kväll! Fast någon annan hade kanske hellre slagit till på denna vattentäta affär:
 
 
Medan Damen tar bort smutsen under naglarna med hjälp av Males passare, fortsätter Male att knappa på tangenterna. Till fredagskvällen bjöds det på tacos med alldeles för lite Coca Cola.
 
Lördagen den 15 juni
 
Damen jobbade till klockan 16:00 och dessa timmar ägnade Male åt att ta sovmorgon, städa, diska och lata sig. Att lata sig betyder oftats tv-spel och/eller animering, vilket var precis vad hon också ägnade sig åt. Till kvällen åt de tacorester och drack ingen Coca Cola alls. Efteråt roade de sig med att leta upp några av de sista odjuren de fortfarande inte blivit kompis med i Poképark. Av någon anledning var de båda ganska övertrötta och tyckte detta var jättekul!
 
Söndagen den 16 juni
 
Damen jobbade cirkus 07:00-21:00 medan Male var hemma och... latade sig. När Damen väl återvände hem var hon sjukt sugen på rabarberpajen som stått kvar i kylen i några dagar, Male ställde upp som frivillig assistans och tillsammans utrotade dem resterna inom loppet av några minuter. Så här såg pajen ut när den var nybakad:
 
 
Måndagen den 17 juni
 
Första dagen på Males och Damens semester började Damen med att åka på brandutbildning per order av sin kära chef. Därefter mötte hon upp med Male i stan och Male spontanshoppade (trumvirvel) ett linne och en ny bh. Damen trodde inte sina ögon och gör det nog fortfarande inte. Efter intagandet av varsin räkmacka på Domus, där Damen tjuvlyssnade - eller var det tjuvtittade? - på ett gäng teckenspråkiga individer, körde de till Ö&B för att köpa dasspapper, plåster och Coca Cola. Sedan åkte dem hem, Damen ägnade eftermiddagen åt sin tvättid och de avslutade dagen med att beställa hem pizza. På kvällen slog de ihjäl en nunna och knyckte hennes kalsonger. DeathSpank, vad gör du med oss!?
 
Tisdagen den 18 juni
 
Denna dag åkte Damen till Åby marknad och därefter sov hon över hos pappa. Male satt i stan och... eh... vad sägs om att vi går vidare till onsdagen direkt?
 
Onsdagen den 19 juni
 
Idag dök Damen upp omkring tiotiden på förmiddagen och hade med sig lite smaskiga godsaker från marknaden samt ett par gulliga strumpor som hon tyckte att Male behövde få. Nu ska Male äta lunch medan Damen drar igång med dagens göromål. Denna dag är utsedd till en riktig städdag, så för att Damen ska genomföra vad hon företagit sig har Male lovat att hon får ett Kinderägg när hon är klar!
 
Denna avslutande bild tillägnar vi Syster Snufsan. Inte för att den har någonting med inlägget att göra, men ingen annan hade velat gå fram och hälsa på det här pålägget!
 

Vad tänkte vi med?

Idag plockade Damen upp Male efter jobbet och de åkte och handlade. Efteråt blir de inte riktigt kloka på hur de resonerade. Se själva:
 
En helg.
 
Två personer.
 
Två kvällar med tacos.
 
En och en halv liter Coca Cola.

Vi kan bara konstatera en sak. Det kommer nog göra dem gott att de har tagit semester i nästa vecka!
 

En ko-lossalt intressant artikel

Sådant här händer bara i Kristianstad...
 
Klicka här för att läsa artikeln i Kristianstadsbladet
 

Å juni varar fram till påska

Hej allesamman!
 
Vi är höga på vatten och övertrötta som får... eller var det få? Hur som helst kommer här några ofrivilligt egentillverkade citat som blivit till under kvällens gång. Sedan ska vi sova!
 
Först ut är Damens knä. Det högra, för en gångs skull. Efter snart 25 år med detta knä som ständig följeslagare har Damen upptäckt att där finns en liten benbit som flyttar sig på ett roligt sätt när hon böjer på knäet. Male och Damen undersöker saken och finner att inget av deras övriga knän, tre stycken alltså, åtnjuter detta fenomen.
 
Damen Intill: Vi får väl peta det rätt.
Male: Nej för sjutton, gör inte det! Det kanske ska vara så!
Damen Intill: (förnärmat) Knappast!!
 
De avslutar kvällens filmvisning, Planet 51 tyckte påsen med filmtitlar att de skulle se, och Male beger sig ut i köket för att fisa och stoppa in det som återstår av kvällsmaten i kylen. Male hade dagen till ära lagat fåraherdens paj. Under tiden hör hon Damen planera högt inför morgondagen.
 
Damen Intill: ... och vi ska åka och handla imorgon för jag behöver köpa soja.
Male: (undrar om hon hört rätt och upprepar det hon hört) Vi ska åka och handla för jag behöver köpa tröja!?
Damen Intill: SOJA!
 
 
Male fortsätter kämpa i köket medan Damen lugnt kollar av sina älskade vampyr- och bebisbloggar. För att få plats med pajen var Male tvungen att flytta runt på en massa andra matvaror.
 
Male: Hmmm kan den stå här? Nej, där då? Nej, hmmm, få se... men vi prövar där ändå. Går det? Ja, det fungerade, fy vad du är bra!
 
Male stänger kylen och går in till Damen.
 
Male: Om något stort på ungefär ett kilo anfaller dig när du öppnar kylen imorgon, så är det bara en tinad kyckling.

Jakten på skorpionen går vidare...

Idag gick Male från jobbet en halvtimme tidigare än planerat och promenerade in till stan. Hon skulle köpa ett kort för att fylla på kontot i sitt Wii eftersom e-korttjänsten hon brukade använda plötsligt inte fungerar längre, och sedan vandra vidare mot Willys via stadsparken.
 
Under denna sammanlagt cirkus 45 minuter långa färd fick hon äran att njuta av årets utbud av studenter (eller blivande AF-kunder, som man ju också kan kalla dem). För att sammanfatta det hela så har hon kunnat identifiera tre smurfar, en rullstolsburen Super Mario, en munk, en nunna och fyra färgglada damer som högljutt letade efter någon som var hårig under armarna. De ungdomlingar som inte härjade i centrum var samlade i stadsparken, men Male ville inte ta reda på vad de höll på med. Vid Lidl fick hon åtnjuta synen av en grupp poliser som var upptagna med att debattera med någon de fått in i en av polisbilarna, som stod parkerad på gångvägen, om dennes otvivelaktigt negativa inställning till att stanna i nämnda bil. De var nog så upptagna att de inte ens märkte när Male slank förbi nere i diket.
 
Hon kom till Willys, hon handlade på Willys och hon gick hem från Willys. Mycket mer än så finns inte att förtälja, så låt oss göra något roligare och visa lite bilder!
 
Först ut är en liten nostalgibild från något som Snufsan rotade fram i källaren när Male var på besök hos familjen i helgen. Det allra mest fascinerande är att maskinen fortfarande fungerar!
 
 
Apropå familjen i byn så har ju Male som bekant ett rum där. I detta rum huserar en kaktus som Males Moder införskaffade för att pynta Males klassrum med på grundskolan. Denna kaktus följde med Male hem när hon slutade nian och har sedan dess stått i hennes rum. Vi kan alltså lugnt konstatera att den är över 10 år gammal och fortsätter växa. Male önskar bara att den kunde växa lite mindre... obscent...
 
 
Nu känner Male en viss dragning åt tv-hållet, så vad sägs om att avrunda inlägget med den allra bästa bilden av dem allihop? Male har sparat den till sist, för hon vill nämligen understryka att detta definitivt är dagens överlägset mest fantastiska händelse:
 
Det är sommar i Spetteby, och Male har fångat årets allra första ål!
 

Vått på svart

Damen gör ringar på Males skrivbord med sitt vattenglas, och eftersom hon vet hur Male är så påpekar hon förstås detta. Male svarar att det är förbjudet, så Damen ser sig om, hugger en glasögonputsduk som ligger på skrivbordet och börjar torka.

Damen Intill: Sådär ja! Torrt och fint!
Male: Aja, den skulle ändå diskas.

Skånsk kultur

Vi börjar med att svara på Puriteys kommentar: dammsugaren stod inte ut med trängseln i städskåpet så den förvaras istället i garderoben . Där är det lite mer utrymme... åtminstone på Males sida.
 
För övrigt har vi inte så mycket att komma med. Male och Damen har besökt respektive familj i helgen och har nu tagit sig tillbaka till stan. På vägen dit spelade Damen ett av sina berömda kassettband. Male fastnade särskilt för en låt - eller var det låten som ofrivilligt fastnade i Males interna mp3-spelare? Hur som helst måste vi dela med oss av denna lilla pärla:
 

RSS 2.0