Igår blev Male hastigt och lustigt inringd på en jobbintervju i Malmö och satte sig därför på tåget i förmiddags för att rulla iväg sig i sydvästlig riktning.

 

På Malmös centralstation betalade hon 10 kr för att besöka faciliteterna och förbrukade därför med gott samvete åtta gånger den normala mängden toapapper eftersom hon vägrar torka sina händer i varmluftsmaskinerna. Hon kompletterade antihistaminskölden med ett par ögondroppar, drog på sig jackan och lämnade stationen. Väl ute började hon ana att SMHI:s utlovade molnighet med max nio grader och blåsigt nog skulle visa sig vara alldeles rakt uppåt väggarna fel, fast å andra sidan är ju inte det någon nyhet. Fast Male klagar inte - det här höll ju på att arta sig riktigt väl!

 

 

På väg mot intervjuplatsen funderade hon över varför bussen som trafikerar den sträckan endast har fyra minuters resa från ändstation till ändstation. När hon närmade sig sitt mål fick hon förklaringen då hon skådade Malmö Högskola vid horisonten. Då hade hon även hunnit rycka följande tjuvlyssning ur sitt sammanhang:

 

Förbipasserande A: Varför skaffar man katt om man inte vill ta hand om den?

Male tänkte att det var en ovanligt tråkig tjuvlyssning men för att hedra individen för att inte ha kommit på något roligare att säga publicerar hon den ändå. Nästa talesman var bättre:

 

Ähum. Efter att intervjun klarats av och Male utlovats besked om huruvida hon kan tänkas vara aktuell inom de närmaste dagarna hade både jacka och kofta åkt av och Male strosade tillbaka till stationen. Hon funderade över hur stora dryckeskärlen kunde tänkas vara på det där lunchstället hon passerade där lunchen serverades med antingen "lagomdricka" eller "jättedricka". Solen sken, fåglarna kvittrade och det där var en fruktansvärt ful byggnad.

 

 

Förbipasserande C: ... annars ska jag f*n ta mig visa dem brandslangen!

 

Vad i...? Nej, Male bestämde sig för att hon inte ville veta mer och utrustade sig snabbt med mp3-spelare och hörlurar. Tåger avgick på utsatt tid och resan var oväntat smärtfri trots att det var fredag eftermiddag. I brist på annat roade sig Male med att ta några konstiga fotografier genom den mycket smutsiga rutan. Solen sken fortfarande, fåglarna kvittrade förmodligen någonstans därute och... världen... såg lite sned ut...

 

I lördags vaknade Male och Damen glada i hågen alldeles för tidigt på morgonen, fast det var ju planerat för idag hade de bestämt att de skulle göra en favorit i repris och åka till Emporia i Malmö!

 

Strax efter öppningstid anlände de till parkeringen och ägnade inte mindre än nästan fem timmar inne i det aningen enorma köpcentret. På den tiden hade de hunnit shoppa loss i ett halvdussin klädbutiker varpå Male införskaffat inte mindre än tre tröjor, två pyjamasbyxor, en pyjamasöverdel och - hör och häpna - trosor i en annan kulör än vitt eller svart! Damen är i chock. Självklart hann de även besöka sin favoritleksaksbutik på bottenplanet. De hade i sin tur utökat dekoren så nu kunde Male säga hej till farsan Baloo i naturlig storlek.

 

 

Till lunch inmundigades varsin biff på Jensen's Bøfhus och de hann till och med upptäcka några nya butiker som de inte visste existerade, detta eftersom de vid sina tidigare shoppingturer inte har haft tillräckligt med tid över för att utforska den översta våningen ordentligt. Särskilt fascinerande fann Damen denna lilla butik, som verkade vara specialiserad på nördiga t-shirts och amerikanskt godis:

  42 kronor fattigare lämnade de parkeringsplatsen omkring halv tre på eftermiddagen och rullade hemåt. Det dröjde inte längre förrän de hamnade efter två bilar varav den andra två gånger gjorde en ansats att köra om den första, men efter att förfärat ha studerat hur bil nummer två återigen misslyckades med detta konststycke tyckte Damen att det fick vara nog. Hon körde om de båda framförvarande bilarna och i backspegeln kunde hon sedan beskåda hur bil nummer två en tredje gång försökte köra om bil nummer ett - naturligtvis utan att lyckas även denna gång. Under tiden roade sig Male med att knäppa följande mycket fascinerande bild genom passagerarfönstret:

 

Väl hemma var de så trötta att de knappt orkade hålla sig vakna när klockan passerade åtta på kvällen. Men det var kanske inte så konstigt om man tittar på deras samlade inköp:

 

På söndagen gav sig Male i kast med att installera sin rykande färska nya dator i hemmet, något hon planerat att införskaffa i sisådär tre års tid men nu äntligen gjort verklighet av. Igår kväll kom Hon till höger över på visit och det tittades på Sex and the City - the Movie. Male klockade på tappra 58 minuter innan hon förstod att hon verkligen inte skulle klara en minut till varpå hennes Nintendo 3DS fick göra henne sällskap medan de andra två fortsatte "njuta" av filmen - ett beskrivningsord Male verkligen inte kan förstå hur någon kan sätta i relation med nämnda film. Men både Damen och Hon till höger verkade nöjda efteråt så det är nog bara Males filmsmak som inte är tillräckligt feminim.

 

Avslutningsvis har vi några sekunders video att förevisa, nämligen vad som hände när Damen trodde att hon stalkade Morris för att få en bra film på honom i sandbadet. Det visade sig ganska så omgående att Morris hade liknande planer, fast han stalkade snarare kameralinsen...

 

Morris kom en morgon till Male och klagade. Extramamma, sa han mellan tuggorna, kan inte du be mamma att fixa ett större sandbad till mig? Det känns som att jag badar i en barnbassäng fast jag är faktiskt vuxen nu.

 

Och Male, som är en så fin och förstående extramamma, fast hon är en människa, påtalade detta för Damen vid kvällsmålet. Det visade sig då att Damen redan tänkt på saken. Efter några försök med olika tänkbara plastburkar hittade Damen slutligen det perfekta exemplaret. Således kan ni nu både se och beskåda hur Morris njuter av det första doppet i sin nya, fina, överdimensionerade swimmingpool!

 

Male kom på att hon aldrig har provat att skriva ett inlägg bara för att skryta om maten hon lagat på det vis som är så populärt på sociala medier. Eftersom Male av någon outgrundlig anledning ännu inte har befattat sig med dylika tillställningar faller det sig väl bäst att hon gör sin debut i ämnet alldeles här och nu i innevarande blogginlägg.

 

Skrytet: Male har lagat fläskpannkaka med bacon och äpple!

 

 

Sådär, nu när vi har praktiserat det tråkiga sättet att skryta om vad man har ställt till med så övergår vi till att skriva resten av inlägget a la Male istället. Således kommer här ett gammalt favoritkoncept i repris, nämligen... receptet!

 

 

 

Detta recept går att genomföra både med eller utan sambo, även om sambo rekommenderas om du råkar vara allergisk mot all form av hudkontakt med ovan nämnda äpplen. Om sambo inte finns att tillgå alternativt om denne också skulle råka vara allergisk rekommenderas diskhandskar. För enkelhetens skull kommer detta recept att baseras på den sistnämnda lösningen.

 

Starta ugnen på 225 grader. Tärna fläsket och stek det i lite smör medan du börjar vispa ihop mjöl och mjölk i en bunke. Upptäck att du tagit för lite mjöl och mjölk och kompensera för detta genom att snabbt vispa ihop det som saknas i en djup skål. Blanda ihop de båda smetarna och knäck äggen. Upptäck att det simmar något mystiskt i ett av äggen och kasta det. Kasta även det andra ägget eftersom det har gått sönder redan i butiken och nu kletar ner hela äggkartongen när du lyfter på det. Skölj av ägg tre och fyra, knäck dem och vispa ner dem i smeten. Upptäck att du glömt bort fläsket i stekpannan och ta snabbt av det. Tacka valfri högre makt för att det inte bränts vid, smält lite smör i stekpannan och häll det i en ugnsform tillsammans med smeten och fläsket.

 

Stek baconskivorna lite lätt på båda sidorna och garnera konstellationen. Inse att ugnen är redo men att du har glömt bort att du är allergiker och därför måste steka äpplena först för att försäkra dig om att de verkligen är genomlagade vid inmundigande. Dra på dig diskhandskarna och skala försiktigt det första äpplet. Stänk äppelsaft på armarna och skölj omedelbart av dem. Plocka upp äppelskalet på golvet och skala även det andra äpplet. Försök kärna ur äpplena men inse att din erfarenhet av denna syssla är så gott som lika med noll. Skär dem istället på mitten och karva ur kärnhuset med en stor kniv. Beundra dig själv för att du lyckades undvika att skära av dig fingertopparna. Skiva äppelbitarna och stek dem på båda sidor i lite smör.

 

När du känner dig trygg med ditt massmord av allehanda allergener tar du av äpplena och slänger dem ovanpå allt det andra i ugnsformen. Sätt in alltsamman i ugnen, dra på dig diskhandskarna igen och rengör diskbänken från allt äppelstänk. Diska av diskhandskarna och de alldeles för många skålarna och köksredskapen du förbrukat den senaste halvtimmen.

 

Vänta 20-25 minuter och kom på att ugnen lutar och att delar av pannkakan därför fortfarande till alltför stor del består av flytande innehåll. Utöka tiden med fem minuter, ta ut resultatet, beskåda det en stund och skär sedan upp en bit. Förvånas över att det faktiskt inte bara är ätligt utan till och med riktigt gott. Plocka upp en till äppelbit från golvet med en bit papper. Kurera tunnelseendet du skaffat dig genom att äta lunch för tidigt genom att ge dig själv en extra stor bit pannkaka och massor av lingonsylt.

 

Bjud inte sambon utan behåll resterna för dig själv, göm disken och låtsas att du bara stekte nudlar till kvällsmat.

 

Tisdagen kom till Kristianstad och med den kom ett underbart, nästan vindstilla vårväder med hela elva graders värme. Inte undra på att Male, säkerligen påverkad av sms-konversationen hon dessförinnan haft med en före detta arbetskollega angående bland annat just vädret, kom på den strålande idén att föreslå att hon och Damen skulle ta en promenad.

 

Damen Intill: (lite klurigt) Visst! Men tänk på att vi ska ta en promenad.

 

Vips stod Male ombytt i träningskläder hon glömt bort att hon hade.

 

Turen började via Charlottesborgs alldeles egna lilla "park", som kommunen så vänligt sponsrat en pytteliten lekplats och en boulebana till varefter de tröttnat och låtit resten av ytan utgöras av stora gräsmattor med lite blomster här och där. Male förevigade lite blommor och en skrumpen mask som låg död på cykelbanan varpå de fortsatte via gångbron över motorvägen och vidare genom bostadsområdet på andra sidan. En stund senare nådde de stadsparken och ungefär där tyckte de båda att Males smått haltande gångstil var lite för frekvent och det bestämdes att de skulle ta sig en välförtjänt paus på bron innan de fortsatte.

 

Males vänsterknä är ju som bekant inte hennes bästa vän och detta såg det till att påminna henne om resten av dagen, men det hör inte till saken. Vädret var toppen, fåglarna kvittrade och snart hittade Damen ett jätteroligt träd!

 

När Male var nöjd med bilden fortsatte de hemåt, i aningen långsammare takt än tidigare. Turen klockade på nästan exakt en timme, vardagsmat för Damen men lite ovant för Male som vant sig vid att gå hemma och slöa.

 

Onsdagen förflöt utan några speciella incidenter. Male lyckades laga kvällsmat själv utan att sätta igång brandlarmet och sitter nu och ser fram emot morgondagen, ty om Spelbutiken bara har skött sig blir hon då lycklig ägare av ett alldeles eget exemplar av följande rykande färska spel. På återseende!

 

 

Kära dagbok. Idag bestämde jag och Snufsan att hon skulle göra äggröra med bacon till lunch, och röra blev det minsann. Men inget ont som inte har något gott med sig, ty diskstället fick sig en välbehövlig dusch.

 

Den 11 mars 2014

Kära dagbok. Idag ville jag ha bröd till frukost. Det ville även min högerhand... väldigt, väldigt mycket...

 

Den här helgen gjorde Damen och Male något ovanligt - de spenderade hela tre dagar hos sina respektive familjer i nordvästra Skåne istället för två! Som ett resultat av detta har Male drabbats av vad hon klyftigt valt att kalla "social baksmälla" och hennes eremitiska sida njuter nu av lugnet och tystnaden i lägenheten medan den sakta kurerar sig själv tillbaka till fungerande skick. Lägg till det att Male fick en liten allergichock i helgen när hasseln slog emot henne för första gången i år, så hon är lite bakom flötet idag så att säga.

 

Misstolka dock inte situationen, ty Male har trivts alldeles utmärkt i byn! Eftersom hon endast valt att informera sin Moder om det stundande besöket landade hon i byhålan sisådär 20 minuter innan de andra dök upp. Snufsan var lite vimsig efter dagen som gått och upptäckte inte att Male satt i sofforna knappt fyra meter ifrån henne och glodde på henne som en dum fisk. Hon gick förbi vardagsrummet en gång... två gånger... hon stannade i dörröppningen och pratade med Moder i några minuter...

 

Till slut kände sig Male tvingad att resa sig upp och gå och överfalla henne bakifrån. Efter det att den initiala chocken lagt sig och Snufsan återigen kunde andas normalt levererade hon sitt uppskattande av tilltaget. Blöjmonstret däremot verkade mera se Male som ett helt normalt inslag, ty när hon fick syn på Male i sofforna gick hon bara helt sonikt fram för att förmedla att morfar är hemma. Uppenbarligen är morfars dagliga hemkomst en avsevärt större succé för ett litet barn än att moster kommer på besök en eller två gånger i månaden.

 

På fredagskvällen fick Male äran att lösa Moders matlagningsproblem, något som kom som en smärre chock för alla inblandade eftersom Males bristande kulinariska kunskaper orsakar att hon blir stolt varje gång hon lyckas med en svampomelett. Moder bakade kroppkakor och fick ingen ordning på den kletiga sörjan tills Male föreslog att de kunde testa potatismjöl. Male undrar fortfarande vad som hände och bönar och ber den där lilla pigga hjärncellen att smitta av sig på de andra.

 

Lördagen kom och med den även upptäckten att Skrattande Kon numera innehåller nötter utan att detta ens är fetstilat på förpackningen. På eftermiddagen fick Male agera barnvakt medan Snufsan hängde tvätt. Efteråt konstaterade Snufsan att hon var mycket tacksam för hjälpen men samtidigt lite tveksam till om hon skulle anlita Male som barnvakt. Male förstod inte varför. De hade ju bara gett en av blöjmonstrets mjukisar multipla hjärnskakningar med tllhörande minnesförlust varefter de omgående tillagat och ätit upp henne, allt till ljudet av Males ljuva berättarröst. Man måste ju passa på innan det lilla monstret är gammalt nog att förstå allt som sägs!

 

Melodifestivalen kom och gick utan att det var särskilt märkvärdigt och till slut var det dags att åka tillbaka till Kristianstad. Med sig på färden fick Male 30 Asterix-album som Damens fader Päran så vänligt lånat ut till henne med löfte om att det finns fler om hon inte tröttnat när hon trugat sig igenom dem alla. På kvällen var Male jättetrött och när hon dessutom fick magvärk blev det bums i säng för hennes del medan Damen parkerade sig i tv-soffan.

 

Hassla la vista!

Veckan går som vanligt i jobbsökande banor för Males del och jobb för Damen, som kvicknade till från förkylningen häromdagen. Male misstänker dock att Damen nog inte är 100 procent frisk ännu, men å andra sidan innebär det att hon kan bli föremål för mycket underhållande konstutövanden från Males sida. Titta bara på det här fina alstret! Male kallar det "sambo i andnöd".

 

 

Igår kväll hade Male sett fram emot att äta kroppkakorna hon köpte på Maxi häromveckan men se det ville inte tillverkaren av godsakerna att hon skulle göra. När hon väl kokat upp vattnet och lagt kakorna att sjuda i det i 25 minuter, helt enligt instruktionerna på paketet, så fick hon bara en enda röra tillbaka. Äcklig, kletig sörja som inte ens gick att likna vid den blaskigaste pulvermos. Male åt upp det lilla som fortfarande var ätbart, slängde resten och petade i sig en yoghurt och macka lite senare på kvällen.

 

Idag har Male och Damen varit och handlat och nu sitter Male här och knaprar tantgodis och tecknar medan Damen sover. Fast snart blir det andra bullar, för då ska hon laga till kyckling med sparris och bea och så något sorts färdigt potatistillbehör till det. Hon måste passa på när Damen alldeles strax ska åka till mamma, så blir det inte lika många lidande själar när hon oundvikligen sätter igång brandlarmet...

 

Den senaste veckan har återigen gått i förkylningens tecken, ty för exakt en vecka sedan insjuknade Damen och exakt samma dag vaknade Male och kände sig bättre än hon gjort på flera månader. Därför har det rått ombytta roller i hushållet fast särskilt mycket har här egentligen inte hänt, vilket är en bidragande orsak till att Male och Damen nästan har spelat ut Super Mario 3D World på bara ett par veckor.

 

 

Moving on. De har börjat titta på en ny tv-serie som heter Six feet under och av en ren händelse hade Damens undermedvetna lyckats få tag på en serie där en av huvudrollerna spelades av samma herre som gör huvudrollen i Dexter. Vips hade Male och Damens lidande i väntan på att nästa säsong ska släppas blivit avsevärt mycket lättare att hantera.

 

 

För övrigt har här inte hänt sådär särdeles mycket annat än att Male häromkvällen lyckades med konststycket att inte titta så noga när hon plockade undan efter kvällsmaten. Därför blev Damen aningen överraskad när hon dagen efter tog en titt i en av kastrullerna i kylskåpet. Hon kallade till sig Male och förevisade problemet.

 

 

Ja, så kan det gå när locket är på.