Såg ni rubriken? Såg ni? Den rimmade! Haha vad jag är bäst!

På grund av lathet orkade inte Damen Intill bifoga en enda liten fjuttig bild i ett mail till mig och därför kan jag inte göra det här inlägget så komplett som jag tänkt mig. Så här skriver hon:

Skickar över alla som jag tycker är fina så får du nöjet att välja å vraka! :)
Eller....så blir det inte så många för det här tar en himla tid...
...vi för över dem via msn en annan dag istället!

//damen

Så alla ni som känner Damen - skäll lite på henne från mig är ni snälla, för själv är jag för upptagen!


För alldeles för många dagar sedan var det julafton och vi firade per "tradition" detta i hemmets lugna vrå utan skrikande småbarn och löständer i glasen. Precis som vanligt har det varit ett nästintill omöjligt projekt att finna julklappar till undertecknad men ändå har familjen - med viss hjälp av Damen Intill - lyckats skrapa ihop en del kläder och andra nyttosaker såsom gardiner och ugnsformar. För att inte tala om ett helt kilo Werther's Original.

Men det kommer inte nära den största överraskningen som vi alla utsatte Rylle för - nämligen Rulle.

Hur har ni det däruppe i landet? Saknat den tvåsiffriga termometersiffran med ett minus framför? Var alldeles lugna, ni kommer att få påhälsning av vårt väder ni också.

Idag tenterade Male och efteråt begav hon sig till centralstationen i Kristianstad. Väl förberedd på att hemfärden kunde ta tid hade hon med sig både dryck och ett salladshuvud när hon nyfiket tog sig en titt på informationstavlan på stationen klockan 11:50.

Tåg mot Helsingborg 12:06 - inställt
Tåg mot Helsingborg 13:06 - inställt

Hmmm. Något luktar unket här, och det är inte lussekatterna i ryggsäcken.

En bit bort står en ersättningsbuss som har stått still där sedan klockan sex på morgonen och ska fortsätta stå där i några timmar till, ty så säger stockholmarna. Klockan 12:25 tar vi olycksoffer ett tåg mot Malmö istället eftersom tågvärden är övertygad om att vårt tåg borde gå ifrån Hässleholm och därför kan vi byta där.

Hässleholm 13:35 - inget tåg i sikte

Det här ser mörkt ut, men frukta ej! Ty i Hässleholm har SJ (för Skånetrafiken är alldeles för snåla) kostat på sig att ha en informatör utplacerad. Denne tar reda på att det går en ersättningsbuss för oss som ska mot Helsingborg, så vi kilar kvickt iväg och hör och häpna - de här ersättningsbussarna får faktiskt lov att köra!

Knappt en timme senare är Male äntligen hemma.

Visst, okej, resan tog två timmar längre än nödvändigt, men vi får se det positivt - det är ett litet pris att betala för att resa miljövänligt.

Hipp hurra för oss!

Male gjorde vad hon kunde för att få Damen att våga experimentera lite, och några experiment blev det fast övervägande kan vi nog konstatera att de mest knäppa kreationerna förstås kommer från Male.

Först en fin bild på våra vackra kreationer samlade på varsitt fat:


Nu några bilder på mindre... öh... normala... lussekatter!

Male: Alltså vi har inte skrivit något på tre dagar. Nu får vi skärpa oss. (loggar in på blogg.se)
Damen Intill: Mmm.
Male: Vad ska vi skriva om?
Damen Intill: Att vi fortfarande lever.

Jepp, så är läget, gott folk! Vi lever än, om än lite lata, men lever gör vi. Male stannade i Kristianstad i helgen, och efter en del vändningar fram och tillbaka har även Damen blivit kvar här. Hon skulle egentligen ha åkt hem till pappa idag men en förkylning satte stopp för det. En normal kvinna hade förstås inte blivit påverkad, men Damen är som bekant lite manhaftig och ni har ju alla hört uttrycket: "när en man är förkyld...".

Det började med Youkin.


Sen kom Totoro.


Sen dök Calcifer upp.


Sen hörde hon Swampys härliga stämma.

Och nu... landade Toothless.


Vi såg till och med två av extramaterialsfilmerna. Behöver vi säga mer?

Male: Ska vi ta den? (pekar på den första av flera bilder av Totoro)
Damen Intill: AAAAAAAAAAAAAAW!!!
Male: Okej, jag fattar!

Är vi inte helt fantastiska, så säg? Eller också är guiden vi använder lite då och då den fantastiska parten och vi är mera... öh... medspelare. Nåväl!

Spelet denna gång är "Simon The Sorcerer 5 - Who'd even want contact?". Rödluvan, något feministisk, och vargen, något onykter, följer med oss ut i rymden för att rädda världen men först måste vi se till att besättningen är jämställd. Det var lätt att ordna.


Efter mycket äventyrande och en riktigt spännande så kallad "plot twist" upptäcker vi att de läskiga gröna utomjordingarna egentligen är något helt annat än vi först trodde. Vad tänker vi inte avslöja här, men innan allt är avklarat har vi hunnit stifta bekantskap med ännu en pinsam filmreferens. Kan ni gissa vilken?

Damen Intill återvänder från tvättstugan. Hon är skärrad. Sårad ända in i märgen.

Hon letar efter något. Hon letar i tvättstugan, i lägenheten, hon rotar i snön på parkeringen och alla tänkbara ställen.

Hennes stegräknare... är försvunnen.

Tyngd av sorg inväntar hon minuterna tills hon äntligen kan slå undan den hemska skuldkänsla hon plågas av genom att slänga in en till hög med tvätt i tvättmaskinerna. Med tungt hjärta återvänder hon nedstämd till tvättstugan.

Men den Dam som återvänder är inte samma Dam som Male mötte för tjugo minuter sedan.

Den här Damen sprudlar av glädje som om hon fått något alkoholhaltigt i sig. Male väntar tålmodigt tills Damen äntligen slänger fram bekräftelsen på hennes misstankar på skrivbordet.

Male: Det här var skumt.
Damen Intill: Är där apelsin i?
Male: Näe.
Damen Intill: Jag tycker det smakar grönmögelost.
Male: Näe... fast jag har förvisso inte ätit grönmögelost på länge så jag vet inte...
Damen Intill: Hmm... nu börjar det smaka lite mer lingon...
Male: Aaa.
Damen Intill: Oj! Nu fick jag en stor digestivebit!

Det vi talar om är naturligtvis SIAs Lingonglass med digestive. I början smakar den riktigt skumt men efterhand blir det bättre och bättre, eller så är det våra smaklökar som domnar av. Det blir nog en engångsföreteelse det här, men roligt är det!

Hej "sambo"! Male här.

Nu kan jag stolt konstatera att den allra viktigaste beståndsdelen i julklappsinköp till Dig anlänt och är helt enligt förväntningarna! Nu återstår bara att hitta de kompletterande detaljerna så ska det nog bli alldeles perfekt det här ;)

Vi synes och höres!



Vänliga hälsningar

Male, "sambo"

På allmän begäran *host* sambons *host* finner Male det mycket nödvändigt att berätta om vårt senaste äventyrsspel. I "Simon the Sorcerer 5 - Who'd even want contact?" är vår gamle vän från de tidigare spelen tillbaka i en mycket speciellt animerad version som tar tid att vänja sig vid, men humorn är det inget fel på.

Spelet börjar med att världen invaderas av utomjordingar och när vi som bäst är på väg att fly från staden för att rädda flickvännen som utomjordingarna kidnappat, blir vi själva kidnappade av mullvadar.


Precis som i alla andra komedispel i äventyrsgenren måste det förekomma åtminstone ett dussin filmreferenser, så i det här spelet hamnar vi på en paradisö där Captain Narrows glada gäng slagit sig ner efter att skeppet Black Pear har gått på grund två gånger och spolats upp på stranden. Behöver vi tillägga att han är något feminin?

Vi har ett problem. När vi sitter framför datorn, Male vid tangentbordet och Damen Intill intill, så vill vi inte gärna ha fötterna på golvet. Så både Male och Damen Intill hittade en favoritplats för att slänga upp fötterna på. Problemet är att det är samma favoritplats.

Svenskar som vi är försökte vi först kompromissa och lägga upp ett ben var och ha det andra på golvet, men ingen av oss blev riktigt nöjda så vi hittade en bättre lösning.

Svar: snö.

Inte är det lite vi har fått heller! För att vara november får vi nog allt skatta oss lyckliga - fast situationen är förstås en annan för pendlare och biltrafikanter. Vi fotgängare har det bra, såvida man inte heter Damen förstås för då hamnar man på marken i snitt en gång i timmen.

Tre gånger lyckades hon idag åstadkomma detta nummer till allmän beskådan, tack och lov inte inne i centrum som hon så fint antydde.

Idag har vi promenerat/kasat in till centrum för att bland annat besöka AF, köpa en vinterjacka åt Damen samt ladda Males Jojokort. På vägen in passade vi på att mata änderna i parken och fick då stifta bekantskap med en liten filur som bestämt sig för att ett brutet ben varken behöver hindra honom från att gå, flyga eller allra viktigast - slåss om brödbitar.

Här är ett par smakbitar av hur det ser ut här nere hos skåningarna.

Damen Intill: Hos oss skåningar.
Male: Nähä, det kommer jag aldrig att erkänna.
Damen Intill: Höhö! Immigrant.

Male och Damen Intill sitter på varsin köksstol vid datorn, eftersom här saknas riktiga kontorsstolar.

Damen Intill: Har du ont i ryggen idag?
Male: Aaa litegrann, fast jag känner det bara när jag lutar mig tillbaka på stolen. Den är hård!
Damen Intill: Du kanske skulle prova med en kudde?
Male: (kort tystnad) Ja! Vad smart! (springer in i garderoben och återvänder med en kudde) Varför sa du inte det tidigare? (sätter sig förnöjt och njuter av att kunna luta sig tillbaka)

Idag har varit lite av en återhämtningsdag efter gårdagens bravader. Strax efter två lyckades vi trots allt - med lite hjälp av en viss envis dam - komma iväg på en och en halv timmes promenad, inklusive en svängom inne på Lidl och Willys. Där kom det fram att Damen Intill är rasist. Hon äter nämligen bara clementiner som har lent skal!

Fy henne säger Male som köpte tre stycken i alla fall. Resten av dagen har förflutit i en behaglig takt, Male har haft lite ont i magen i några timmar och känner först nu för att klämma i sig något att äta. En clementin får det bli, men bara en för de är rejält besprutade.

Damen Intill? Hon äter digestivekex med ost.

Jag har inte tagit bort koderna som är under förändring, men pga. att bloggen ser helknäpp ut på min dator och tio gånger värre på Damen Intills laptop så har jag sparat de knasiga koderna och bytt tillbaka till de gamla.

De ligger alltså i säkert förvar i textfiler och kan bytas till när som helst, men tills problemet är löst har jag hellre ett stort avstånd mellan header och text i undersidorna än en förvrängd huvudsida. Säg bara till inför ett arbetspass så lägger jag in de nya, skumma koderna igen till allmän beskådan!

Male har en av sina vanliga, trötta dagar när hon kan vara något förvirrad. Ikväll fikar vi.

Male: Det märks att den här julmusten varit öppen ett tag för den smakar lite avslaget.

Tiden går. Efter ett tag går Damen och hämtar vatten. Male får en deja vú-känsla.

Male: Du... jag tror jag vet varför julmusten smakar utspätt.
Damen Intill: Jaså, varför då?
Male: Jag tror jag glömde dricka upp vattnet innan jag hällde i den...



Tio minuter senare.

Male: Alltså det här smakar verkligen skit.
Damen Intill: Men så sluta dricka det då och häll ut det istället!
Male: Aaa... vill du smaka först? (räcker över koppen)
Damen Intill: (smakar) Åh fy för i [svordom] vad äckligt!!!

Vi har stött på ett problem. Ett mycket skrämmande problem, i Males tycke. För om våra misstankar stämmer kommer Damen Intill att byta namn på Ludde till Lolita, något som Male starkt motsätter sig. Hon anser nämligen att Luddelina låter bättre.

Vi har nämligen upptäckt att vi inte riktigt kan könsbestämma det lilla monstret. Vi kan varken hitta kronjuveler eller spenar. Eftersom hermafrodit än så länge är uteslutet ur lösningsförslagen tvingas vi inse att vi nog måste rådfråga någon expert.

Inte nog med det, han har börjat bete sig mycket underligt. Plötsligt ska det hamstras flera deciliter mat i huset och den ska försvaras till sista morrhåret när det är hamsterstädning på gång. Han har också gått igenom en kraftig viktminskning och har byggt bo under äggkartongen - till och med släpat dit ludd från huset.

Har vi en galen hanhamster eller en kärlekskrank, skendräktig hona? Kan det vara så att...

• Matsamlandet är till för att föda framtida avkomma
• Viktminskningen för att få plats med småttingarna
• Boet för att ha någonstans att förvara dem

Vi har ingen aning, men läskigt är det!

Male: Jag börjar bli rädd.

Syster Yster försöker komma tillrätta med koderna i bloggen så att undersidorna, dvs. kommentarssidor och om man klickar på länkar i sidomenyn, inte har ett gigantiskt tomt fält under headern. Pga. detta dyker det upp en mängd småfel som tar tid att fixa, men förhoppningsvis är problemet löst till imorgon kväll.

Om inte sidomenyn syns så försök att zooma så ska den dyka upp.

Ha tålamod och trösta er med att Male lider mer än någon annan av att se sin stackars blogg såhär söndertrasad!

I början av veckan bestämde vi att vi skulle handla på Willys och djuraffären på onsdagen och promenera till och från Överskottsbolaget på torsdagen. Istället gjorde vi ingenting på onsdagen och idag, torsdag, promenerar Male till Willys för att handla det mest väsentliga vi saknar till bland annat kvällsmaten - tacos ska det minsann bli!

Varför denna stora förändring? Borde inte Damen Intill ha förhindrat detta? Nä, det är just det som är problemet. Damen har en tendens att inte nöja sig med det lilla - det är allt eller inget som gäller. En promenad under trettio minuter är ingen promenad. Ska hamsterburen städas så ska den skina som aldrig förr. Fastnar hon för en tv-serie så måste hon  äga samtliga säsonger.

Tänk er då vad som händer när Damen blir förkyld.

Just det.

Male har alltid undrat var det numeriska tangentbordet finns på laptops. Nu vet hon.

Imorse upptäckte nämligen Damen Intill till sin stora förskräckelse att några av tantenterna på hennes laptop inte fungerade! Ö blev + och U blev 4. Male lugnar Damen med att det sällan betyder att det är något fel på burken utan att hon nog slagit fel på en tangent någonstans. Damen startar om laptopen men det hjälper inte.

Damen: (desperat) Hmmm... det verkar som det bara är tangenterna med blå symboler som drabbas. Som om de blå är aktiverade.
Male: Får jag se?
Damen: Titta här, här är en blå etta, en blå tvåa, en blå trea...
Male: Öh... det kan inte vara så att du råkat trycka in Num Lock?
Damen: (lång tystnad) Jag ska prova! (klickar) Male, det funkar! Jippie!