När klockan slog 07:00 var Damen inte sådär särdeles stressad att komma igång med dagen. Hon hade legat och lyssnat på när när Male gjorde sig i ordning, åt frukost, packade kylväskan och så småningom lämnade lägenheten. Damen däremot kände sig inte särskilt sugen på att gå upp utan drog sig en halvtimme. Hon ska ju ändå inte vara hos Hon till höger förrän klockan nio. Hon tog några inkommande samtal på telefonerna innan hon så småningom skickade ett sms till Hon till höger om att hon kommer bli några minuter sen till hennes födelsedagsfrukost. Snällt ändå att bjuda på frukost när hon är så fullbokad, tänker Damen, synd bara att Male är upptagen nästan hela dagen. Hon satte sig i bilen och rullade till sin kompis. Det var inte svårt att hitta rätt dörr.


Väl där möttes Damen av en glad kamrat som bjöd in henne till sitt enkla gemak, som mer såg ut som en konfettibutik. Intet ont anande lät sig Damen vallas till frukostbordet, där det hade dukats upp en hel massa godsaker. Men var inte några av ballongerna lite dåligt uppblåsta? Nä, det var nog bara inbillning.


Plötsligt hajar Damen till - det spolar på toaletten! Kugghjulen börjar snurra. Det är bara hon och Hon till höger i lägenheten. Det spolar i badrummet. Vem är på toaletten!? Mycket brydd närmar hon sig toaletten, dörren far upp och ut kliver... Male! Sedan blev det full fart i lägenheten, ty plötsligt kom det till Damens vetskap att de tydligen hade en tid att passa. Om 40 minuter måste de sitta i bilen, dvs. prick 10:00 enligt Males beräkningar. En delikat frukost intogs och paket öppnades i rask takt. Eller... paket? Damen visste inte riktigt vad hon skulle kalla Males originella konstellation.


Kära vänner. Skåda en kartong från CDON. Vem behöver presentpapper? Damen berikades med allsköns ugglor, ponnyhästar och mjukisar, alltmedan hennes små grå frenetiskt arbetade på att processa all ny information. Hennes tidigare teori om att hon och Hon till höger skulle gå i stan eller åka till Brio Lekoseum och sedan hämta upp Male på trivseldagen med jobbet kunde hon i varje fall kassera, så mycket visste hon.


Några räkmackor, juice, skratt och - icke att förglömma - några skivor Brieost senare hejade Male på dem alla medan de i skytteltrafik avlöste varandra på Hon till högers facilitetsinrättning. Eftersom Damen hade beige byxor tvingade Male henne att packa ner ett improviserat sittunderlag bestående av en dagstidning i en plastpåse. Damens kontrollbehov visste inte var det skulle göra av sig och hennes skeptiska blick sade allt, men Male gav sig inte och snart hade de parkerat sig i Hon till högers bil. Kan ni gissa vad klockan var? Jojjemän, Males planering är legendarisk.


Bilen rullade till centralstationen. Damen fattade fortfarande ingenting, eftersom det enda hon fått höra är att de skulle till en gratisparkering. Det finns ju några att välja på, så att säga. En kort promenad senare övergavs hon vid en skylt på tågstationen, medan Male och Hon till höger... jo minsann, de köper visst tågbiljetter! Var i all världen ska detta sluta? Hon gör nog bäst i att ringa pappa och skjuta på deras kvällsmatsplaner.


Jepp, hon gör nog definitivt bäst i att inte göra några planer för den här dagen. I Hässleholm reser sig Male upp och börjar gå mot utgången, men när Damen rest sig upp ändrar Male sig och sätter sig ner igen. Male och Hon till höger upprepar samma sak i Lund, Malmö C och slutligen även Malmö Triangeln. Ungefär samtidigt som tåget saktar in för att stanna vid Malmö Hyllie börjar Damen undra om hennes kompisar tappat förståndet fullständigt och tänker dra med henne till Helsingör. Även vid denna station reser sig Male och Hon till höger upp och säger att nu ska vi av! Male går ut till dörrarna men springs ikapp av en lätt panikslagen sister in crime.

Hon till höger: Hon reser inte på sig!!

De går tillbaka, drar upp Damen från sätet och kliver av tåget. Damen ser sig chockat omkring. Var... i... hela... fridens... namn... har hon hamnat?


Snart visade det sig att hon inte var den enda som inte alls visste var de befann sig, ty de hade tagit fel väg upp från tågstationen varpå Male och Hon till höger blev fullständigt desorienterade. Eftersom målet som skulle synas så tydligt från stationsbyggnaden inte alls syntes uppstod ett aningen förvirrat tillstånd innan någon av dem till slut bestämde att de åtminstone fick gå och spana lite vid Malmö Arena. Plötsligt hajade Male till och pekade, men Damen kunde inte se på vad eftersom hon var för upptagen av att, precis som i vanlig ordning, fotografera sin nya uppehållsplats som en galning.


Male och Hon till höger påkallade snart hennes uppmärksamhet och bad henne ta en bild bort åt vänster istället.


Vad är det där, en... byggnad? Det står någonting på sidan... hm, jag får nog zooma.


Damen Intill: (chockerat) Euforia! Det har jag hört talas om någon gång. Vad är det för något?

Efter att ha blivit rättad uppskattningsvis ett par dussin gånger vet Damen nu att byggnade kallas Emporia. Hon vet också att det är ett sjukligt stort shoppingcenter med mycket bra butiker varav många hon aldrig tidigare satt sin fot i - och kanske aldrig heller skulle ha gjort, om det inte vore för Males och Hon till högers galna idé att dra iväg henne hit på hennes 25-årsdag. Här är ett litet smakprov på interiören:


Efter att Hon till höger shoppat inte mindre än 11 klädesplagg för cirkus 600 kr på H&M insåg Damen att hon skulle trivas mycket bra här. Hon insåg också att det där mystiska presentkortet som hon hittade i sitt 13:e virtuella paket på Males dator kvällen innan plötsligt fick en uppenbar förklaring. Här ska det shoppas!


I den lilla texten till höger på presentkortet står det att det måste lösas in 2013-09-13, men bara när Male är närvarande. Många klädbutiker senare, och då och då något teknik- eller inredningsrelaterat så att Male inte dog av tristess, insåg de alla tre att de nog hittat ett stående alternativ till deras shoppingturer till Malmö. Eftersom Male uppförde sig så bra fick hon till och med leka av sig lite i leksaksbutiken.

Tre våningars shopping senare var de alla lite lagom lulliga och började bege sig tillbaka hemåt. På tåget hem hade de den stora glädjen att få åtnjuta ett dussin holländska fotbollshuliganer som mycket högljutt proklamerade både sitt och sina musikspelares kärlek till den svartvita bollen. Väl hemma bjöds det på en komprimerad filmkväll hemma hos Hon till höger, ty eftersom de alla var så trötta efter dagen bröt de upp strax efter klockan åtta på kvällen. Male och Damen gjorde Spetteby och var sedan så väck att de inte minns vad de ägnade lördagen åt. Men en sak minns de alltför väl, och det är att fredagens utflykt minsann inte var en engångsföreteelse!