12 km från Borrby
Välkomna till detta aningen bildfokuserade inlägg!
I fredags föregående vecka var det midsommarafton, och då kan man ju inte sitta hemma och uggla även om Damen tycker väldigt mycket om ugglor. Därför packade de båda in sig och alldeles för mycket packning i en bil och påbörjade den en och en halv timme långa färden söderut genom det skånska landskapet. Det första målet för dagen var Ale Stenar längst nere på Österlen, ett modigt val av resmål med tanke på de rådande väderförhållandena.
Male, som dagen till ära inte körde, fick agera fotograf längs vägen. Damen var nämligen fullt fokuserad på att ta sig till målet vilket inkluderade både omsöm noggrann efterlydnad av Males från GPS:en hämtade muntliga instruktioner ömsom girande runt diverse rattfyllerister. Till slut nådde de äntligen det efterlängtade målet och var på plats i så pass god tid att de hann strosa omkring i hamnen en stund innan resten av sällskapet, bestående av Damens pappa Päran och den importerade skåningen med fågelskådande sambo. Damen hann till och med vinna två böcklingar!
Från denna plats uppe på en liten kulle intill hamnen, omgivna av några dussin småfåglar och hotfulla mörka moln, inmundigade sällskapet årets dos av rökta räkor, makrill, smörfisk, ål... ja ni förstår nog. Som genom ett under hann de rentav avsluta måltiden innan regnet började bli så pass påtagligt att det blev dags att resa på sig och rulla någon ynka kilometer norrut till deras förbokade rum på ett B&B i Peppinge.
Male och Damen fick som önskat ett rum med inte bara allergifria sängkläder utan även delade sängar. Puh!
I detta lilla inglasade växthus tyckte sällskapet sedan att det var läge att utföra själva midsommarfirandet, ty vädergudarna var kanske inte riktigt med på noterna och molnen lämnade således en del att önska.
Maten serverades både i och utanför växthuset, varför endast en liten del syns här. En eloge till den importerade skåningen med sambo, som stod för huvuddelen av knytkalaset! De blev alla mycket mätta och belåtna, och till allas stora förundran fick Male i sig kanske uppemot en halv snaps. Ska det bli människa av henne också!? Det förtäljer tyvärr inte historien, eftersom Male med viss möda till slut lyckades få Damen att ta hand om resterna.
Dag två på Österlen bjöd på en liten morgonvisit av en av Damens absoluta favoritinsekter, myror, som hittat in genom någon liten springa i karmen till ytterdörren och kalasade som bäst på en sträng utspilld läsk Male lyckats placera på en plastpåse när de upptäcktes. När de var omhändertagna inmundigades frukost och sedan bar det av till ovan förevigade klassiska mål för alla Skånes grundskolor: Glimmingehus. Med sig fick de även Damens pappa Päran, som glatt placerade sig själv i stupstocken.
Male och Damen kunde snart konstatera att det inte var en fullt lika fascinerande visit som den gången de båda varit där under Skåneresan, men å andra sidan hittade de världens första enhörningsget, av Male artbestämd som en unigoat. Det var ju verkligen värt besöket!
Efter Glimmingehus återvände de en kort bit längs vägen eftersom Damen spanat in en liten ort hon hemskt gärna ville besöka. Lilla Borrby visade sig då husera inte mindre än tre antikvariat på en och samma väg! Här kunde Damen ha stannat länge, vilket i och för sig inte var helt fel eftersom det kort efter det att de äntrat antikvariat nummer ett började spöregna och hagla. Några andra sevärdheter är den lokala ICA-butiken, den ytterst väl tilltagna kyrkogården och den pyttelilla gulliga biografbyggnaden som otroligt nog fortfarande är i drift.
Middagen inmundigades på restaurang Maritim i Simrishamn, som dagen till ära hade slut på just det menyval som Male och Damen hade bestämt sig för. Sedan hade de slut på bröd också. Personalen verkade också ganska slut. Sällskapet funderade i sitt stilla sinne lite kring om de möjligtvis hade slut på vatten också, men så illa var det tydligt inte. Efter den fascinerande episoden besökte de Brantevik som Damen hört mycket gott om. Det visade sig vara ett litet charmerande fiskesamhälle med inte mindre än tre hamnar, och här hann Damen ta många fina bilder medan Päran språkade lite ortshistoria med lokalbefolkningen.
Till kvällen samlades sällskapet åter i växthuset och hade det allmänt trevligt medan Male kastade samvetsgranna blickar på sin gamla mobiltelefon, som inte förvarnat henne om Damens namnsdag som de kommit överens om.
Damen Intill: Vill du hämta min öl och din cider?
Male: Jaså, nu ska man servera också!
Damen Intill: Du glömde min namnsdag i dag.
Male: Jag hämtar ölen.
Söndagen kom och med den ett plötsligt infall att återuppleva deras roliga bilfärd hem från Österlen för två år sedan, då de körde helt efter eget bevåg utan hänsyn till vare sig skyltar, kartor eller GPS. Första anhalten blev Sandhammar, där Damen hittade en humla. De promenerade sedan ner till vattnet och bestämde sig snabbt för att inte doppa fötterna.
Det visade sig att den lilla orten ifråga enligt information på plats var Sveriges första att få en riktig sjöräddningsverksamhet. Efter den dosen lokalortshistoria fortsatte turen i nortöstlig riktning längs med den skånska kusten.
Snart fann de sig rulla in i inget mindre än Skillinge – ytterligare en ort de knappt visste existerade! Här hade så gott som alla gått man ur huse ty det var loppmarknad längs med vattnet, och vem kunde väl riskera missa det!? Det kunde ju mycket väl vara årets händelse. Således har Male och Damen aldrig sett så många människor ute samtidigt trots de mycket hotfulla regnmolnen.
I Simrishamn bjöds det på något utöver de ordinarie båtarna, ty på denna ort finns det minsann inget hinder att ge sig ut till havs oavsett färdmedel! Här åt de lunch och besökte en liten kuriosabutik där Damen hittade fyra koppar med ugglemotiv som inte gick att lämna kvar där. I butiken fanns även en kakadua, som snappat upp några mycket passande fraser såsom "Kostar det inte mer?". Fågelns väluppfostrade manér och den manliga butiksägarens mycket stora engagemang i butikens aningen feminina utbud av varor gjorde våra två favoritlåtsassambos ganska så säkra på att han var vänstertrafikant.
Efter att ha skumpat fram över uppskattningsvis två miljoner kullerstenar upptäckte Male och Damen att de råkat snubbla in på väg 9 mot Kristianstad. Således passerade de både Brösarps backar och Kivik, där Damen köpte must och marmelad. Turen hem bjöd också på mer än en gratis biltvätt av det högst aggressiva slaget, varför de kom hem med en skinande ren bil och andan i halsgropen. Men de hade överlevt ytterligare en svensk midsommarhelg!
Kommentarer
Postat av: Nuffie
Kan inte annat än älska roadtrips.
Postat av: Mamsen
Tack för den härliga läsningen. Blev lite avis på de rökta räkorna och ålen, men vad är smörfisk?
Trackback
