Det lite tråkigare av det märkliga
Det började egentligen redan i måndags kväll, när Damen skulle städa en hamsterbur. Sten var lika pigg och glad som alltid, men det var inte lite mat han tryckt in i kindpåsen! Nåja, det har han väl tömt till i morgon, tänkte Damen och fortsatte med sitt. Kvällen efter var kindpåsen fortfarande lika stor och hon började då bekymrat undersöka den, till Stens ljudliga missnöje. Damen diskuterade med Male och de kom fram till att det nog kan vara ett sådant fall där något fastnat i nämnda kindpåse, något som inte är helt ovanligt med tamhamstrar som trycker in allt de hittar utan en tanke på konsekvenserna. De bestämde sig för att ringa veterinären dagen därpå.
Efter ett gediget antal samtal på onsdagsförmiddagen fick de äntligen napp hos en veterinär som tyckte sig kunna ha både kompetens och utrustning att få ut vad det nu var som fastnat i Stens lilla kindpåse. Således placerade Male Sten i en transportbur, lika lång som han själv, och slöt upp med Damen när hon slutade jobbet för att rulla till veterinären i Bromölla. Väl där genomgick Sten tålmodigt undersökningen men till sist tog frustrationen överhanden och för första gången i sitt liv bet han faktiskt tillbaka. Ja, inte Damen då, utan veterinären, så det var väl lite mer okej ändå. De beslutade i alla fall att ta risken att söva Sten och undersöka kindpåsen, för är det mat som fastnat kan det börja ruttna och då blir han ganska snart förgiftad.

De närmaste 45 minuterna bestod av ängslig väntan där veterinären så småningom lämnade besked om att det tyvärr inte var mat utan en solid massa, som senare visade sig vara en tumör stor som två vindruvor. Eftersom den uppstått så otroligt fort hade Sten sannolikt inte klarat mer än några få dagar till, och det fanns således inte mer än ett alternativ. Och så somnade han som älskade rosa äggkartonger och äggvita in.
Nu tänker väl kanske någon eller några av er: Jaha, var det inget värre än så! Då vill vi drifta oss till att dra slutsatsen att ni nog inte suttit de där 45 evighetslånga minuterna och väntat på ett nästan garanterat tråkigt besked för en fyrbent familjemedlem.
Det hela blev i alla fall något lättare när Male och Damen senare kom till insikt med att de räknat fel på Stens ålder. Deras jättepigga och glada kille var inte alls 18 månader gammal utan minst 24, vilket betyder att han levt längre än många andra tama guldhamstrar. Med andra ord är utvecklingen kanske inte så förvånande, men det var förstås lite chockartat att allt gick så fort. Nu vet ni i alla fall hur det ligger till, och vi avslutar det hela med en video av Sten när han faktiskt var 18 månader :)
Kommentarer
Postat av: Mamsen
Meen - å så tråkigt. Hoppas ni hittar en fin liten ersättare så småningom.
Postat av: Nuffie
Men vad jobbigt :( :(
Trackback