(följande text började författas 12:17)
Jaha, då var vi här igen. Verkar som det inte hänt speciellt mycket imorse eftersom jag sov som en stock och ändå inte känner mig riktigt klar däruppe samt att jag tror jag börjat skaffa mig en mysig liten bihåleinflammation.

Så nu ska vi försöka komma igång och läsa in alla föreläsningsanteckningar och PP-bilderna till det. Det innebär ungefär fjorton pdf.dokument med PP-bilder och ett helt fullantecknat block till det. Det börjar tydligen bra ser jag, eftersom jag redan sitter här efter att ha försökt ta mig genom föreläsning nr tre.

Till min hjälp spelar jag konstig instrumental musik i Mp3spelaren. Jag har förstått att allt instrumentellt räknas som konstigt så därför kan jag dra den slutsatsen. Kanske kommer ett exempel här, vem vet.

Tänkte sammanfatta dem litegrann här så omvärlden (och jag själv när minnet tryter) kan få en snabb uppfattning om exakt hur roligt jag har. Jag anger föreläsningarna som Block eftersom kursen är uppdelad så och ett block representerar en pdf-fil och en till två föreläsningar ungefär. Det är precis så förvirrande som det låter.

Block

1. Introduktion om vad Mikroekonomi är.
2. Matematik. Grundkurs i utbuds- och efterfrågelära. Om Pmargarin ökar, sikftar smör-kurvan utåt. UÖ och EÖ ger så småningom en jämvikt. Elasticitet visar priskänslighet, ett sorts nyckeltal. Minus oändlighet är helt elastiskt. Lite skatt hinns också med mot slutet. Edit: Mycket skatt.
3. Djupdykning i Efterfrågesidan. Marginalnyttoteori och preferenser. Där den mest nordosta indifferenskurvan skär budgetlinjen hittar vi nyttomax. MRS kan alltså även skrivas som MUx/MUy=Px/Py. Substitutions- och Inkomsteffekter.
4. Djupdykning i Utbudssidan. Samma teori fast omvänt och med andra benämningar. Totalnytta blir totalprodukt, till exempel. Indifferenskurvan och budgetlinjen heter nu isokostkurva och isokvant. MRS blev MRTS. Male blev trött. K (kapital) och L (arbete) måste hittas ett kostnadsminimum.
5. Marknadsformer. Så mycket bilder att vi fått två pdf-dokument. Om Perfekt Konkurrens råder kan inte företagen påverka priset för det är för många små företag i branschen. Men Perfekt Konkurrens finns inte på riktigt. Vinstmax vid p=MR, MR=MC, p=MC. I Monopolet står ett enda företag för hela Utbudet och kan sätta priset högre än vad som behövs. Male värmer pasta och köttbullar i mikron. Oj jag bet visst på naglarna igår när jag lagade maten, det märkte jag inte. P är inte lika med MR längre. Oligopol. Om Oligopolföretagen samarbetar kallas det kartell och är olagligt, men att OPEC är just en sådan är okej. Fångarnas dilemma. Male äter klart.  Monopolistisk konkurrens.
6. Allmän jämvikt. Om du tyckte det var svårt att göra ett diagram, prova att göra två stycken i en och samma kvadrat, där den ena är vriden ett halvt varv. I teorin kallas det bytesbox, och den beskriver hur två olika individer byter varor tills båda är svinnöjda med situationen. Eller också är den ena bättre på att förhandla och roffar åt sig lite extra utan att för den skull göra den andra filuren missnöjd, bara mindre jättenöjd. För länge de befinner sig innanför sina indifferenskurvor är man nämligen inte missnöjd. Male blir snurrig. Man kan binda ihop alla möjliga överenskommelser efter olika utgångspunkter till en linje rätt genom boxen, och alla punkter där kallas paretooptimala och på en sån punkt kan man inte fortsätta byta utan att någon får det sämre. Samma sak kan och måste självklart göras på produktionssidan för att göra det extra svårt att få in allt i skallen. Nu är det isokvanterna som ska tangeras. Om du fortfarande läser detta är du en mycket stark, tålig person, eller också saknar du en hobby. Produktionsboxen visar alla resurser, som fördelas och ger en produktionsmöjlighetskurva. Där finns konsumtionsboxen, där det också måste fördelas och hittas jämvikt.
7. Faktormarknaden. Halvvägs. Tog bara nästan tre timmar. Nu är det hushållen som säljer och företagen som köper. Vad kan du sälja som företagen vill ha? Damen Intill eller 08an skulle nog kunna komma med en del magstarka förslag men det jag tänker på är givetvis din tid, till exempelvis fabriksarbete. Då kräver du en viss lön för att alls gå dit och kunna betala hyra och mat - Förflyttningsersättning - och gärna lite extra eftersom du är så duktig - Ekonomisk vinst. Detta kan självklart ritas upp i diagram det med. Om du får mer betalt vill du kanske arbeta mer för att få ihop mer pengar, fast samtidigt ta lite mer fritid eftersom du redan får mer betalt för din tid. De två effekterna ger tillsammans din totaleffekt, din lilla diagramnisse, och din linje roterar så jag måste räkna ännu mer. Male börjar bli oseriös. Lönemarknaden. Kapitalmarknaden.
8. Kollektiva varor och externa effekter. Ny föreläsare. Klockan är 15.30 och Male börjar nicka till. Verkligheten är inte perfekt så det finns marknadsmisslyckanden. Vi måste ha en stat för att sköta omfördelningar, och se till att vi får kollektiva varor och lite annat sånt. En kollektiv vara är en vara som inte behöver eller kan ransoneras, till exempel en staty eller försvaret.Fast ibland kan man låta privatföretag sköta det ändå, till exempel Öresundsbron. Externa effekter är till exempel utsläpp från ett företag, som drabbar sjövattnet hos höginkomsttagarnas sommarhus. Så då kan man räkna på vad som är optimalt utifrån företaget och samhällets synpunkt. För hur som helst måste ju kostnaden betalas av någon.
9. Varför behövs en offentlig sektor? Om det fanns ett enkelt svar på den frågan hade vi inte haft någon höger-vänsterpolitik. Så självklart ska det finnas massor av teorier här med. Institutioner är samhällets spelregler, såsom lagar. Frågan är om staten är effektiv eller inte, vilket grundar sig i om vi tror att politikerna handlar i egenintresse eller inte. Incitament. Sverige och Danmark har världens lägsta Ginikoefficient. Två sätt att mäta fattigdom. Varför är folk fattiga? USA: För att de är lata. Europa: För att de haft otur. Inte undra på att systemen är så olika.
10. Kollektiva beslutsprocesser. Public Interest - politiker etc agerar i samhällets bästa. Public Choice - det gör de inte alls. Medianväljarteoremet och toppiga toppar. Kohandel kan leda till ökad samhällsnytta men är inte så snällt mot den tredje parten.
11. Finansiering av offentlig sektor. Om du trodde att det var gratis att gå i skolan så tar du fel. Det får du nämligen betala sedan när du börjar jobba i form av skatter. Alternativt hade man kunnat låta dina föräldrar betala skolan åt dig och skippa den delen av skatten när du blir stor. Sen får du ta hand om dem när de blir gamla. Men då får du flytta till USA lilla vän. Sverige har höga skatter bland annat på grund av just det. Fast självklart är det omöjligt att hitta något riktigt rättvist. Fler roliga namn på kurvor. Skatter ger DWL. Den mest oelastiska betalar mest av skatten. 
12. Osäkerhet och risk det är två skilda ting det och trodde du att det inte går att göra diagram på det, tänk om. Varför vi har försäkringar, varför de kostar, och varför en del av dem är obligatoriska.
13. Assymetrisk information är ett krångligt ord för att någon vet mer än någon annan. Till exempel vet jag mer om min dator än den stackars skitungen jag lurar att köpa den för åttatusen. Om jag vill vara elak. Mera försäkringar.

Avslutningsvis kommer ett exempel på konstig musik - dvs bara instrument. Syster skulle i alla fall tycka den är konstig för det är ju varken RnB eller nån som sjunger. Jag menar så har det ju varit i alla tider.