Ja, då var Jack Keane avslutat. Ingen blir förvånad att Syster gillade lille Jack, eftersom han ju inte var infödd europé. Nu har vi i alla fall räddat världen från att förgöras av ondskefulla, köttätande plantor som flygande apor i ballong skulle sprida över teplantorna.

Har precis gett Damen Intill i uppdrag att få liv i den vänstra knappen på min väckarklocka. Jag är egentligen inte så petig, men jag kommer faktiskt inte alltid att behöva kliva upp exakt 7.40, varför jag finner det högst angeläget att kunna ändra tiden.

Igårkväll såg vi förresten Svart katt vit katt - igen. Damen Intill stiftade nämligen bekantskap med sagda film i söndags och kom igår på att hon minsann ville se den igen. Jag tror den kommer bli lite av en favorit där. För den som inte vet följer här ett litet klipp. Dadan har, med vissa tveksamma metoder, lyckats gifta bort sin lillasyster (som är en meter och ett rakblad lång) och roar sig kungligt. Självklart påtänd. Vi älskar honom.