Hejdär världen!

Här kommer ett muntert inlägg medan jag fortfarande är närvarande nog att skriva något halvt seriöst. Det kommer att vara lite dåligt med blogginlägg ett tag, eftersom jag och Damen Intill råkade bli delaktiga i följande artikel i Kristianstadsbladet på onsdagsmorgonen:

http://www.kristianstadsbladet.se/article/20090930/KRISTIANSTAD/909309995

Bakgrund

Med Damen Intill i förarsätet och mig intill körde vi ut på vägen utanför lägenheten och svängde in mot Kristianstad. Men vi fick solen rakt i vindrutan, vilket orsakade att den lilla imma som fram tills dess gick fint att se igenom nu plötsligt förvandlades till ett vackert vitt täcke. Detta vackra vita täcke orsakade att vi inte såg någonting och eftersom vi inte ville parkera mitt på vägen tänkte vi stanna till på busshållplatsen lite längre fram. Det är ju bättre än att krocka eller köra på en gångtrafikant!

Vad vi inte visste var att det skulle stå en traktor med höjd skopa precis vid infarten till hållplatsen och att det inte syntes till några koner som förvarnade oss. Damen Intill bromsade och vi skulle just svänga in och parkera... trodde vi.

Resultatet

Jag blev tre år yngre att döma av artikeln, och har som resultat en näsa som ska opereras samt några ansiktsfrakturer som ska lagas, men det tycks som det mesta bör kunna självläka. Tack vare änglavakt klarade jag mig undan med skador endast i ansiktet, och tittar man tillbaka så har faktiskt skopan lyckats träffa mig precis där det gör minst skada. Ögonen är svullna men inte skadade vad det verkar, jag kan öppna det vänstra litegrann så jag kan agera någorlunda normalt. Färgseendet är kvar, jag känner smak vilket bör innebära att mitt luktsinne är kvar det med. Något annat vet jag inte eftersom jag misstänker att de snälla doktorerna kanske döljer ett och annat för mig eftersom jag inte är speciellt stabil psykiskt just nu.

Damen Intill är tack och lov oskadd förutom lite blåmärken och ont i nacke och axlar, men har tyvärr minnesbilderna att tampas med - något jag är glad att jag slipper.

Åtgärder

På måndag åker jag tillbaka efter en helgpermission, och ska få frakturer i ansiktet fixade under tisdagen.  Huvudsakligen är det näsan som måste åtgärdas, men jag ska också få en platta inopererad under vänster öga eftersom det är någon fraktur under ögonhålan. Förhoppningsvis kan de ta itu med det som behövs på en gång, men risken finns att det blir ett par-tre operationer innan jag får komma hem och agera VIP härhemma igen. Jag har bl a stulit Moders skönaste madrass, hehehe! Det beräknas ta cirka ett år innan min näsa är någorlunda återställd men det kan självklart variera. Skulle jag få försämrad syn kan det åtgärdas, å andra sidan finns det ju blinda som fallit och slagit i ögonen och fått synen tillbaka så det kanske rentav blir bättre!

Skulle det vara nödvändigt så behöver ju faktiskt även plastikkirurger arbetstillfällen i dessa svåra tider.

Avslutningsvis

... så är jag övertygad om att detta kommer att gå bra i slutändan, det kommer dock att vara lite jobbigt psykiskt till en början för oss båda. Därför kommer det nog inte bli speciellt många inlägg här den närmsta tiden, men det kommer trilla in ett och annat så snart jag är befriad från vårdens klor och mår lite bättre!