En pin(n)sam dag

Male vaknar strax innan sju och beger sig efter frukost och dusch till sjukgymnasten för att börja fixa till hennes rygg. Males alltså. En stund på motionscykel och några nya övningar senare bar det av till den praktiskt närbelägna vårdcentralen. Male har nämligen i en veckas tid besvärats av ett värkande område vid höger ögonbryn som kommer på eftermiddagen och försvinner igen nattetid.

Efter fyrtiofem minuters väntan på att siffran 80 ska uppdateras till 81 var det äntligen Males tur. Male förklarar för sköterskan som tittar i sin dator och mot all förmodan faktiskt hittar en ledig tid samma eftermiddag hos farbror Örondoktorn som Male, redan känner efter tre tidigare operationer. Male beger sig hemåt, äter lunch och återvänder lydigt till vårdcentralen. Där utspelade sig ungefär följande scenario, med reservation för vissa missminningar av formuleringar och ordningsföljd:

Farbror Örondoktorn tittar i Males nos och begrundar situationen, men kan inte komma på någon förklaring till det märkliga fenomenet. Däremot tror han att det kan vara lite täppt uppe i nosen, där pannhålan sitter, och därför kommer han på den strålande idén att stoppa upp några metallpinnar i Males nos. Male jublar och njuter i stora drag av bedövningen - som luktade svagt av banan - och sedan av de två små metallpinnarna och den avslutande träpinnen. Farbror Örondoktorn beskådar sitt mästervärk ett ögonblick och berättar att han normalt sett tycker om när damerna gråter när de ser honom, fast helst inte för att han kör upp metallpinnar i näsan på dem. Male förklarar att det är den igentäppta tårkanalen som spökar.

Nu ska Male bara sitta i korridoren en kvart! Va? Haha, där lurade du mig nästan! För du kan väl inte mena att jag ska skrämma bort alla patienter? Jo, svarar farbror Örondoktorn, du kan hjälpa till att minska patientlistan något. Så Male sätter sig snällt i korridoren och femton minuter senare - och några skrämda småbarnsföräldrar - tar farbror Örondoktorn ut grejorna igen och låter Male vandra iväg för att hämta ut Diklofenac och Omeprazol.



Väl hemma igen hämtar Male posten och får sina värsta farhågor bekräftade - Damens svullnad under ögat är värre än väntat. Skvallertidningen ligger kvar i brevlådan fast det är flera timmar sedan brevbäraren kom! Detta är ett ytterst ovanligt fenomen. Tack och lov ska hon träffa en sköterska imorgon och för alla Sveriges skvallertidningars skull gör de bäst i att komma på en lösning!

Kommentarer
Postat av: Syrran

Var tvungen att översätta för maken min som snarare blev förskräckt över Sveriges system att slänga ut patienter med metallpinnar i näsan i väntrummet igen. Men jag skrattade i alla fall så jag höll på att dö!

2011-05-05 @ 13:43:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:

Trackback
RSS 2.0