DaMale i Malmö
Frukost - check. Dusch - check. Packning - check. Nya rena kläder - check. Alla klara? Perfekt, då beger vi oss iväg--
Damen Intill: (pekar förskräckt på en fläck på Males linne) VAD är det där!?
Male: (kolugn) Hmm, jag vet inte... *sniff sniff* det luktar deoderant!
Damen Intill: (uppgiven) Alltså du är helt j*vla sanslös!
Vid halv elva-tiden rullade tåget iväg med två glada sambos i bagaget. Mot all förmodan gick allt fullkomligt smärtfritt, och de kunde snart vandra ut på de välkända gatorna kring Malmös centralstation. Vädret var toppen och humöret var det inget fel på det heller. Döm av deras förvåning när den första butiken de ser dessutom är en av deras favoriter när de slösurfar på nätet!

Trots sin stora fascination över denna butiks utbud lyckades de lämna affären utan att ha inhandlat ett enda dugg. Promenaden fortsatte till en liten turistbutik där man, till Males stora besvikelse, inte kunde köpa just turister utan bara diverse Sverigetröjor, dalahästar och andra grejor som folk verkar vilja ha. Damen skulle dock inte köpa sådant tjafs utan det hon var ute efter var ett vykort att skicka till sin käre fader. Därefter fortsatte färden mot torget, där de möttes av denna syn:

Är det månne Malmös syjunta som varit i farten? Notera att hästen till och med berikats med två par fräsiga benvärmare. Hur som helst ledde deras fossingar dem vidare in på Lagerhaus där de hittade en hel massa saker. Bland dessa kan nämnas ett set med turkosfärgade bunkar till Damen, en kloknäckare till Male - som till skillnad från Damen inte äter sina kräftor "au naturel" - samt lite småpresenter. Och godis. Vid det här laget började det knorra lite i tarmfickorna, så efter en kort sväng inom några klädbutiker skyndade de tillbaka till restaurangen de absolut inte planerat besöka sedan flera dagar tillbaka.

Knappt fem minuter senare stod maten på bordet. Det kallar vi service!

Nej, inte den bilden! Det där var bara matsällskapet, som mest var intresserad av Damens utspillda dricksvatten. Här kommer maten:

Detta vara pasta med lax, pesto och en väldigt god sås till det. Mamma Mia! Male kan skryta med att hon faktiskt fick i sig alltsamman, fast sen fick Damen rulla henne en bit på vägen mot klädbutikerna som stod på tur. Ingen vet riktigt vad som hände, men på något vis lyckades Damen få Male att öppna plånboken och inhandla inte mindre än ett linne och en kortärmad tröja. Succé, tänkte Damen! Nödvändigt ont, tänkte Male. Turen fortsatte mot Triangeln och på vägen tog Damen två bilder utan att riktigt veta varför, men det bjuder vi på!


Så småningom skymtade de något bekant på vänsterflanken. Är det...? Ja, det är det! Triangeln, här kommer vi!

Här tog Male över och lotsade Damen omkring bland butikerna, för här har hon varit ett flertal gånger i samband med både jobbintervjuer och sjukhusbesök det senaste året. Efter ett tag blev Damen så kaffesugen att de fick stanna till och köpa sig lite dryck på McDonalds. Där passade Damen på att skriva vykortet, som Male sedan så vackert hjälpte henne att föreviga på bild:

Kaffe och läsk ska ju ut någonstans, så även i samboland. Male hade förstås pejl på några fräscha toaletter på andra våningen, så hon släpade med sig Damen uppför rulltrapporna och över en mycket läskig provisorisk gångbro innan de nådde målet.
Damen Intill: Som sig bör var Damen snabbt inne och ute... (kompletterar sig själv) från faciliteterna!
Döm av hennes förvåning när det därför dök upp ett sms om att Male misstänker sig ha en liten miniatyrdassning på g. Så medan det att Male gjorde det hon gör bäst satte sig Damen att beundra utsikten.

Nu började de fundera på att styra kosan mot Triangelns tågstation. Eftersom Damen fortfarande var novis tog Male ledningen även denna gång och ledde dem nedför trapporna, genom hela varuhuset och längst bort. Damen tittar skeptiskt framför sig. Är det här verkligen rätt väg? Jajjemän, säger Male. Damen är fortfarande inte helt övertygad. Kan ni gissa varför?

Jodå, våra damer och herrar, det är här man går för att snabbast komma till tågstationen. Väl ute ser sig Damen omkring med en ännu mer förbryllad min. Male säger att de ska gå runt den där intilliggande byggarbetsplatsen. Damen tittar mycket, mycket skeptiskt på sin sambo. Hur är det nu det brukar vara med sambons minne? Damen börjar kallsvettas men ser ingen annan utväg än att snällt följa efter sin hurtiga sambo. När hon väl kommer runt byggarbetsplatsen är det som om en tyngd faller från hennes axlar. Hon har fått äran att beskåda den konstigaste ingången till en tågstation - någonsin!

Male visste förstås vart de var på väg hela tiden, och var mäkta stolt över detta. De hade dock några minuter över innan tåget skulle gå, så de tog en sväng runt glasbubblan. Vid glasbubblans vägg hittade Damen en stackars övergiven boll, som bara krävde att få bli uppmärksammad i bloggen.

Framför kyrkan hittade Damen en massa blommor, och blommor, ja det är någonting Damen tycker om att fotografera! Medan Damen knäppte och knäppte studerade Male en humla som satt i en annan blomma. När Damen också såg den försökte hon ta ett kort, men då tröttnade humlan på att vänta och flög in i linsen istället.

Nu började det dra ihop sig, så de skyndade in i glaskupolen för att fotografera något så kolossalt intressant som de fyra biljettautomaterna. Den bilden kan vi skona er från. Vägen ner till tågen var dock intressantare. Tänk, så mycket blinkande ljus det finns i rulltrappornas värld!

Därnere såg de ljuset i tunneln:

Tio minuter senare rullade tåget in och våra två favoritlåtsassambos kunde roa sig med att lyssna på två diskutabelt begåvade ungdomlingar som sedan byttes ut mot två högst intressanta vuxna individer som undrade vad det var de egentligen fick lön för. Men allra bäst var ändå tågkonduktören, som strax efter att de rullat ut från Malmö C berättade följande i högtalaren:
Konduktören: Jaa, vi kör lite långsammare på grund av ett pågatåg framför oss. Vi blir väl förhoppningsvis av med honom i Lund... så vi kan köra fortare!
Det var den dagsrapporten!
Och nej, kära Syster, naturligtvis fanns det ingen baktanke med vare sig textmängden, antalet bilder eller bildernas natur. Det har absolut ingenting att göra med någonting du någonsin har skrivit i en kommentar, utan alla eventuella samband med detta är ren och skär inbillning!
Kommentarer
Postat av: mamsen
Det verkar som om ni hade en trevlig dag och det mesta i rapporteringen ter sig ganska solklart!
Men det där med deoderanten i början förstod inte jag! Hade du satt tandkräm i armhålorna av misstag - eller?
Postat av: syrran
Färska upp mitt minne, för jag kan inte minnas vad jag klagat på! :D och ursäkta mig men... TARMFICKOR???ASG!!!
Trackback