I fredags kväll hamnade ju Male och Damen som bekant på något mystiskt vis i tv-soffan. Male spelade spel medan Damen tittade på McLeod's Daughters. Ett avsnitt, två avsnitt, tre... fyra... gäsp... feeeeem... nä, nu får det vara nog. Trots att Male bönade och bad vägrade Damen stanna uppe och invänta midnattsslaget i Spetteby.

 

Så kom lördag kväll. Male och Damen hamnade ännu en gång i tv-soffan. De börjar misstänka en komplott. Efter film och ännu fler avsnitt av McLeod's Daughters närmade sig klockan halv tolv och det var dags att gå till sängs. Men oj, utbrister Male plötsligt, vi har ju glömt K.K.! De loggade snabbt in i Spetteby och skyndade till muséet för att lyssna på en låt av den skönsjungande flickidolen K.K. Rider. Efteråt fattade Male insektsnätet och sneglade åt höger. Satt sambon kvar? Ja, det gjorde hon. Så Male gav sig ut i nattluften för att leta rätt på några nattaktiva små varelser på två, fyra, sex eller varför inte åtta ben.

 

Tiden gick. Male fångade en tarantel, blev stungen av en skorpion och samlade pö om pö ihop några hundratusen bells. Snart var midnatt ett minne blott och både Male och Damen började bli sådär lagom övertrötta och glada i hågen. När de stängde av konsolen minns de inte, men kanske bilden nedan kan avslöja sanningen:

 

 

 

På söndagen vaknade Male och kände sig tröttare än hon gjort på år och dar. Hela söndagen var hon ynklig och zombieaktig, men hon fick ändå en hel del gjort. Gemensamt tog sambosarna hand om både disk och städning och sopor och ljudböcker och Rulles hamsterbur. På kvällen tittade Damen på ytterligare ett par avsnitt av serien som vi tror att ni alla redan vet namnet på vid det här laget, och sedan blev det nagelbitning framför andra och sista delen av Kidnappningen. Föräldrarna och Snufsan, om ni inte sett denna miniserie - gör det!

 

Måndagen kom och Damen gick till skolan. Male handlade mat och insåg när hon höll på att gå till utcheckningen att hon glömt köpa pellets till Rulle igen. Hon skyndade tillbaka och hämtade en påse. På vägen hem tog hon en liten omväg för att slippa vara artig mot grannarna, som hon skymtat både här och där i butiken. De pratar nämligen mer än de knatar, och Male ville hem! På vägen hem hittade hon följande lilla krabat mitt på gångvägen:

 

 

 

Med ett tyst hopp om att den inte skadat sig utan bara gått fel fortsatte hon hem, packade upp maten, öppnade påsen med pellets och klev in i tv-rummet. Hon börjar rafsa med naglarna på gallret och ropar:

 

Male: (överdrivet muntert) Rulle Rulle Rulle sover du sover du Rulle Rulle vakna Ru--

 

Male hade äntligen höjt blicken och avslöjat anledningen till att hon inte fick någon reaktion. Idag, våra damer och herrar, rullade nämligen Rulle i himlen in. Med fyllda kindpåsar hade han gjort sig en lega i burspånet och så småningom vandrat vidare till hamsterhimlen. Följande bild kan anses vara lite för morbid för somliga, men vi tycker faktiskt att han gick ur tiden med stil och att han förtjänar att få sin kreativitet förevigad!

 

 

Damen kom hem och bekräftade Males misstankar. Rulle huserar numera i frysen, i väntan på jordfästning. Ja, förvisso hade de ju kunnat gräva ner honom i grannarnas rabatt, men grannarna ifråga hade nog inte uppskattat detta tilltag. Till kvällsmat bjöds det på skink- och ostomelett medan Damen redogjorde för dagen som gått. I skolan har de bl.a. pratat om Down's Syndrom och om att dessa personers hud åldras snabbare.

 

Lärarinnan Björna Ranelid: Ja, den blir torr, och skör, och... hmmm... (tankepaus, sedan överlycklig över att ha kommit på den tredje benämningen) torr!