Moder trodde förstås att Gubben skämtade, medan Male var beredd att åtminstone erkänna att man naturligtvis inte kan bevisa vare sig det ena eller det andra. Just som de var på väg att lämna utställningen kontrollerade Gubben ändå saken en sista gång genom att fråga kvinnan bakom disken i entrén. Hon gjorde ett mycket gott försök att dölja förvåningen när hon insåg att han menade allvar, och svarade mycket sakligt att det inte finns något tvivel om den saken. Gubben tvingades ge sig, men avslöjade när han lämnade byggnaden att han fortfarande inte var helt övertygad.

Därefter gick turen vidare till Males gamla konfirmationsläger. Åtta år efter det att hon senast lämnat platsen insåg hon att inte särskilt mycket har förändrats. Kottarna på fotbollsplanen var lika många som vanligt och alla byggnader stod kvar där de skulle, men det tycks som om någon startat upp en liten campingverksamhet där - med elskåp och allt! Male glömde ta bilder, men fick - efter lite tjat från föräldrarna - med sig en kotte hem. Den satt säkert i en tall när du konfirmerades här, sa Moder med ett leende. Därför ska Male nu lyckas med konststycket att rama in sagda kotte och hänga upp kreationen på väggen.

Väl hemma igen invigde Male och Damen Mario Party 8 (variation förnöjer) och konstaterade snabbt att spelet inte alltid läste av rörelserna helt korrekt, något som kan vara ett litet problem när de flesta av minispelen använder sig av just rörelser i stor eller liten skala. Male började snabbt oroa sig för att Damen skulle tröttna, men snart upptäckte hon att Damen utvecklat en passion för... tärningen! Ja, tärningen. Damen älskar tärningen. Hon älskar att vifta med kontrollen så att gubben bankar till tärningen. Igen och igen. Störtkul, tycker Damen!