Ullared Deluxe

Varför tar man en sådan här bild en tidig lördagsmorgon i slutet av november? Jo, det ska vi tala om för er. Man gör det för att man ska rulla till...

 

Ullared!

 

 

Vid denna ytterst tidiga tidpunkt hämtade således Damen upp Male i byhålan. Snufsan hade bestämt sig för att prioritera benutrymmet och Moders sällskap i den andra bilen, så Male och Damen fick ensamma äran att rulla norrut först av alla i den lilla sömniga byn. Men inte var de ledsna för det, nej ty Male hade med sig något riktigt spännande i form av tre cd-skivor som informellt dubbats "Ullaredsplågor Deluxe". Stort tack till Gubben, som offrade fredagskvällens chanser att skjuta ihjäl nazister i ett gammalt dataspel för att blidka sin stackars dotter, som i sin tur led något oerhört över att Damens gamla bil inte kan spela musik från ett USB-minne.

 

 Sagt och gjort, färden var igång och så här såg det ut på vägarna:

 

 

Ganska tomt och skönt, faktiskt. Efter sisådär en timmes bilfärd hade magarna börjat kuttra något hiskligt, och då var det ju toppen att de alldeles strax rullade in just här!

 

 

Inom några minuter var resten av sällskapet, bestående av Moder, Snufsan, Rylleman och Ryllelina, också på plats och tillsammans belägrade de frukostborden i en halvtimme. Därefter fortsatte färden, och nu var de taggade allesamman! (okej, kanske inte Rylleman, men så är han ju just man)

 

Väl framme hittade båda bilförarna varsin parkeringsplats. Efter att ha inventerat kundvagnsutbudet begav de sig mot ingången, men först var Damen tvungen att stanna och blicka upp mot en magisk skylt hon sett.

 

Damen Intill: Åh, nu när vi har så gott om tid kanske vi äntligen kan besöka Bok-Olle! Det har jag alltid velat göra!

 

Eftersom ingen skulle tro att en 24-åring blir så exhalterad över tanken på att köpa begagnade böcker, kände sig Male nödgad att ta en bild:

 

 

 

Väl inne på Ullared var det lika fullt med folk som det brukar vara, fast det var tidigt på morgonen. De har dessutom byggt om litegrann, vilket gjorde både Male och Damen mycket förvirrade vid klädavdelningarna. Hur som haver gick Males nördiga jakt på strumpor med tv-spelsmotiv även denna gång med vinst - hon kom hem med två par strumpor med Tetris-motiv. På klädesavdelningen var det lite svårt att navigera rätt, och Damen råkade därför gång på gång hamna mitt i avdelningen med kläder med många X. Vid ett tillfälle ser hon inte kvinnan som bläddrar bland kläderna framför sig och utbrister uppgivet:

 

Damen Intill: Näe, nu är vi inne på stora kvinnor igen. (tänker efter) Oj, det lät kanske lite nedvärderande...

 

Damen hittade som vanligt mer kläder än Male, och på spelavdelningen hade Male glädjen att tjuvlyssna på en sjuårig flickas förtvivlade försök att förklara för sin pappa att man visst inte kan spela Super Mario 3D Land på datorn. Pappan tyckte ändå att han visste bäst och bestämde att det var mycket bättre att köpa ett spel med smurfarna. Båda spelen kostade lika mycket.

 

Under tiden hade Rylleman fullt schå att hålla reda på Ryllelina, som var mycket mer intresserad av att leta kläder än vad han var. Han kunde inte alls förstå hur hon efter 30 minuters shopping bara hade hittat ett par mjukisbyxor. Vid lunchtid försvann kärleksparet ut till något kinesiskt hak, medan Male och Damen mötte upp med Moder och Snufsan i Ullareds restaurang. Där bjöds det på kycklingspett, helt okej men ingen sensation:

 

 

Dessförinnan hade Male tröttnat på att vara den snälla, försynta lilla allergikern som undviker att vara besvärlig. Vid kassorna högg hon helt sonika tag på det lilla häftet med information om vad de pyttesmå chokladbollarna som låg i en skål intill innehöll. Häftet var nog egentligen dekoration, men Male var mycket stolt över sitt nyvunna mod och njöt extra mycket av sin pyttelilla chokladboll. Damen hade köpt en äppelkaka till efterrätt medan Snufsan och Moder hade köpt chokladmousse. De tyckte nog den var riktigt god, för såhär lät utsagon:

 

Moder: (förtjust) Moussen smakar grädde!

Snufsan: Aaa, det är som om de tagit moussen och gräddat den! (kort tankepaus) Jag menade inte så...

 

Väl ute ur restaurangen lotsade de sig fram med sin kundvagn, ty Male och Damen delade på en och samma för att komma fram lite snabbare, genom leksaksavdelningen mot inredningsavdelningen. Där sprang de runt bland hyllor och människor och investerade bland annat i eltandborsthuvuden, reflexer och julkort. Men mest tid ägnade de nog åt att hitta bra platser att ställa kundvagnen på och sedan åt att hitta den igen när de så småningom hade famnarna fulla av grejor. Några tusenlappar fattigare, i alla fall om man slår ihop deras kvitton, var de ute ur varuhuset strax efter klockan två på eftermiddagen. Parkeringen var fortfarande full av bilar:

 

 

Men innan Damen fick sätta sig och sin ömmande fotsula framför ratten och rulla hemåt tvingade Male till sig några minuter för att besöka det där stället som Hon till höger tipsade om förra gången de var där. Ja, självklart är det tv-spelsrelaterat. Males förväntningar var definitivt inte skyhöga, så när hon så småningom hittade montrarna med det här blev hon alldeles överväldigad av nostalgi:

 

 

Efter sisådär 15 minuters hejdlöst nostalgitrippande bland gamla tv-spelsfodral och kassetter tvingade hon sig att gå därifrån och återförenades snart med sin stackars övergivna sambo, som till råga på allt var så trött och hade så ont att hon inte orkade besöka Bok-Olle den här gången heller. De satte sig i bilen och påbörjade resan hemåt.

 

 

Snart hamnade de förstås bakom en traktor, men vana bilresenärer som de är blev våra två favoritlåtsassambos inte särskilt stressade av det. Sedan kom de på att de närmade sig Köinge, och mindes vad som hände där förra året. Damen bestämde sig hastigt för att det nog var bäst att köra om snabbt som ögat. Tiden gick och allteftersom låtarna rullade förbi i högtalarna blev både Male och Damen allt mindre pratsugna. Ögonlocken började glida igen, och plötsligt hojtade Damen till. Hoppet är inte ute! Hallandsåsen närmar sig! Snart är de hemma!

 

 

En halvtimme senare körde de äntligen in på Males föräldrars grusplan hemma i byhålan. Damen bjöd in sig själv på en kopp kaffe och det språkades lite innan hon så småningom gav sig av hem till pappa Päran, som kvällen till ära bjöd på lax och romsås. Male fick åtnjuta rostbiff med potatissallad.

Tack för att du äntligen tog dig tid att berätta om vår resa till Ullared. Man skulle kunna tro att det var du som blivit opererad i tangentfingrarna med tanke på hur "tyst" det varit den här veckan!

Jag blir lite besviken för jag väntar mig fortfarande en bubbelplastrulleversion av mig och blöjmonstret. Men i övrigt så var detta ett inlägg som får mig att redan längta tillbaka till Gekås. Japp, det heter Gekås och inte Ullared :D

Mamsen: vi skriver sådana här inlägg tillsammans, så då inväntar man ju naturligtvis varandras närvaro!

Syrran: det vet vi väl att det heter, men det är roligare att utgå ifrån det mera allmänt använda namnet ;) och en bubbelplastversion av dig kommer, jag måste bara tugga lite till på designen!